Vad är förkortningen på luft
Jordens atmosfär
Jordens atmosfär[1], från dem grekiska ordstammarna atmos (ånga) samt sfaira (klot), existerar detta gashölje likt omsluter jorden samt hålls kvar från jordens gravitationskraft. Atmosfären skyddar existensen vid jorden genom för att absorbera skadlig ultraviolett strålning ifrån solen samt kosmisk strålning ifrån rymden samt även genom för att minska temperaturskillnaderna mellan ljus samt mörker samt för att höja medeltemperaturen vid jorden.
Atmosfären besitter inget abrupt slut utan tunnar successiv ut inom tomma rymden. Inom rymdfarten definieras rymden likt 100 km ovanför havsnivå, den sålunda kallade Karmanlinjen.
Vattenånga utgör normalt mindre än 1 upp till 4 procent av luften, men detta varierar stort med bland annat tid på dygnet, årstid, klimat, temperatur och höjdSpår från atmosfären finns ända ut mot ungefär 1 000 km höjd. Atmosfärens massa existerar ungefär 5,15×1018 kg.
Indelning
[redigera | redigera wikitext]Atmosfären är kapabel delas in vid olika sätt. en sätt existerar för att dela in den inom höjdled inom lager, baserat vid deras temperatur samt storlek (dvs.
ifall temperaturen ökar alternativt reducerar inom höjdled). Dessa är:
- Troposfären (0 – 11 km).
atmosfärslager når inom medeltal 11 km ovan jordytan, 7 km nära polerna samt 17 km nära ekvatorn samt innehåller omkring 80 % från atmosfärens gaser. Temperaturen reducerar tillsammans höjden. inom atmosfärslager blandas luften livligt lodrätt vid bas från för att varm atmosfär stiger uppåt var temperaturen existerar lägre, däremot blandas luften många lite mellan norra samt södra halvklotet.
Blandningen mellan atmosfärslager samt stratosfären existerar även små. Allt atmosfärförhållanden äger utrymme inom atmosfärslager, samt nästan samtliga moln finns inom troposfären.
- Stratosfären (11 – 55 km). Vad står förkortningen FRC för inom respirationsfysiologin, samt vad är FRC? Funktionell reservkapacitet: är den luft som är kvar i lungorna efter en passiv utandning är FRC
Temperaturen ökar inom höjdled mot skillnad mot inom atmosfärslager. Detta beror vid för att ozonlagret inom mitten från stratosfären absorberar ultraviolett ljus samt den övre delen från stratosfären absorberar mer energirik kosmisk strålning. Luften blandas många mindre lodrätt inom stratosfären eftersom temperaturens stigning tillsammans höjden begränsar stigningen hos eventuell varmluft.
inom stratosfären förekommer ibland pärlemormoln.
- Mesosfären (55 – 85 km). Temperaturen reducerar tillsammans höjden; detta existerar den kallaste delen från atmosfären, speciellt kring sommarpolen var nattlysande moln ofta förekommer.
- Termosfären (85 – 600 km). Temperaturen ökar inledningsvis kraftigt tillsammans med höjden vid bas från solens joniserande strålning, dock planar sedan ut således för att termosfärens övre delar blir inom stort sett isoterma. Respiratoriskt
Detta beror vid för att molekylernas fria medelväglängd inom övre termosfären är kapabel bli tusentals km, samt då molekylerna förmå röra sig fritt sålunda långt tar dem även tillsammans med sig temperaturen ifrån var dem plats tidigare. Inom termosfären förekommer inte någonsin några moln, däremot kunna norrsken inträffa där.
Regionerna mellan dessa fyra lager kallas tropopausen, stratopausen samt mesopausen.
Atmosfären delas även in inom andra typer från lager.
- Neutrosfären (0 – 50 km) innehåller elektriskt neutrala gasmolekyler. Den består från atmosfärslager samt stratosfären.
- Jonosfären (50 – 575 km) innehåller joner inom struktur från plasma. Den består från mesosfären samt enstaka sektion från termosfären.
- Exosfären (575 – 10000 km) existerar lagret ovanför jonosfären samt förändras långsamt inom rymden.
- Magnetosfären, område var jordens område runt en magnet där magnetiska krafter verkar växelverkar tillsammans med solvinden.
Räcker tiotusentals kilometer ifrån jorden.
Ännu ett typ från indelning från jordatmosfären är:
- Homosfären (0 – 110 km) består från den sektion från jordatmosfären var molekylernas fria medelväglängd existerar mindre än storleken hos dem turbulenta cellerna.
- Heterosfären (över 110 km) består från den sektion från jordatmosfären var molekylernas fria medelväglängd existerar större än storleken hos dem turbulenta cellerna. Gasmolekylerna börjar då röra sig individuellt, oberoende från andra gaser, samt jordatmosfärens sammansättning ändras tämligen raskt tillsammans höjden.luft, den gasblandning som utgör jordens atmosfär
Den inledande förändringen existerar för att molekylärt syre kämpa sönder mot atomärt syre liksom blir ledande lite längre upp. Ännu högre upp blir helium ledande, samt allra högst upp, inom exosfären, blir atomärt väte ledande. Detta väte existerar ofta joniserat, vilket innebär för att jordatmosfären längst bort ut huvudsakligen består från fria elektroner samt protoner.
Gaserna förblir då väl sammanblandade, samt homosfärens sammansättning existerar därför väldigt likartad överallt.
Koncentration från gaser inom atmosfären
[redigera | redigera wikitext]Atmosfärens volym består, angående vattenånga ej räknas, från omkring 78 % kväve, 21 % syre, 1 % argon, 0,04 % koldioxid samt 0,01 % andra gaser.
dem nämnda gaserna utgör mer än 99,999 % från atmosfärens massa. kurera denna gasblandning kallas allmänt till luft samt dess densitet existerar omkring 1,29 kg/m³ nära standardtryck samt -temperatur. Vattenånga utgör normalt mindre än 1 upp mot 4 andel från luften, dock detta varierar stort tillsammans bland annat period vid dygnet, årstid, klimat, temperatur samt höjd.
Volymkoncentrationen från dem vanligaste gaserna inom den delen från atmosfären liksom kallas homosfären (räknad vid torr luft) ges från nästa tabell.[2][3]
| Gas | ppm inom atmosfären | % inom atmosfären |
|---|---|---|
| Kväve | 780 840 | 78,08 |
| Syre | 209 460 | 20,95 |
| Argon | 9 340 | 0,93 |
| Koldioxid | 419[4] | 0,0419 |
| Neon | 18,18 | 0,002 |
| Helium | 5,24 | 0,000 5 |
| Metan | 1,745 | 0,000 2 |
| Krypton | 1,14 | 0,000 1 |
| Väte | 0,55 | 0,000 06 |
En mer fullständig register ges inom tabellen nedan.
Den aktuella luftsammansättningen nära standardtryck samt -temperatur framträda. Man skiljer mellan huvudbeståndsdelar samt spårämnen. Ämnena separeras huvudsakligen tillsammans den således kallade Linde-metoden (destillation från flytande luft).
| Gas | Formel | Volymandel | Massandel |
|---|---|---|---|
| Huvudbeståndsdelar från torr atmosfär nära standardtryck samt -temperatur | |||
| Kväve | N2 | 78,084 % | 75,518 % |
| Syre | O2 | 20,942 % | 23,135 % |
| Argon | Ar | 0,934 % | 1,288 % |
| Halt från Spårgaser | |||
| Koldioxid | CO2 | 0,040 % | 0,058 % |
| Neon | Ne | 18,180 ppm | 12,67 ppm |
| Helium | He | 5,240 ppm | 0,72 ppm |
| Metan | CH4 | 1,760 ppm | 0,97 ppm |
| Krypton | Kr | 1,140 ppm | 3,30 ppm |
| Vätgas | H2 | ~500 ppb | 36 ppb |
| Dikväveoxid | N2O | 317 ppb | 480 ppb |
| Kolmonoxid | CO | 50 – 200 ppb | 50 – 200 ppb |
| Xenon | Xe | 87 ppb | 400 ppb |
| Difluorklormetan (CFC-12) | CCl2F2 | 535 ppt | 2 200 ppt |
| Fluortriklormetan (CFC-11) | CCl3F | 226 ppt | 1 100 ppt |
| Difluorklormetan (HCFC-22) | CHClF2 | 160 ppt | 480 ppt |
| Koltetraklorid | CCl4 | 96 ppt | 510 ppt |
| Trifluortrikloretan (CFC-113) | C2Cl3F3 | 80 ppt | 520 ppt |
| 1,1,1-Trikloretan | CH3-CCl3 | 25 ppt | 115 ppt |
| 1-Fluor-1,1-dikloretan (HCFC-141b) | CCl2F-CH3 | 17 ppt | 70 ppt |
| 1,1-Difluor-1-kloretan (HCFC-142b) | CClF2-CH3 | 14 ppt | 50 ppt |
| Svavelhexafluorid | SF6 | 5 ppt | 25 ppt |
| Bromdifluorklormetan | CBrClF2 | 4 ppt | 25 ppt |
| Bromtrifluormetan | CBrF3 | 2,5 ppt | 13 ppt |
| Total(torr) | 5,135 × 1015 t | ||
| Total(fuktig) | 5,148 × 1015 t | ||
Jordens forntida atmosfär
[redigera | redigera wikitext]Jordens forntida atmosfär anses varit lik venus atmosfär, liksom nästan enbart består från koldioxid.
Syre förekommer idag vilket gas inom jordens atmosfär. beneath livets tidiga tillväxt förekom syre bara inom form eller gestalt från oxider inom marken, samt på grund av dessa tidiga organismer plats syre en farligt gift. Forntidens åska kunna äga producerat aminosyror.
Här nedan följer en kort genomgång av fem olika nyckelbegrepp som ofta återkommer när man diskuterar ventilation i flerbostadshus, och vad man bör tänka på när man stöter på deminledningsvis enstaka bit in inom tidsåldern prekambrium blev atmosfären syresatt. detta existerar alger samt växter såsom genererar syret. Halten från syre äger varierat inom atmosfären, beneath tidsåldern jura plats syrehalten således upphöjd såsom 35 %. Forskarna antar för att atmosfärens tryck nära havet varit ungefär identisk liksom för tillfället, dock detta existerar bara enstaka ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något.
Jordens dragningskraft existerar därför massiv för att atmosfären hållits kvar, mot skillnad ifrån Mars. dem ännu mindre himlakropparna månen samt Merkurius besitter tappat bort eller missat all sin atmosfär. Man äger tidigare trott för att jordensmagnetfält skyddar mot ett sådan atmosfärsflykt eftersom detta hindrar solvinden ifrån för att komma inom förbindelse tillsammans atmosfären.
detta besitter emellertid demonstrerat sig för att detta även kring omagnetiserade planeter, vilket Mars samt venus, bildas en skyddande gränsskikt.[5] Dessutom fullfölja magnetfältet detta möjligt till joner för att flöda ut längs dem lodräta magnetfältslinjerna inom polarområdena, vilket ej kunna ske vid omagnetiserade planeter.
Beräkningar från atmosfärsförlust till olika magnetiseringar besitter demonstrerat för att enstaka hypotetisk mark utan område runt en magnet där magnetiska krafter verkar skulle existera något förbättrad skyddad än den verkliga jorden existerar idag.[6]
Luftbubblor liksom frusit in inom fryst vatten förmå användas på grund av utföra uppskattningar från atmosfärens attribut beneath senare delen från kvartärtiden.
Denna typ från undersökning görs tillsammans hjälp från borrkärnor ifrån olika glaciärer. Särskilt vid Grönland samt vid Antarktis bedrivs grundlig undersökning från detta stöt.
Människans effekt vid atmosfären
[redigera | redigera wikitext]Detta fält existerar ett sektion från den kemiska meteorologin.
Människans utsläpp av ämnenofta föroreningar från växthusgaser påverkar den globala uppvärmningen likt äger pågått åtminstone sedan 1880-talet.[7] vid mindre än 200 tid äger kvantiteten koldioxid inom atmosfären ökat 50 %.[4]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^”Atmosfärens historia”.
SMHI smhi.se.
ex17 april 2021. https://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/forhistoriskt-klimat/atmosfarens-historia-1.5817. Läst 28 oktober 2023.
- ^Williams, D. R. (21 månad 2021). ”Earth Fact Sheet”. Nasa. https://nssdc.gsfc.nasa.gov/planetary/factsheet/earthfact.html. Läst 27 juli 2022.
- ^Aktualiserat på grund av metan 1998 i enlighet med IPCCArkiverad 15 juni 2007 hämtat ifrån the Wayback Machine.
- ^ [ab] ”Vital signs: Carbon Dioxide”. NASA Climate.
juni 2022. https://climate.nasa.gov/vital-signs/carbon-dioxide/. Läst 27 juli 2022.
- ^Russell, C. T. (1993). ”Planetary magnetospheres”. Reports on Progress in Physics 56 (6): sid. 687-732. DCV står för Demand Controlled Ventilation, eller behovsstyrd ventilation, och innebär i korthet att ventilationen anpassas efter hur stor belastningen
doi:10.1088/0034-4885/56/6/001. ISSN0034-4885.
- ^Gunell, H.; Maggiolo, R.; Nilsson, H.; Stenberg Wieser, G.; Slapak, R.; Lindkvist, J.; Hamrin, M.; dem Keyser, J. (2018). ”Why an intrinsic magnetic field does not skydda a planet against atmospheric escape”. Astronomy and Astrophysics 614: sid. L3. doi:10.1051/0004-6361/201832934.
- ^Nasa GISS