Vad orsakar mest koldioxidutsläpp i sverige

Kunskapsläget existerar klart. Fortsatta utsläpp av ämnenofta föroreningar från växthusgaser leder mot fortsatta temperaturhöjningar ¹. till för att nå dem uppsatta globala, europeiska samt svenska målen behöver utsläppen ungefär halveras vart tionde tid.

detta existerar alltså avgörande utsläppsminskningar likt behövs samt detta behöver ske snabbt. dem utsläpp av ämnenofta föroreningar vilket sker för tillfället kommer för att leda mot koncentrationshöjningar inom atmosfären beneath hundratals kalenderår vidare. detta existerar dem ackumulerade utsläppen vilket bestämmer hur upphöjd temperaturhöjningen blir.

Utsläppen inom landet besitter beneath ett utdragen period minskat ifall än ej tillräckligt snabbt på grund av för att nå målen.

Visa som tabell

dock för tillfället kommer dem för att öka ². inom somras tillsatte regeringen enstaka enmansutredning (utan sekretariat alternativt sakkunniga) tillsammans med John Hassler såsom enmansutredare. Syftet fanns bland annat för att ta fram förslag till hur Sveriges bör nå sina åtaganden vid EU-nivå mot 2030 samt hur Sveriges klimatmål till 2030 samt 2045 bör behärska nås ³.

Att den nationella politiken äntligen tar detta steg för att ett fåtal ihop EU:s bindande klimatregelverk tillsammans dem svenska målen existerar utmärkt, även ifall detta borde äga skett på grund av länge sen.

detta existerar även utmärkt för att Hassler existerar klar tillsammans för att politiken ej längre bör handla angående varför samt ifall ett omställnings bör ske, utan hur den bör vandra mot. samt för att detta ej finns något utrymme på grund av minskade ambitioner inom klimatområdet.

I utredningen presenteras 46 förslag ⁴.

enstaka sektion från förslagen, mot modell för att inrätta en klimatkabinett, skulle behärska införas från regeringen mer alternativt mindre direkt. andra existerar ganska skissartade samt skulle kräva grundlig utredningar samt konsekvensanalyser innan dem förmå införas. en modell vid detta existerar förslaget för att införa en nytt nationellt handelssystem på grund av utsläppsrätter på grund av ”ESR-området”, liksom bland annat omfattar utsläpp av ämnenofta föroreningar ifrån jordbruk, arbetsmaskiner samt vägtrafik.

Poängen tillsammans med för att införa en sådant struktur skulle existera för att detta skulle vandra för att styra detta sålunda för att land möter dem bindande åtagandena kopplade mot utsläpp av ämnenofta föroreningar inom ESR-området.

Handelssystemet skulle då artikel en sätt för att fördela Sveriges åtaganden mellan olika delar från ekonomin.

Förslaget vid en nationellt handelssystem existerar intressant, dock även riskabelt. Konsekvenserna skulle antagligen bli svåra för att överblicka eftersom priset vid utsläppsrätter skulle påverkas kraftigt från faktorer utanför dem handlande sektorernas övervakning. Denna komplexitet riskerar för att leda mot otydliga signaler på grund av exempelvis jordbrukssektorn, istället till den klarhet likt Hassler eftersträvar.

Frågan angående vilket land är kapabel utföra till för att minska utsläppen inom ESR-området innan en nytt handelssystem skulle behärska artikel vid lokal kvarstår även. detta kunna även finnas ett fara för att utredningar angående detta nya systemet används likt ursäkt till för att skjuta upp åtgärder.

Ett från dem mer omdiskuterade områdena gäller klimatmålet till transportsektorn.

Detta sker helt naturligt och de naturliga kolflödena, både upptag och utsläpp, är större än den del av kolflödena som människan utnyttjar

inom stället till för att föreslå åtgärder liksom innebär för att målet nås, föreslår Hassler för att målet omarbetas samt ej bör innehålla några konkreta utsläppsnivåer. Hassler menar för att detta ej existerar betydelsefull tillsammans några sektorsmål, eftersom detta ändå existerar EU:s bindande regler liksom kommer för att styra hur stora utsläppen blir. i enlighet med Hassler sålunda kommer utsläppen ifrån transportsektorn för att minska tillsammans identisk storleksordning oavsett ifall man behåller målet alternativt ej.

oss menar för att detta inom därför fall existerar onödigt för att ta försvunnen målet, eftersom detta skapar ett diskussion vilket ej rör sig ifall vilket liksom behöver göras på grund av för att nå utsläppsminskningar.

I stället på grund av detta nuvarande transportmålet föreslås för att en nytt uppgift bör utvecklas liksom besitter elektrifieringen från transportsektorn inom fokus.

The chart has 1 Y axis displaying Ton koldioxidekvivalenter per person

detta finns ett massiv samsyn ifall för att elektrifieringen från transportsektorn existerar enstaka betydelsefull plan på grund av för att minska klimatutsläppen samt andra skadliga för hälsan föroreningar. undersökning, bland annat vid KTH, visar dock vid för att elektrifiering ej existerar tillräckligt ⁵. Helt inom linje tillsammans KTH-forskningen äger Hassler en intressant förslag angående för att nyttja ekonomiska styrmedel till för att gynna elbilar tillsammans med små batterier istället till stora.

detta existerar en förslag liksom vid ett gång existerar både fördelningspolitiskt förnuftigt samt resurseffektivt. inom huvudsak tycks poängen tillsammans med elektrifieringsmål dock artikel industripolitisk.

Ladda ner

Hasslar föreslår dock ej för att landet vid motsvarande bör införa en uppgift vilket skulle behärska gynna utvecklingen från inhemskt biobränsle, utan föreslår bara för att detta bör skapas ”goda förutsättningar på grund av fabriksmässig produktion från biobränsle samt syntetiska e-bränslen”.

Hassler menar för att den rådande EU-lagstiftningen kommer för att kräva höga kostnader vid bensin samt diesel.

Visserligen berör ej Hassler detta inom något från sina 46 förslag, dock denne skriver ändå för att priset vid fordonsbränslen behöver öka via politiska styrmedel. Detta är kapabel betraktas vilket Hasslers 47:e förslag. oss ser fram emot för att följa hur regeringen hanterar detta förslag såsom uppenbarligen går tvärt emot nuvarande ambitioner för att sänka bränslepriserna.

Förra året föreslog enstaka enig Miljömålsberedning tillsammans samtliga åtta riksdagspartier, för att land skulle införa Konsumtionsbaserade klimatmål inom tillägg mot dem nuvarande territoriella målen ⁶.

Klimatpolitiska rådet ska sedan utvärdera om handlingsplanen är tillräcklig för att uppnå de uppsatta målen

dem konsumtionsbaserade utsläppen inkluderar varenda utsläpp av ämnenofta föroreningar vilket sker på grund av för att producera detta oss konsumerar inom landet, oavsett fanns inom världen utsläppen sker. på grund av rika länder liksom landet existerar dem konsumtionsbaserade utsläppen oftast större än dem territoriella utsläppen.

I Hasslers analys föreslås likt en från dem 46 förslagen för att konsumtionsbaserade uppgift ej bör införas.

inom KTH:s remissvar vid Miljömålsberedningens analys ⁷ tillstyrkte oss förslaget angående för att införa konsumtionsbaserade utsläppsmål bland annat eftersom detta ger möjligheter för att utforma åtgärder vid olika nivåer inom samhället såsom är kapabel minska utsläpp av ämnenofta föroreningar vilket inom dagsläget ej existerar objekt på grund av verkningsfulla styrmedel.

modell vid sådant existerar utsläpp av ämnenofta föroreningar ifrån interkontinentala flygresor samt köttproduktion inom Sydamerika. Hassler föreslår visserligen för att land bör verka till för att EU:s konsumtionsbaserade utsläpp av ämnenofta föroreningar fortsätter minska, dock oss menar för att detta existerar rimligt för att även formulera en syfte relaterat mot svensk konsumtion vilket även omfattar utsläpp av ämnenofta föroreningar utanför EU.

Det möjligen viktigaste förslaget då detta gäller för att ett fåtal försvunnen växthusgasutsläppen existerar siffra 38, liksom handlar angående för att landet bör äga en uppgift ifall för att verka till ett målinriktad klimatpolitik vid EU-nivå.

detta existerar ett god koncept, samt den behöver kompletteras tillsammans klarhet kring hur dem svenska EU-parlamentarikerna agerar inom klimatpolitiska ämnen, samt tillsammans redovisningar kring hur landet vid EU-nivå bör driva ett målinriktad klimatpolitik.

Som Hassler konstaterar existerar detta ett massiv omställning samt strukturomvandling oss står inför.

enstaka sådan kommer för att förutsätta enstaka hel sektion nya investeringar – inom elnät, elproduktion, nya produktionsmetoder till stål samt cement, elbilar tillsammans mera. Hasslers redovisning existerar många knapphändig vad gäller för att kommentera dem utsläpp av ämnenofta föroreningar från växthusgaser likt följer från samtliga dessa investeringar. Tidigare beräkningar inom transportområdet tyder vid för att detta ej går för att klara omställningen utan ett minskning från trafiken, bland annat på grund av för att produktionen från stora mängder elbilar skulle kräva oproportionerligt stora andelar från utsläppshandeln.

Denna fråga ifall för att utsläppsbudgeten begränsar ej bara dem direkta utsläppen utan även utsläppen ifrån investeringar behöver diskuteras många mer, samt detta existerar många möjligt för att resultatet blir för att den totala produktionsvolymen inom flera olika områden kommer behöva minska, åtminstone fram mot dess för att all samhället ställt angående mot koldioxidneutralitet.

Hassler föreslår för att land bör minska detta egna minskningsbetinget genom för att maximalt utnyttja dem således kallade flexibilitetsmekanismer vilket finns inom EU:s klimatlagstiftning.

Sveriges utsläpp av växthusgaser var 44,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2023 enligt preliminär statistik

särskilt föreslår Hassler för att landet ”betalar till för att andra länder bör vidta åtgärder såsom reducerar utsläppen”, för att land köper utsläppskvoter inom ESR-systemet samt för att överföra utsläppsrätter ifrån detta nuvarande europeiska systemet till utsläppshandel mot den svenska ESR-sektorn. Skälet mot dessa tre förslag existerar detsamma – för att utföra minskningarna var dem existerar vilket billigast.

detta existerar en gott skäl, dock detta existerar viktigt för att samtidigt titta för att samtliga dessa tre förslag handlar ifall för att kostnader på grund av omställningen flyttas ifrån dem likt orsakar utsläppen inom den svenska ESR-sektorn (främst jordbruk samt transporter) mot dem svenska skattebetalarna. detta innebär vid således vis enstaka försvagning från styrinstrumentet.

inom den mån jordbruket samt transporterna behöver skyddas bör man behärska hitta sätt för att investera dem valuta staten skulle satsa inom flexibilitetsmekanismerna vid sätt såsom samtidigt leder mot minskade utsläpp av ämnenofta föroreningar inom jordbruket samt transporterna.

Ett viktigt budskap inom Hasslers analys existerar för att land behöver införa fler åtgärder till för att minska klimatpåverkande utsläpp av ämnenofta föroreningar.

dem nuvarande åtgärderna räcker ej.

94 to 11

inom utredningen finns flera förslag likt är kapabel leda åt detta hållet, dock många jobb återstår. Innan året existerar slut bör regeringen presentera enstaka klimathandlingsplan. detta återstår för att titta angående den kommer för att innehålla tillräckliga åtgärder till för att minska dem utsläpp av ämnenofta föroreningar likt idag ökar, alternativt ifall regeringen fortsätter för att skjuta dem svenska åtagandena framför sig, mot ett allt högre ackumulerad utgift både på grund av miljön samt den svenska ekonomin.

Det Klimatpolitiska rådet bör inom start från nästa kalenderår bedöma angående handlingsplanen existerar tillräcklig till för att nå uppsatta uppgift.

beneath tiden stiger den globala temperaturen.

Göran Finnveden
Professor inom Miljöstrategisk analys
avdelningen till hållbar tillväxt, miljövetenskap samt teknik, KTH.

Mattias Höjer
Professor inom Miljöstrategisk bedömning samt framtidsstudier
avdelningen på grund av hållbar tillväxt, miljövetenskap samt teknik, KTH