Kapitalet i tjugoförsta århundradet dokumentär
Kapitalet inom tjugoförsta århundradet
Kapitalet inom tjugoförsta århundradet (originaltitel: Le Capital au XXIe siècle) existerar en verk ifrån från den franske nationalekonomenThomas Piketty. Boken ställer tematiskt upp elementär problem att diskutera angående kapitalet, samt angående förmögenhets- samt inkomstfördelningen.
Förändringar inom förmögenhets- samt inkomstfördelning sedan talet undersöks.
Det är en ögonöppnande resa genom rikedom och makt som slår hål på det populära antagandet att ackumulering av kapital går hand i hand med social utveckling, och riktar nytt ljus på världen runt oss och de växande ojämlikheternaPiketty fastslår därvid för att förmögenhetskoncentrationen klart ökat inom industrinationerna sedan mitten från talet samt för att enstaka tilltagande ojämlikhet hör ihop tillsammans kapitalism samt för att enstaka okontrollerad ökning inom ojämlikhet hotar demokrati samt näringsliv.
Innehåll
[redigera | redigera wikitext]Utgångspunkt
[redigera | redigera wikitext]Piketty utarbetar ett elementär teori ifall kapitalismen såsom förbinder teorin angående tillväxt inom näringslivet samt inkomstfördelning[1].
Hans kärntes existerar för att ojämlikhet ej existerar något temporärt, utan ett vital sektion från kapitalismen. en övermått från ojämlikhet inom en kapitalistiskt näringsliv är kapabel därmed bara lösning genom inskränkningar inom kapitalismen. Reformeras ej ett överdriven kapitalism, äventyras den demokratiska grunden [2].
Orsaker mot ojämlikhet
[redigera | redigera wikitext]Piketty anger numeriskt värde huvudorsaker mot den ökande ojämlikheten.
Efter några decennier i mitten på förra århundradet, då klyftorna minskade, är ojämlikheten idag tillbaka på talets nivåer- Höginkomsttagare (till modell verkställande direktörer) besitter utnyttjat sin auktoritet mot för att skaffa sig själva höga inkomster. Tvärt emot vilket liksom mestadels påstås motsvarar ej den relativt höga inkomsten enstaka högre produktiv insats.
- Inkomst från tillgångar växer inom kapitalismen likt regel procentuellt mer än den samlade ekonomiska tillväxten.
- Den från (1) resulterade ojämlikheten präglar den offentliga debatten.
- Den från (2) resulterade håller Piketty emellertid till viktigare.
han uttrycker den tillsammans nästa formel:
- = kapitalavkastning (return), = tillväxt (growth), detta önskar yttra vad liksom intjänas gemensamt. Närhelst växer mer än tilltar ojämlikheten. Boken ställer tematiskt upp grundläggande frågor om kapitalet, och om förmögenhets - och inkomstfördelningen
för att detta förhållande gäller ovan bota världen sedan flera årtionden existerar många tydligt.
Anknytningar mot historiska analyser
[redigera | redigera wikitext]Med temat ”systembetingad ökad ojämlikhet inom kapitalismen” anknyter Piketty mot analyser från Thomas Malthus, David Ricardo samt Karl Marx. Malthus såg överbefolkningen likt dem underprivilegierades huvudproblem, Ricardo motsättningen mellan jordägare samt jordlösa samt Marx motsättningen mellan kapitalägare samt arbetare.[3]
Dessa analyser visar sig ej helt träffa riktig, då dem underskattar teknologiska framsteg tillsammans med grundlig välfärdsökningar vilket möjliggör enstaka jämvikt mot förmögenhetskoncentrationen.
dem torde dock äga samtalat om kärnfrågan. Marx må felaktigt äga förutspått för att förmögenhetskoncentrationen oundvikligen skulle bli således upphöjd för att den skulle leda mot själva kapitalismens fall, dock Piketty menar för att denne åtminstone ställde korrekt fråga mot sin tid.[4]
Mellan samt förändrades trenden tillsammans ökande ojämlikhet inom kapitalismen genom några ovanliga omständigheter: andra världskriget, den stora depressionen samt medföljande recession förintade stora förmögenheter, inom synnerhet den finansiella elitens.[5]
Simon Kuznets slutsats ifall denna tillväxt, för att ”en ökande ojämlikhet bara plats en bekymmer inom den tidiga kapitalismen samt (a) konkurrens, (b) nyhet samt (c) enstaka fri handelsplats äger stävjat detta”, håller Piketty till osann beneath normala omständigheter.
- "Det finns ingen fundamental anledning mot varför oss skall tro för att tillväxten automatiskt balanseras Alltför länge besitter nationalekonomer negligerat förmögenhetsfördelningen, delvis vid bas från Kuznets optimistiska slutsatser samt delvis vid bas från den nationalekonomiska professionens ogrundade entusiasm inför förenklade matematiska modeller"[3]
Efter besitter ojämlikheten ökat samt den kapitalistiska världsmarknaden besitter bragt ”den patrimoniala kapitalismen tillbaka.
inom denna ”patrimoniala kapitalism” domineras ekonomin från ärvda förmögenheter samt följden blir oligarki.[6]
Klassgrupperingar, vilket dominerar tillsammans med kraftfull förmögenhetskoncentration från anhopat tillgångar, illustrerar Piketty tillsammans hjälp från Balzacs, Jane Austens samt Henry James romaner.[5]
Möjliga följder från ökande ojämlikhet
[redigera | redigera wikitext]Piketty pekar vid för att ojämlikhet hotar såväl demokratin liksom den ekonomiska samhällsgrund vid vilken demokrati vilar, då förmögenhetskoncentrationen medför maktkoncentration samt reducerar delaktigheten inom samhällslivet hos den stora majoriteten.
Samhällets ekonomiska bas hotas, menar han, då små tillväxt råder tillsammans ökade inkomstskillnader samt förmögenhetsfördelning. Teknologiska framsteg torde ej återkalla talets tillväxt.
Som förslag vid svar samtalar om Piketty ett årlig, progressiv förmögenhetsskatt angående upp mot 2&#;% tillsammans tillsammans med enstaka starkt progressivinkomstskatt angående upp mot 80&#;%.[5]
Dataunderlag
[redigera | redigera wikitext]Empiriskt stödjer sig Piketty vid omfångsrika undersökningar ifall förmögenhets- samt inkomstkoncentration ifrån ovan 27 länder, liksom han utfört tillsammans tillsammans bland andra Anthony Atkinson, Emmanuel Saez samt Facundo Alvaredo samt utmynnat inom enstaka redovisning: World Top Incomes Database[7].
Mottagande
[redigera | redigera wikitext]Kapitalet inom tjugoförsta århundradet recenserades positivt från flera. Paul Krugman, mottagare från Sveriges Riksbanks kostnad inom finansiell vetenskap, hävdade inom mars inom New York Times för att den "kommer för att bli den maximalt viktiga nationalekonomiska boken på grund av kurera året — möjligen på grund av kurera årtiondet."[6] Branko Milonevic nära Världsbanken betecknade boken vilket ”en från vattendelarna inom detta ekonomiska tänkandet".[1].
Steven Pearlstein förklarade inom Washington brev för att den trots sina brister existerar "intellektuell styrkedemonstration samt ett finansiell historisk triumf ovan detta teoretiska samt matematiska modellbyggande likt dominerat inom den nationalekonomiska professionen vid senare år."[5]
MarxkännarenDavid Harvey prisar boken till för att tillintetgöra ”den vittspridda åsikten för att den fria marknadens kapitalism sprider välstånd kring sig samt för att den utgör detta stora bålverket på grund av försvaret från individens frihet samt obundenhet”.
Hyr och köp filmen Kapitalet i det a århundradet meddenne existerar dock starkt väsentlig mot Piketty inom flera avseenden, främst till hans ”feltagna definition från 'kapital', likt Harvey beskriver liksom ”en process, ej en domstol, … ett cirkulationsprocess inom vilken valuta används till för att producera mera valuta, ofta, dock ej uteslutande, genom för att exploatera arbetskraft.
Piketty definierar tillgångar såsom dem samlade tillgångar såsom innehas från enskilda individer, bolag alternativt regeringar för att användas inom marknadsutbytet oavsett ifall dessa tillgångar går för att nyttja alternativt inte.” Harvey hävdar vidare för att Pikettys ”förslag beträffande botemedlen på grund av ojämlikheten existerar naiva alternativt rent från utopiska.
samt han besitter förvisso ej frambringat någon operativ modell till kapitalet inom a århundradet. på grund av detta behöver oss alltjämt Marx alternativt dennes moderna motsvarighet.”[8]
Utgåvor
[redigera | redigera wikitext]- Förlaget Volante gav inom juni ut ett översikt från boken samt ett undersökning från dem svenska förhållandena, skriven från nationalekonomen Jesper Roine.Kapitalet i tjugoförsta århundradet (originaltitel: Le Capital au XXIe siècle) är ett verk från av den franske nationalekonomen Thomas Piketty
Roine besitter tillsammans tillsammans Daniel Waldenström varit den vilket bidragit tillsammans uppgifter till land mot Word Top Incomes Database, ifrån vilken många från detta empiriska materialet mot Kapitalet inom tjugoförsta århundradet existerar hämtat.[10]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [ab] ”The return of "patrimonial capitalism": review of Thomas Piketty's Capital in the 21st century” (på engelska). MPRA Paper No.
. Munich anställda RePEc Archive. 21 månad Läst 13 mars ”With these two caveats, let me state that we are in the presence of one of the watershed books in economic thinking.”
&#; - ^
- ^ [ab] ”Thomas Piketty stellt die Fundamentalfrage” (på tyska). Tages Anzeiger. Date: Periodical
26 mars Arkiverad ifrån originalet den 2 april :// Läst 13 mars ”O-Ton Piketty: «The economists of the nineteenth century deserve immense kredit for placing the distributional question at the heart of economic analysis and for seeking to study long begrepp trends. Their answers were not always satisfactory, but at least they were asking the right questions.
There fryst vatten no fundamental reason why we should believe that growth fryst vatten automatically balanced For far too long, economists have neglected the leverans of wealth, partly because of Kuznets's opimistic conclusions and partly because of the profession's undue enthusiasm for simplistic mathematical models»”
&#; - ^
- ^ [abcd] Steven Pearlstein (28 mars ). ”‘Capital in the Twenty-first Century’ bygd Thomas Piketty” (på engelska).
Washington brev. Läst 13 mars ”For all its faults, however, Piketty’s “Capital in the Twenty-First Century” fryst vatten an intellectual tour dem force, a triumph of economic history over the theoretical, mathematical modeling that has komma to dominate the economics yrke in recent years.”
&#; - ^ [ab] Paul Krugman (24 mars ). ”Wealth over Work” (på engelska). Thomas Piketty, professor i ekonomi, visar med statistik från tjugo länder och fyra sekler hur en allt större ojämlikhet har vuxit fram i våra moderna kapitalistiska samhällen
New York Times. ?_r=1. Läst 13 mars ”It seems safe to säga that “Capital in the Twenty-First Century,” the magnum opus of the French economist Thomas Piketty, will be the most important economics book of the year — and maybe of the decade.”
&#; - ^”Arkiverade kopian”. Arkiverad ifrån originalet den 7 juni %3A//topincomes.g% Läst 17 juni &#;
- ^David Harvey (18 May ).
David Harvey reviews Thomas Piketty. Socialist Worker. Retrieved 18 May
- ^Harvard University Press Book Details
- ^
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Video