Varför är det viktigt att mäta tid

[bandningen börjar]

Catrin Rising: Människor inom vår tidsperiod samt tradition tittar på klockan flera gånger inom timmen. Oftast på mobilen alternativt möjligen en armbandsur. Mina egna dagar är ofta planerade efter klockan samt olika saker vilket jag behöver hinna tillsammans.

När bör barnen existera inom skolan? Hinner jag hämta paketet innan butiken stänger?  besitter jag tidsperiod för att klämma in en mot möte före lunch? Ja för att äga behov från för att äga koll på tiden beneath dygnets varenda vakna timmar är nog något dem flesta förmå känna igen sig inom.

dock hur fanns detta egentligen på Vasas tid? vad ägde 1600-tals människan för relation mot tiden?

samt hur kunde dem känna till hur många klockan plats, kunde dem ens klockan? detta bör oss fördjupa oss idag, inom Vasa-museets podd tillsammans mig Catrin Rising.

Catrin Rising: samt den liksom bör svara på varenda dessa frågor angående detta här tillsammans period, detta är ni, Inger Elgestedt, pedagog här på Vasa-muséet.

Hej!

Inger Elgestedt: Hejsan!

Catrin Rising: Inger, berätta. Varför besitter ni så god koll på detta här, hur kommer detta sig för att ni äger fördjupat inom tiden på 1600-talet?

Inger Elgestedt: detta besitter lite tillsammans med för att göra detta ni just nämnde, för att detta går ej enstaka ljus utan för att man tittar på klockan.

Ibland jättemånga gånger så detta är ju ständigt tillsammans med oss. Sen är detta också språkligt för att jag började tänka varför säger man ur ibland samt ur ibland, samt så menar man identisk sak. samt är detta identisk sak? oss säger ju ofta "vad är klockan?" samt då menar oss vilken 60 minuter, plats är oss på dagen, dock angående man smakar på termen ur så låter detta ju lite liksom klock klock klock klock, liksom just enstaka kyrkklocka ringer så ur är egentligen själva den här, klangskålen såsom inom ett kyrkklocka, den inom sig mäter ej tiden, utan för för att känna till när man bör slå inom klockan så behöver man en ur vilket då talar ifall vilken 60 minuter detta är.

oss äger engelskans hour, ur. Så ser detta ut, två olika saker dock nuförtiden är detta väl okej för att blanda ihop

Catrin Rising: Ja detta är detta säkert samt jag måste erkänna för att jag faktiskt ej tänkt på detta på detta sättet dock detta är ju helt logiskt när ni berättar ifall detta.

Vetenskap, filosofi, religion och konst har olika definitioner av tid, men systemet för att mäta den är relativt konsekvent

dock för tillfället måste ni berätta angående dem här sakerna liksom står framför dig.

Inger Elgestedt: detta är tre olika sätt för att mäta period, samtliga tre är funna ombord på Vasa samt detta liksom är detta, vad bör oss säga, enklaste alternativt möjligen maximalt äldsta inom samtliga fall, detta är detta oss kallar timglas.

en kopp tillsammans med väldigt smal liv kunna man säga, där sanden rinner igenom samt så vänder man på detta när sanden äger runnit igenom samt så får detta rinna igenom igen. samt sen beror detta på storlek samt grovkornighet på småsten så tar detta några minuter alternativt enstaka kvart alternativt ett halvtimme alternativt vilket man besitter bestämt för att man behöver mäta.

samt inom Vasas fall fanns detta ett halvtimme alltså 30 minuter likt behövdes för för att man skulle hålla reda på hur länge man skulle arbeta förmå man säga, ombord.

Catrin Rising: Varför plats arbetspassen ett halvtimme samt plats detta så för alla?

Inger Elgestedt: Arbetspassen plats egentligen fyra timmar dock dem här timglasen man ägde fanns 30 minuter samt efter 30 minuter så vände man samt efter 30 minuter mot så vände man samt så gjorde man 8 gånger

Catrin Rising: Aha samt då besitter oss då uttrycket 8 kopp gissar jag?

Inger Elgestedt: Yes!

Då fanns detta fyra timmar samt enstaka vakt ifall man säger så plats fyra timmar. arbeta fyra timmar, ledig fyra timmar

Catrin Rising: dock fanns detta någon liksom ägde inom övning för att äga koll på själva timglaset?

Inger Elgestedt: detta bör detta ju äga varit för detta plats ju viktigt för att detta blev jämnt för samtliga.

Sen fanns detta väl ej så viktigt vilka fyra timmar, alltså när man började dock för att detta plats fyra timmar detta är ju egentligen, behöver ju ej artikel identisk sak.

Catrin Rising: Aha, dock oss går vidare, vad besitter ni mer här för spännande saker?

Inger Elgestedt: Också ett urgammal uppfinning likt oss kallar sol-ur.

dem finns här samt fanns inom trädgårdar egentligen maximalt vilket prydnad, då står dem still samt solen kastar sin skugga över uret över dagen samt man förmå titta ifall klockan är en alternativt tre alternativt fyra alternativt så där. samt en sånt ur går ju liksom ej för att äga tillsammans med sig på en skepp för detta bör ju stå still på marken.

Så på skepp alternativt på utflykt så sätt så fick man äga en litet ur likt detta här liksom ju egentligen får område inom fickan.

Catrin Rising: Ja berätta lite mer hur detta ser ut alternativt hur stort alternativt rättare sagt hur litet detta är

Inger Elgestedt: Ja detta är väl enstaka fem-sex centimeter bara, detta är enstaka skiva inom ben samt hälften saknas alternativt mer än hälften.

detta här är vilket oss kunna kalla en lock liksom när man öppnade detta, så är detta ett foto på solen samt så står detta "1,2,3,4,5,6,7,8,9,10,11,12" så man bör behärska avläsa timmen. dock detta likt ej finns kvar på detta här uret detta är botten såsom är enstaka lika massiv rundel, vilket man fäster en litet snöre inom så för att detta går en snöre från locket ner mot botten angående man säger så.

Catrin Rising: samt då bildas detta likt enstaka triangel

Inger Elgestedt: samt detta är detta snöret vilket blir visaren skulle oss behärska säga, dock skuggkastaren samt eftersom man då står på en skepp likt rör sig så måste man även inom, vilket ofta plats inbyggt inom botten, äga ett kompass, så man vet liksom, plats är norr och..

Catrin Rising: Ja för beroende på plats personen stod så kom klockan då alternativt uret för att visa olika timmar.

Inger Elgestedt: Ja så för att detta fick man ju äga koll på, väderstrecken

Catrin Rising: dock inom detta här då likt man besitter hittat på Vasa, fanns detta ett kompass mot detta också?

Inger Elgestedt: Den är ej hittad

Catrin Rising: Nehe!

Inger Elgestedt: dock detta är hittat enstaka små sektion inom trä, tillsammans förmodad lokal för kompassen ett bit ifrån detta här uret så detta är nog ej identisk dock då äger detta inom så fall funnits två ur, solur samt detta är ju inget märkligt.

samt sen finns detta ett ytterligare finurlig grej tillsammans med detta här, ifall oss säger, på ovansidan när detta är stängt, den sidan liksom är upp, där finns detta en litet hål samt där besitter detta suttit ett metallplatta samt den plattan kunde man använda månklara nätter för för att detta skulle kastas enstaka små skugga samt alltså då fastställa tiden tillsammans med månen samt sen kalibrera ifall detta så för att detta blev mot soltimmar.

Så för att uret gick rätt sen när solen gick upp.

Catrin Rising: Så soluret är också alltså en månur

Inger Elgestedt: Ja

Catrin Rising: Oh vilket fint

Inger Elgestedt: samt detta finns, detta står "Nacht ur" på ett sådan här skiva, detta besitter hittats ett sån skiva på Vasa, dock den är lite för massiv för detta här så ännu en bevis på en solur till.

Catrin Rising: Fascinerande för att äga en solur vilket fickur måste jag säga

Inger Elgestedt: Ja samt detta liksom är fascinerande också vilket man möjligen tänker sådär, idag när man bygger en solur så tittar man väl på sin rörlig samt sen så sätter man upp soluret inom trädgården sådär.

dock på Vasas tidsperiod fick man göra tvärtom för solen är kapabel man ju ständigt lita på, ja detta förmå existera moln dock den är ju där den är. Så på så sätt, solen går ju inte någonsin fel så tillsammans med detta här soluret när man då visste vilket detta fanns för 60 minuter, då kunde man ta sig mot detta tredjeplats såsom ligger här på bordet, nämligen en ur, vilket är mot för för att stå på en arbetsyta.

Bordsur.

Catrin Rising: samt detta här uret består just idag från tre delar dock jag gissar för att detta möjligen fanns fler delar, eller?

Inger Elgestedt: Ja detta besitter även hittats lite kugghjul, lite smådelar, dock detta här är två från sidorna detta är alltså en fyrkantigt bordsur så detta är två från sidorna samt överdelen, lock, taket möjligen man säger snarare.

Så detta är lite, saknas ganska många dock detta är ändå helt tydlig en bordsur såsom då bara visade timmen. samt för för att behärska ställa detta så fanns man då tvungen för att använda soluret vilket man visste var.

Catrin Rising: Mm-hm så detta kompletterar varnadra

Inger Elgestedt: Ja.

Catrin Rising: Berätta litegrann hur detta här ser ut

Inger Elgestedt: detta är gjort från mässing, alltså maximalt koppar.

detta är väl ett 12-13 centimeter högt samt ett 7-8 brett någonting. detta är dekorationer tillsammans grupp samt tillsammans änglar, lite fruktklasar. Egentligen ganska typisk dekorationer för den här tiden, detta finns ju liknande dekorationer på skeppet. Så dekorerat är detta samt förmodligen väldigt väldigt kostsamt tillsammans med den tidens mått samt egentligen ej så nödvändigt..

Catrin Rising: Nej.

Inger Elgestedt: Utan status-föremål egentligen.

Catrin Rising: Så vem är kapabel äga ägt detta här såsom ägde tillsammans sig detta på Vasa?

Inger Elgestedt: Någon från dem högre befälen, oss vet ej vem, dock oss vet för att Erik Jönsson Krämer plats vice-amiral, han fanns på också fälttygmästare alltså ansvarade för kanonerna förmå man säga.

denne är enstaka från dem likt skulle behärska äga haft den. detta hittades många riktigt inom aktern, inom kajutan, detta dem övre befälen höll till.

Catrin Rising: Så för att alltså någon från dem högre befälen, möjligen Erik..

Inger Elgestedt: Jönsson Krämer

Catrin Rising: Jönsson Krämer.

Inger Elgestedt: ej någon från dem vanligt båtsmännen inom samtliga fall

Catrin Rising: Nej.

dock vet ni något angående hur den är kapabel äga fungerat, fanns detta en mekaniskt ur?

Inger Elgestedt: Ja detta fanns detta. en mekaniskt ur tillsammans förmodligen ett sådan här små spindelgång samt lod likt man då får dra upp samt så tickar detta här lodet långsamt nedåt samt detta blir ju ej enstaka detaljerad tidmätare detta går ju lite snabbare mot slutet, dock tillsammans med kugghjul samt helt enkelt mekanik inuti.

samt sen även på taket ifall oss säger så, enstaka välvd klangskål så för att dem på något sätt fanns ett anordning så den kunde ringa. samt då plats detta ju en ur samt enstaka klockan på identisk gång

Catrin Rising: Bordsuret Inger, så sa ju ni för att detta är fint dekorerat tillsammans bland annat änglar, samt ni sa ju för att detta påminner ifall andra dekorationer vilket går för att titta på skeppet, betyder detta för att detta här är designat för Vasa specifikt?

Inger Elgestedt: Nej detta gör detta ej utan detta är dekorationen liksom fanns populära inom Norra Europa alternativt inom Europa är kapabel man väl säga nära den här tiden.

detta finns ju änglar samt fruktklasar på skeppet också, samt detta här är en ganska tyskt utseende så detta är gjort inom Tyskland.

Catrin Rising: Vet oss ännu mer angående plats detta är gjort alternativt vet oss bara för att detta är just gjort inom Tyskland?

Inger Elgestedt: Ah detta är ej mer än detta.

Tid är bekant för alla, men det är svårt att definiera och förstå

Däremot detta lilla soluret, vet oss är gjort inom Tyskland också, samt inom Nurnberg.

Catrin Rising: Hur vet oss det?

Inger Elgestedt: Jo oss vet för att detta är tillverkat inom Nurnberg, likt ju också ligger inom Tyskland, för inom USA äger man också hittat delar från en sådant här solur där tillverkarens stämpel finns, samt denne likt äger tillverkat soluret är Nicholas Miller såsom då är verksam inom Nurnberg.

Catrin Rising: samt hur vet oss för att detta just är Nicholas Miller likt besitter tillverkat detta här soluret?

Inger Elgestedt: detta besitter noggrann identisk karaktär samt detta ser verkligen ut för att existera identisk individ.

samt för att oss äger saker från Tyskland här detta är ju väldigt vanligt

Catrin Rising: Då fråga jag ju genast hur detta kommer sig för att en solur från Nicholas Miller samt Tyskland äger hamnat inom USA, vet oss det?

Inger Elgestedt: Nej, alltså dem, jag besitter ej koll på detta, dock detta är noggrann nära den här tiden, detta är identisk decennium faktiskt vilket Mayflower åker över från England mot Amerika, liksom oss här inom Europa börjar, ja kolonisera Amerika helt enkelt.

Så detta äger säkert följt tillsammans med några nybyggare.

Catrin Rising: Spännande!

Catrin Rising: ni är ju pedagog här på Vasamuséet, är detta här någonting vilket ni brukar berätta angående inom våra skolprogram?

Inger Elgestedt: ej så ofta faktiskt. dock detta oss däremot är kapabel prata liksom ibland, detta är detta där, man är kapabel fråga, tog ni bussen hit?

Fanns detta enstaka tidtabell? Hur lång period tog det? samt bli uppmärksam på för att oss relaterar allting mot hur lång tidsperiod detta tar. samt sen ställa frågan, angående man ej ägde minuter samt ur, hur skulle man då behärska mäta tid? samt så får dem fantisera lite på andra sätt, för att få grepp ifall tiden

Catrin Rising: ni berättade ju förut angående detta här tillsammans med åtta kopp, samt detta fanns ju för för att detta plats enstaka halvtimme inom just detta här fallet samt jag tänker, behövde man känna till, förutom detta här tidsspannet, behövde man annars känna till vilket klockan, alltså hur många tiden visade när man fanns ombord?

Inger Elgestedt: ej så för att man själv liksom besättning behövde hålla koll på detta för detta här tillsammans vakterna höll ju andra koll på åt ett, angående man säger så.

samt sen så spelade detta ju sällan någon större roll ifall klockan plats halv fyra alternativt fyra, just den där exakta tiden utan detta fanns mer, hur länge besitter jag jobbat? Hinner jag vila innan oss kommer fram? samt hur man förhåll sig mot naturen, för naturen är ju detta liksom verkligen, där finns detta ett tidsperiod.

I tusentals år har olika ur, kalendrar och andra tekniska hjälpmedel använts för att utföra tideräkning, det vill säga mäta tidsintervall eller bestämma aktuell astronomisk tidsperiod

dock detta här tillsammans timmar samt för att detta skulle existera 24 timmar på en dygn, detta är ju bara påhitt. detta är ju ej 24 timmar, alternativt jo oss äger bestämt för att detta är detta. dock så för att solen, den är bestämd samt sen så tycker oss för att mellan stjärna samt stjärna så..

ah, 24. detta blir mörker, detta blir ljus. samt för den delen vintern samt sommar samt sådär samt så bör man förhålla sig mot ja mot fullmåne samt. Så tiden går ju ej för att förneka.

Det var därför också viktigt att de som valdes att handha vattenuren hade andelsägarnas förtroende

samt den tiden räckte gott samt väl förr. oss gör detta när detta är ljust samt sen lägger oss oss när detta är mörkt.

Catrin Rising: När ändrades det? När blev oss egentligen så fixerade nära tid? vad fanns detta liksom drev fram detta tror du?

Inger Elgestedt: Den här fixeringen nära period hänger många ihop tillsammans med industrialismen samt för den delen först för att tågen kom samt gick över land.

samt då ägde huvudstaden enstaka period samt Göteborg enstaka period samt detta blev väldigt svårt tillsammans tidtabeller då. Så man fick synka Sverige-tiden dock då är oss inne på 1800-talet.

Catrin Rising: angående man säger vanliga människor, kunde dem klockan angående dem tittade på kyrkklockan alternativt räckte detta för dem angående dem hörde den ringa?

Inger Elgestedt: Ärligt talat vågar jag ej riktigt svara ja alternativt nej på den frågan.

Om någon frågar dig när du är född, vet du genast besked: år, månad, dag och kanske till och med klockslag

Däremot så kunna man ju säga för att detta antingen angående man bodde inom stan alternativt på landet så ägde man enstaka kyrkklocka på hyfsat avstånd vilket man då, själva klockan då för att den ringde samt så, på detta sättet hörde man för att, ah idag bör jag gå mot kyrkan, alternativt så.  Så där fick man ju detta, annars ägde man ju mer behov från för att känna till när blir detta mörkt?

På vissa tider på året, då hinner oss ej göra detta innan detta blir mörkt där, då får oss göra detta inom april när detta är ljust. alternativt för att man förhöll sig mot dem hållpunkter vilket man såg.

Catrin Rising: dock hur höll dem reda på tiden, fanns detta då tillsammans kyrkklockan?

alternativt solen?

Vattenuret kunde bestå av ett vattenfyllt kärl, där en skål sattes ned

alternativt både och?

Inger Elgestedt: dem flesta dagarna gick nog utan för att man, man behövde ingen ur. Man vaknade samt antingen så öppnade man sin handelsbod alternativt så gick man mot sina kossor beroende på plats man bodde samt detta plats liksom identisk mönster varenda ljus.

samt detta där tillsammans för att man gick mer på detta naturliga också, likt oss ju struntar inom, speciellt så här inom november-december så skulle man nästa önska för att dagarna, arbetsdagarna plats mindre, för för att detta är mörkare, dock oss struntar fullständigt inom detta samt kör åtta timmar, åtta timmar, åtta timmar året runt.

Så vilket säger jag nu? Jo för att man ej ägde behov från dessa timmar utan mer kände, idag äger jag jobbat länge, idag är detta dags för att äta. samt så jobbar jag lite mot, sen blev detta mörkt, då går jag bostad.

Att mäta tid handlar om att mäta upp antalet perioder i ett cykliskt förlopp, mellan inledningen av ett skeende och dess slut

Så man förhöll sig mot naturen, samt ägde också enstaka ytterligare känsla för detta, oss äger ju tappat den. oss är ju så beroende från den påhittade tiden.

Catrin Rising: Då gick detta ej för att äga några bestämda öppettider då för den likt ägde enstaka handelsbod på 1600-talet?

Utan då fanns detta öppet då samt då.

Inger Elgestedt: Ja, lite så. Sen tydligt, på kyrkan så fanns detta ju även en ur, samt man kunde både titta detta samt man kunde höra detta. Så detta fanns ju all tiden tidmätare runt enstaka just.

Catrin Rising: Jag tänkte för att oss skulle återkomma lite mot existensen ombord på Vasa samt inom förhållande mot tidsperiod, samt då så äger oss ju timglaset såsom oss besitter pratat många angående, fanns detta också någon typ från skeppsklocka på Vasa såsom någon ringde inom när detta skulle hända något speciellt?

Inger Elgestedt: oss äger ej hittat någon sådan, dock förmodligen fanns detta ej, man började använda detta beneath 1600-talet sådär men..

Catrin Rising: Så då plats detta den här personen likt möjligen ägde hamnat nära timglasen vilket fick säga mot människor för att idag fanns detta vaktbyte när detta då ägde gått 8 glas.

Inger Elgestedt: Ja rösten går ju ständigt samt sen ifall man skulle kommunicera tillsammans flera samt längre försvunnen på skeppet ifall olika saker så fanns detta ju även trumpetare samt musiker också.

tillsammans med instrument kunde man ju göra sig hörd angående ej rösten räckte.

Catrin Rising: för tillfället Inger så gissar jag för att ni möjligen ej besitter period tillsammans med mig längre så oss får säga hejdå. tackar snälla för för att ni besitter väckt så många idéer angående period hos mig samt säkert också hos lyssnarna.

tackar så mycket!

Inger Elgestedt: tackar själva!

Catrin Rising: samt hejdå ni vilket lyssnat.

 

[bandningen slutar]