eelstab.pages.dev









Islam 1900 talet historia sverige

Här står han och (troligen) en av sönerna vid entrén till mattbutiken på Birger Jarlsgatan

Islam samt muslimer inom Sverige

Sedan start från 1900-talet samt fram mot inom solens tid besitter Sveriges muslimska befolkning stigit ifrån några erhålla individer mot hundra tusentals. Islam äger vid betalkort period blivit Sveriges näst största tro. dock relationerna mellan land samt den muslimska kulturen går långt tillbaka inom tiden.

Ända sedan vikingatiden (700–1000-talet) äger människor ifrån detta zon såsom oss inom solens tid kallar land haft kontakter samt relationer tillsammans muslimska kulturer.

detta visar arkeologiska fynd såsom gjorts runt ifall inom landet samt går även för att studera inom arabiska samt persiska krönikor likt berättar ifall vikingar vilket bedrev affär inom dem muslimska rikena.

Flera hundra kalenderår senare, beneath 1500-talet då Gustav Vasa plats monark, inleddes diplomatiska kontakter tillsammans muslimska riken.

dem äldsta fanns tillsammans med tatariska riken inom dagens Ryssland samt sedan tillsammans detta stora osmanska riket tillsammans med centrum inom Istanbul inom dagens Turkiet. beneath längre alternativt mindre period befann sig muslimska delegationer inom landet. Efter förlusten inom Poltava 1709 flydde Karl XII samt hans soldater in inom osmanska riket.

var blev dem kvar mot 1714. då kungen väl återvände mot landet ägde denne inom följe en sextiotal osmanska muslimer, judar samt kristna vilka ägde lånat ut valuta mot svenskarna. dem levde sedan inom landet beneath några tid samt Karl XII gav dem rätten för att praktisera sina religioner, sålunda länge detta ej skedde offentligt.

Islam etableras likt tro inom Sverige

Under större delen från Sveriges saga äger staten samt kyrkan varit nära förbundna tillsammans med varandra.

för att existera svensk medborgare innebar länge för att existera medlem inom den evangeliska lutherska kyrkan samt detta plats förbjudet för att praktisera andra religioner. en temporärt undantag infördes alltså från Karl XII. Sedan plats detta ursprunglig inom slutet från 1700-talet vilket dessa lagar lättades ytterligare. Då kunde judar, katoliker samt kalvinister bosätta sig inom landet, samt inom slutet från 1800-talet fick svenskar riktig för att lämna statskyrkan vid villkor för att dem gick tillsammans med inom något annat trossamfund vilket plats godkänt från staten.

inledningsvis 1952 trädde religionsfrihetslagen inom kraft inom landet. Lagen innebar ej för att man fick praktisera tro hur vilket helst, utan detta plats just trosåskådnings- samt medlemskapsfrågan likt blev fri. Den innebar för att fanns samt enstaka fick välja för att tro vid vilken tro den ville, dock även välja för att helt stå utan religion.

Den inledande muslimen likt blev svensk medborgare utan för att lämna sin tro kom dock tidigare.

han hette Ebrahim Umerkajeff samt kom mot landet ifrån Ryssland kalenderår 1897. inom huvudstaden träffade han ett ung kvinna vilket hette Elisabeth Hult samt kalenderår 1901 föddes deras son Hussein.

Samtidigt har det genom en rad politiska beslut och ideologiska skiften blivit Europas mest mångreligiösa land

då Ebrahim valde för att bli svensk medborgare tid 1919, folkbokfördes denne vilket muslimsk trosbekännare inom Svenska kyrkan. detta fanns ingen muslimsk samling inom landet, vilket denne kunde existera sektion av.

Sveriges inledande muslimska förening bildas

Under 1930-talet samt även beneath andra världskrigets slutskede, kom fler muslimer mot landet.

flera från dem fick hjälp från Ebrahim Umerkajeff för att etablera sig inom landet. dem träffades regelbundet vid en kaffebar, Kjellsons konditori, vid Birger Jarlsgatan inom huvudstaden samt var grundade dem hösten 1949 landets inledande muslimska förening.

Matthandlaren Akif Arhan blev den andra muslimen under 1900-talet att bosätta sig i Sverige

Den hette Turk-Islam Föreningen inom landet på grund av tro samt kultur samt blev senare ett samling. Medlemmarna strukturerade en muslimskt gravkvarter vid Skogskyrkogården inom huvudstaden samt arrangerade firanden från dem stora muslimska högtiderna inom Medborgarhuset vid Södermalm samt inom Konserthuset nära Hötorget.

enstaka från medlemmarna grundade även landets inledande källarmoské, vilket 1959–1962 nedsänkt inom Stockholmsförorten Kärrtorp.

Efter andra världskriget flyttade en stort antal människor ifrån olika länder mot land till för att jobba. dem flesta kom ifrån grannländerna, dock ett sektion även ifrån länder såsom Turkiet samt Jugoslavien samt flera från dem likt kom fanns muslimer.

Långt ifrån varenda såg sig likt religiösa, dock enstaka sektion gjorde detta samt därför grundades små muslimska församlingar runt angående inom landet; ursprunglig inom storstäderna samt sedan även inom mindre industriorter.

Muslimska riksorganisationer växer fram

Under 1970-talet skedde politiska förändringar likt gjorde detta enklare på grund av personer såsom invandrat för att behålla samt förbättra sin tradition, sitt hemspråk samt sin tro.

Församlingar liksom tillhörde minoritetsreligioner fick chans för att söka ekonomiskt bidrag till sin aktivitet angående dem ägde fler än 3000 medlemmar. detta fanns främst frikyrkor liksom sökte dessa medel, dock 1975 gick flera muslimska samfund samman samt grundade riksorganisationen Förenade islamiska församlingar inom land (FIFS), vilket en kalenderår senare beviljades statligt stöd till sin aktivitet.

Sedan dess äger ytterligare muslimska riksorganisationer grundats samt fått statligt stöd. inom femtio tid äger detta alltså funnits ett direkt samt officiell relation mellan den svenska staten samt muslimska minoriteter. Den myndighet såsom fördelar statligt stöd mot minoritetssamfund heter Myndigheten på grund av stöd mot trossamfund (SST).

I takt tillsammans för att den muslimska befolkningen ökat samt för att fler muslimska organisationer grundats, äger detta blivit allt tydligare för att muslimer inom landet existerar långt ifrån enstaka enhetlig samling.

eftersom islam besitter etablerats inom land från personer likt invandrat ifrån olika länder, kulturer samt teologiska inriktningar praktiseras även tro vid olika sätt. Inom den inledande muslimska riksorganisationen FIFS uppstod detta snart motsättningar mellan olika församlingar samt några kalenderår senare grundades ytterligare enstaka riksorganisation, Sveriges Muslimska Förbund (SMF).

De första 1 300 åren” beskriver Simon Sorgenfrei hur banden mellan Sverige och islam förändrats genom historien

SMF besitter fått statligt stöd sedan 1982.

Migrationsmönstren äger haft innebörd på grund av hur islam besitter etablerats inom land. beneath kriget mellan Iran samt Irak vid 1980-talet kom flera flyktingar därifrån, samt inom samband tillsammans med konflikter inom muslimska majoritetsländer inom Afrika samt Asien äger nya flyktinggrupper kommit mot land.

Dessutom besitter personer ifrån olika muslimska majoritetsländer flyttat hit till för att analysera alternativt jobba. detta innebär för att flera från dem formulering på grund av islam likt finns ute inom världen, även finns inom land.

Grand Hotel i Stockholm fyller 150 år och Tobias Svanelid undersöker vad framgångssagan berodde på

Detta speglas även inom hur muslimer besitter strukturerat sig inom landet. FIFS grundades huvudsakligen från personer tillsammans rötter inom turkiska samt arabiska kulturer. Splittringen liksom ledde mot för att SMF grundades följde inom upphöjd grad etniska linjer.


  • islam 1900 talet  bakgrund sverige

  • Församlingarna inom FIFS kom för att domineras från arabiskättade personer medan SMF dominerades från turkiskättade personer. Sedan dess äger ytterligare flyktinggrupper kommit mot landet ifrån olika muslimska majoritetsländer inom Afrika samt Asien. inom takt tillsammans för att dem grundat församlingar samt organisationer besitter även antalet riksorganisationer ökat.

    inom skrivande stund får sex muslimska riksorganisationer statligt stöd genom myndigheten SST.

    De flesta från Sveriges samt världens muslimer existerar sunnimuslimer, medan ett minoritet existerar shiamuslimer. Skillnaden mellan sunni- samt shiaislam går långt åter samt besitter för att utföra tillsammans både politiska samt religiösa delar från islams bakgrund.

    detta medför för att sunni- samt shiamuslimer vanligen går mot olika moskéer, besitter sina egna imamer samt andra religiösa chef. dock trots dessa skillnader förmå dem även samverka inom andra organisatoriska kontext. inom vissa från riksorganisationerna ingår detta exempelvis både sunni- samt shiaförsamlingar.

    Inom både sunnitisk såsom shiitisk islam finns olika inriktningar samt teologiska inriktningar.

    Några inriktningar såsom finns inom land existerar sufism, islamism samt salafism.

    Sufism existerar enstaka inriktning var man lägger massiv vikt nära för att upprätta ett personlig alternativt känslomässig form eller gestalt från gudsrelation.

    Men relationerna mellan Sverige och den muslimska kulturen går långt tillbaka i tiden

    Därför kallas den ibland på grund av muslimsk mystik. Både sunni- samt shiamuslimer förmå praktisera sufism. Utöver dem böner samt riter vilket samtliga muslimer kunna praktisera inom moskéer alternativt hemma existerar detta vanligt för att sufimuslimer praktiserar böneritualer samt meditationstekniker vilket existerar specifika just till denna inriktning.

    Inslag från sufism, inom struktur från litteratur, trosföreställningar alternativt riter, existerar vanliga även bland muslimer såsom ej definierar sig likt sufier. detta finns inga siffror vid hur flera sufimuslimer detta finns inom landet dock många preliminära uppskattningar fullfölja gällande för att detta skulle behärska röra sig angående mellan 5000 samt 10 000 personer.

    Islamism existerar en förhållningssätt mot islam vilket finns inom såväl sunnitisk såsom shiitisk islam.

    Sedan början av 1900-talet och fram till i dag har Sveriges muslimska befolkning stigit från några få individer till hundra tusentals

    Islamism kallas även ofta till politisk islam samt präglas från enstaka strävan för att bygga upp en samhälle vid islamisk bas, var islams principer samt lagideal ligger mot bas till samhället. Den sannolikt maximalt kända företrädaren på grund av islamism existerar detta Muslimska brödraskapet samt även dem politiska tolkningar från islam såsom existerar rådande inom Iran.

    Uppfattningarna ifall hur en islamiskt samhälle bör titta ut är kapabel dock skilja sig åt mellan olika islamistiska ideologer. detta finns vissa islamister likt menar för att detta går för att bygga upp en islamiskt samhälle vid demokratisk bas, medan andra menar för att demokrati ej existerar förenligt tillsammans med islam. vid identisk sätt finns dem vilket menar för att samhället bör förändras vid fredlig väg, liksom dem likt menar för att väpnad kamp existerar legitimt på grund av för att förändra samhället.

    Det går ej för att yttra hur flera svenska muslimer vilket vid en alternativt annat sätt existerar islamistiskt orienterade.

    detta existerar även svårt för att forska kring eftersom detta existerar en fylld med energi eller spänning region var detta är kapabel artikel svårt för att utföra intervjuer alternativt vid andra sätt samla in information. Den undersökning vilket finns besitter heller ej kunnat anlända fram mot någon enhetlig foto från hur islamistiska ideologier äger etablerats, organiserats alternativt praktiserats inom Sverige.

    Salafism existerar enstaka form eller gestalt från fundamentalism vilket vanligen förknippas tillsammans sunnitisk islam.

    tillsammans med fundamentalism menas för att man önskar vandra tillbaka mot religionens urkunder, detta önskar yttra Koranen samt traditionerna angående vilket profeten Muhammed gjort samt sagt (Sunna). Trots för att dem flesta salafimuslimer existerar överens ifall för att dessa källor existerar grunden till islam samt bör läsas sålunda bokstavligt likt möjligt, finns detta olika formulering på grund av salafism.

    Gemensamt existerar för att dem önskar försöka återskapa detta samhälle liksom fanns beneath profeten Muhammeds samt dem inledande muslimernas tidsperiod, dock metoderna till för att åstadkomma detta skiljer sig åt. dem flesta salafister tar avstånd ifrån våld vilket teknik samt önskar förändra samhället genom för att börja tillsammans med sig själva samt sedan, genom för att missionera, övertyga andra.

    detta finns även dem liksom tillsammans våld önskar producera vad dem menar existerar muslimska idealsamhällen. Den minsta grenen utgörs från dem vilket engagerar sig politiskt till för att försöka ändra samhället.

    Det finns ej några tillförlitliga siffror vid hur flera muslimer inom landet vilket praktiserar alternativt sympatiserar tillsammans salafism.

    Omkring 300 svenskar anslöt sig mot Islamiska Staten samt andra våldsbekajande salafistiska organisationer beneath 2010-talet, dock fler sympatiserar tillsammans sådana islamtolkningar. i enlighet med uppskattningar ifrån bland annat Försvarshögskolan samt Säpo skulle detta behärska röra sig ifall en par tusen personer inom landet liksom vid en alternativt annat sätt praktiserar salafism.

    Utöver dessa grenar från islam finns detta även ett team muslimer inom land likt ingår inom en samfund likt heter Ahmadiyya.

    Ahmadiyyaislam uppstod inom Indien beneath 1800-talet var enstaka predikant nära namn Mirza Ghulam Ahmad började samla anhängare kring sig samt sin uppdrag. dem flesta från världens ahmadiyyamuslimer anser för att Mirza Ghulam Ahmad gjorde krav vid för att existera ett profet, underordnad Muhammed. detta gäller exempelvis till den assemblage vilket finns etablerad inom landet.

    vid bas från detta menar majoriteteten från världens muslimer för att ahmadiyya brutit tillsammans islam samt därför ej äger korrekt för att kalla sig muslimer. dem äger därför blivit svårt förföljda inom Indien samt Pakistan samt inom stället etablerat sig inom andra delar från världen. Ahmadiyyaförsamlingen inom land byggde landets inledande moské, inom götet tid 1976.

    dem äger även uppfört ett moské inom malm samt äger församlingar inom huvudstaden, Kalmar, Luleå samt Arvika. detta finns i enlighet med fakta ifrån samfundet drygt 1500 ahmadiyyamuslimer inom land.

    De flesta praktiserande muslimer inom landet likt identifierar sig såsom sunni samt shiamuslimer existerar vare sig sufier, salafister, islamister alternativt ahmadiyyamuslimer.

    Hur flera ser sig vilket muslimer?

    Eftersom detta ej finns någon statistik ovan hur den svenska befolkningen identifierar sig religiöst vet oss ej hur flera liksom faktiskt själva ser sig vilket muslimer.

    i enlighet med Statistiska centralbyrån besitter omkring 1 000 000 personer muslimsk nationell alternativt kulturell bakgrund. ytterligare statistik pekar vid för att endast enstaka minoritet existerar engagerad inom församlingar. i enlighet med Myndigheten på grund av stöd mot trossamfund äger dem statsbidragsberättigade riksorganisationerna strax ovan 200 000 medlemmar (SST 2021).

    SOM-institutets återkommande studie från svenska medborgares religiösa engagemang visar för att endast cirka 90 000 svenskar existerar medlemmar inom enstaka muslimsk samling samt besitter besökt ett moské inom samtliga fall enstaka gång beneath detta senaste året då dem genomförde sin utredning. detta existerar dock långt flera fler än dem liksom regelbundet praktiserar sin tro exempelvis inom moskéer, vilket ändå identifierar sig liksom muslimer.

    För dem flesta människor blir tro samt religiösa riter samt ceremonier viktiga inom samband tillsammans med stora händelser inom existensen – då man gifter sig, då små människor föds, då någon dör – alternativt inom samband tillsammans med dem större religiösa högtiderna.

    därför existerar detta även på grund av svenska muslimer. detta finns även ritualer vilket förmå existera viktiga på grund av enstaka sektion muslimer, mot modell för att be dem därför kallade fem dagliga bönerna alternativt för att besöka moskén inom samband tillsammans med fredagspredikan. flera svenska muslimer fastar beneath månaden ramadan samt firar även den efterföljande högtiden id al-fitr.

    flera skulle även inom varenda fall någon gång inom existensen vilja besöka Mecka samt Medina inom Saudiarabien inom samband tillsammans med enstaka mindre (umra) alternativt större (hajj) vallfärd. Ännu fler deltar vid något sätt inom den sålunda kallade offerhögtiden, id al-adha, likt infaller efter den större vallfärden.

    Utöver dessa högtider finns enstaka utdragen rad andra likt kunna firas från enskilda grupper dock ej från varenda muslimer.

    Exempelvis mawlid an-nabi, firandet från profeten Muhammeds födelsedag, alternativt ashura, då främst shiamuslimer begråter minnet ovan profetens dotterson Hussein såsom dog vid denna ljus inom en stöt inom Karbala inom Irak.

    Texten existerar skriven från Simon Sorgenfrei, professor inom religionsvetenskap, samt bearbetad från Forum till levande saga.

    Bearbetning besitter faktagranskats från Simon Sorgenfrei.

    Arne, Ture J. (1952). Svenskarna samt Österlandet. Stockholm: Natur samt Kultur.

    Berglund, Jenny & Sorgenfrei, Simon (red.) (2009). Ramadan: enstaka svensk tradition. Lund: Arcus.

    Borevi, Karin (2002). Välfärdsstaten inom detta mångkulturella samhället.

    Diss. Uppsala : Univ.

    Borevi, Karin & Sorgenfrei, Simon (2023). “The Early Institutionalization of State–Islam
    Relations in Sweden”, Journal of Muslims in Europe, vol. 13, ss. 1-20.

    Carlbom, Aje (2018). Islamisk aktivism inom enstaka mångkulturell kontext – ideologisk kontinuitet alternativt förändring? Stockholm: Myndigheten på grund av samhällsskydd samt beredskap.

    Egyptson, Sameh (2023). Global politisk islam?

    : Muslimska brödraskapet & Islamiska förbundet inom landet [Elektronisk resurs]. Lund: skogsdunge University.

    Haglund, Anja (2023). “Salafistiska grupper beneath Säpos radar.” Nya Göteborgsposten, 2023-09-09, https://www.gp.se/nyheter/sverige/salafistiska-grupper-under-sapos-radar.d2e77f7c-549a-40db-b5bc-b603bbeee300, besökt 2024-02-13.

    Lagervall, Rickard (2018).

    Muslimska brödraskapet. ett kunskapsöversikt. Stockholm: FOI.

    Otterbeck, Jonas (2021). “Det rituella livet”. Olsson, Susanne & Sorgenfrei, Simon (red.). Islam: ett religionsvetenskaplig introduktion. andra upplagan Stockholm: Liber, ss. 142-162.

    Ranstorp, Magnus, Ahlin, Filip, Hyllengren, Peder & Normark, Magnus (2018). Mellan salafism samt salafistisk jihadism [Elektronisk resurs] resultat mot samt utmaningar till detta svenska samhället. Stockholm: Försvarshögskolan.

    Sorgenfrei, Simon (2016).

    Sufism inom Sverige: ett lägesrapport ifrån huvudstaden, götet samt Malmö. Stockholm: kommitté på grund av statligt stöd mot trossamfund

    Sorgenfrei, Simon (2018). Islam inom Sverige: dem inledande 1300 år. Bromma: Myndigheten på grund av stöd mot trossamfund.

    Sorgenfrei, Simon (2022). "De kommer för att artikel annorlunda svenskar": berättelsen ifall Sveriges inledande muslimer. Stockholm: Norstedts.

    SST 2021.

    “Statistik 2021”, https://www.myndighetensst.se/bidrag/bidrag-for-statsbidragsberattigade-trossamfund/organisationsbidrag/bidragsgrundande-statistik/statistik-2021.html, besökt 2024-02-13.

    Weissenbilder, Marcus (2019). Svenska religionstrender. Göteborg: SOM-institutet.

    Mer förståelse angående islam samt muslimer inom landet finns hos Myndigheten till stöd mot trossamfund