Vilka språk pratar man i tjeckien
Tjeckien
| Česká republika Tjeckien | ||
|---|---|---|
| Valspråk: Pravda vítězí (Sanningen segrar) | ||
| Nationalsång: Kde domov můj | ||
| Huvudstad (även största stad) | Prag | |
| Officiellt språk | Tjeckiska | |
| Statsskick | Parlamentarisk republik | |
| - | President | Petr Pavel |
| - | Premiärminister | Petr Fiala |
| Självständighet | Tjeckoslovakiens delning | |
| - | Erkänd | 1 januari1993 |
| Area | ||
| - | Totalt | 78 866 km² (114:e) |
| - | Vatten (%) | 2 % |
| Befolkning | ||
| - | 2015 års uppskattning | 10 551 219[1] (78:e) |
| - | Befolkningstäthet | 134 inv./km² (59:e) |
| BNP (PPP) | 2023 års beräkning | |
| - | Totalt | ▲ 536,9 miljarder USD[2] (47:e) |
| - | Per capita | ▲ 50 961 USD[2] (37:e) |
| BNP (nominell) | 2023 års beräkning | |
| - | Totalt | ▲ 330,48 miljarder USD[2] (47:e) |
| - | Per capita | ▲ 31 368 USD[2] (35:e) |
| Ginikoefficient (2021) | ▼ 24,8[3] | |
| HDI (2021) | ▲ 0,889[4] (32:a) | |
| Valuta | Tjeckisk topp () | |
| Tidszon | CET(UTC+1) | |
| - | Sommartid | CEST (UTC+2) |
| Topografi | ||
| - | Högsta punkt | Snezka, 1 602 m ö.h. |
| - | Största sjö | Lipno, 48,7 km² km² |
| - | Längsta flod | Vltava, 433 km km |
| Nationaldag | 28 oktober (Tjeckoslovakiens grundande) | |
| Nationalitetsmärke | CZ | |
| Landskod | CZ, CZE, 203 | |
| Toppdomän | .cz | |
| Landsnummer | 420 | |
Tjeckien (tjeckiska: Česko), formellt Republiken Tjeckien[5] (tjeckiska: Česká republika), existerar en centraleuropeisktland samt medlemsstat inom Europeiska unionen.
Landet gränsar enbart mot andra länder inom unionen: Tyskland inom väst samt nordväst, Polen inom norr, Slovakien inom öst, samt Österrike inom söder. Tjeckien består från dem historiska landskapen Böhmen (Čechy), Mähren (Morava) samt delar från Schlesien (Slezsko). tjeckiens huvudstad existerar landets huvudstad samt även landets största ort.
andra större städer existerar Mährens huvudstad Brno, Ostrava, Zlín, Plzeň, Pardubice, Hradec Králové, České Budějovice, Liberec, Olomouc samt Ústí nad Labem.
De tjeckiska landskapen regerades beneath Habsburg ifrån 1526, samt blev senare enstaka sektion från Österrikiska imperiet samt Österrike-Ungern. Den självständiga republiken Tjeckoslovakien bildades 1918, liksom en utfall från Österrike-Ungerns upplösning efter inledande världskriget.
Efter den tyska ockupationen från Tjeckoslovakien ockuperades landet från Röda Armén.
Tjeckiska har flera distinkta dialekter, framför allt i Mähren och i Schlesien, men dessa särskiljs ej i skriftEfter 1945 fördrevs den tysktalande befolkningen ur landet. inom valet 1946 fick kommunistpartiet flest röster dock genom Pragkuppen 1948 blev Tjeckoslovakien ett kommunistisk stat fram mot Sammetsrevolutionen 1989. Tjeckien blev enstaka självständig stat den 1 januari1993 inom samt tillsammans med Tjeckoslovakiens upplösning, då landet delades inom republikerna Tjeckien samt Slovakien.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Staten Tjeckien uppstod ursprunglig 1993 inom samt tillsammans med upplösningen från Tjeckoslovakien likt innebar för att Tjeckien samt Slovakien blev numeriskt värde skilda stater.
I mars 1999 blev Tjeckien medlem inom Nato samt 1 femte månaden i året 2004 blev landet medlem inom Europeiska unionen.
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Tjeckiens yta existerar 78 866 km² vad likt motsvarar cirka 60 andel från forna Tjeckoslovakiens yta.[6]
Berg samt dalar
[redigera | redigera wikitext]Tjeckien avgränsas mot stora delar naturligt från bergskedjor: inom väderstreck från Český fransk artikel samt Šumava (Böhmerwald), inom nordväst från Krušné hory (Erzgebirge) inom nordost från Krkonoše (Riesengebirge), Beskydy, Jeseníky samt inom sydost från västra Karpaterna.
Böhmisk-Mähriska Randbergen går längs gränsen mellan Tjeckiens stora delar Böhmen samt Mähren.[6] Högsta bergstoppen, 1 602 meter ovan havet, ligger inom Krkonoše samt heter Sněžka. Lägsta punkten, 115 meter ovan havet, ligger nära Elbes utlopp mot norr. begränsad eller markerad av gränser från dessa bergskedjor ligger dem böhmiska samt mähriska högplatåerna.
De viktigaste språken i Prag är vissa av tjeckiska folkets modersmål och andra är andraspråk eller invandrarspråkFloder
[redigera | redigera wikitext]Elbe (Labe) existerar enstaka älv likt rinner upp inom Krkonoše, rinner söderöver inom enstaka båge ovan den böhmiska högplatån innan den finner riktningen mot norr, passerar mellan Krušné hory samt Krkonoše samt vidare in inom Tyskland. Bifloden Ohře förenar sig tillsammans med Elbe nära Litoměřice.
Oder (Odra) rinner upp inom Mähren, inom Oderské vrchy. vid den böhmiska högplatån förenar Elbe sig tillsammans med Moldau (Vltava) nära Mělník, norr ifall Prag.[6] Moldau besitter inom sin tur dem stora bifloderna Sázava samt Berounka, samt Böhmen avvattnas vid därför sätt åt norr. Floderna inom Mähren (Morava, Svratka) rinner mot söder mot Donau, medan Oder (Odra) utför detta mot norr - ovan Polen mot Östersjön.
Sjöar
[redigera | redigera wikitext]Tjeckien äger inga naturliga sjöar från innebörd. dem största fria vattenytorna utgörs från regleringsdammar inom dem stora floderna.
Klimat
[redigera | redigera wikitext]Tjeckien besitter en inlandsklimat tillsammans med relativt varma somrar, samt kallt klimat vintertid,[6] mestadels tillsammans vit nederbörd.
Det är nära besläktat med slovakiskadem andra årstiderna existerar milda dock ostadiga. Vädret existerar varierande inom olika regioner: låglandet besitter torrare samt varmare temperaturer medan detta tenderar för att existera regnigare längre västerut.
Styre samt politik
[redigera | redigera wikitext]Statsskick
[redigera | redigera wikitext]Tjeckien existerar ett parlamentarisk demokrati tillsammans en flerpartisystem.
Presidenten existerar landets statschef, samt premiärministern existerar regeringschef samt utövar den verkställande makten. Parlamentet existerar uppdelat inom numeriskt värde kammare, Deputeradekammaren (Poslanecká sněmovna) samt Senaten (Senát).
Den nuvarande tjeckiska konstitutionen antogs inom december1992 samt besitter förändrats fyra gånger.
i enlighet med konstitutionen existerar Tjeckien ett parlamentarisk demokrati. Presidenten, vilket väljs vart femte tid, äger en politiskt uppgift tillsammans med tillhörande rättigheter nära sidan från uppdraget för att företräda landet.
Fakta – befolkning och språk Befolkning En klar majoritet av tjecker, minoriteter av bland annat slovaker, ukrainare och vietnameser (nästan var tredje invånare uppgav ingen etnicitet vid folkräkningen 2021)han förmå nominera domare mot konstitutionsdomstolen, upplösa parlamentet beneath vissa betingelser samt lägga in veto mot lagstiftning. denne utser även premiärminister samt efter förslag från premiärministern övriga ledamöter från regeringen. Deputeradekammaren besitter 200 medlemmar liksom väljs vart fjärde kalenderår efter en jämnt fördelat valsystem. dem 81 medlemmarna från senaten väljs tillsammans med ett tredjedel från senaten vartannat tid.
Landets högsta appellationsdomstol existerar Högsta domstolen. Konstitutionsdomstolen, likt tar upp ämnen angående konstitutionen, utses från presidenten tillsammans 10-åriga mandatperioder.
Politik
[redigera | redigera wikitext]| Det denna plats avsnittet innehåller inaktuella fakta samt behöver uppdateras.
(2021-07) Hjälp gärna Wikipedia för att åtgärda problemet genom för att redigera artikeln alternativt diskutera saken vid diskussionssidan. |
Den politiska scenen inom Tjeckien består från flera verksamma partier, allt ifrån detta halvreformerade kommunistpartiet KSČM längst bort ut mot vänster mot mindre nationalistpartier såsom Dělnická Strana (arbetarpartiet) längst bort ut mot motsats till vänster.
dem största partierna existerar socialdemokraterna (ČSSD) samt Medborgardemokraterna (ODS). Representerade inom parlamentet existerar även detta konservativa TOP 09 ("Tradice - Odpovědnost - Prosperita", tradition - ansvar - välstånd, 09 kommer ifrån för att grupp grundades kalenderår 2009) samt mittenpartiet Allmänhetens angelägenheter (Věci Veřejné).
inom detta senaste valet föll detta kristdemokratiska grupp KDU-CSL samt dem Gröna (Strana zelených) ut ur parlamentet.
Den nuvarande konstitutionen besitter tidigare gett upphov mot svaga regeringar, speciellt eftersom kommunistpartiet tillsammans med drygt ett femtedel från rösterna skys från dem andra större partierna samt hittills ej kunnat medverka inom någon.
chansen mot enstaka valreform tillsammans mindre valkretsar än dem nuvarande 14, motsvarande länen (kraj), besitter diskuterats dock inget praktiskt äger gjorts, särskilt tillsammans med tanke vid för att motståndet ifrån dem mindre partierna, liksom skulle missgynnas från enstaka sådan reform besitter varit stort.
Tjeckiens konservativa president Vaclav Klaus blev omvald på grund av enstaka färsk femårsperiod inom månad 2008.[7]
Socialdemokraterna vann inom parlamentsval 2013.
Socialdemokraterna fick drygt 20 andel, kommunisterna blev tredjeplats störst tillsammans nästan 15 andel. detta populistiska grupp Ano fick näst maximalt röster, nästan 19 procet. Partiledaren till Socialdemokraterna, Bohuslav Sobotka, blev fräsch premiärminister. Hans statsmakt bestodd från ett koalition mellan ČSSD, ANO 2011 samt KDU-ČSL[8]
Milos Zeman blev fräsch president inom Tjeckien kalenderår 2013.
Zeman fanns partiledare till socialdemokraterna 1993-2001 samt landets premiärminister 1998-2002.
Landet gränsar enbart till andra länder i unionen: Tyskland i väst och nordväst, Polen i norr, Slovakien i öst, och Österrike i söderZeman lämnade grupp efter enstaka konflikt samt grundade 2009 grupp till medborgerliga rättigheter.[9] inom januari 2018 omvaldes den sittande EU-kritiska presidenten Zeman.[10]
I månad 2017 blev miljardären samt affärsmannen Andrej Babis fräsch premiärminister inom Tjeckien. Babis område Ano blev störst inom parlamentsvalet inom oktober 2017, samt fick då 78 mandat från 200 inom underhuset.[11]
I november 2021 utnämndes högerpolitikern Petr Fiala mot fräsch premiärminister.
denne efterträdde Andrej Babis.[12]
Administrativ indelning
[redigera | redigera wikitext]Tjeckien existerar indelat inom 14 län alternativt förbättrad regioner (Kraj) liksom saknar historisk anknytning samt enbart äger administrativa funktioner. Dessa existerar inom sin tur indelade inom region (okres).
Försvar
[redigera | redigera wikitext]Tjeckien existerar sedan 1999 medlem från Nato samt besitter sedan 2004 enstaka yrkesarmé. Landstridskrafterna består från ett snabbinsatsbrigad, enstaka mekaniserad brigad samt ett artilleribrigad. Flygstridskrafterna består från tre flygflottiljer, en luftvärnsregemente samt en ledningsregemente. Understödsstridskrafterna består från enstaka underhållsbrigad, enstaka ingenjörsbrigad, ett CBRN-brigad samt ett telekrigföringsbrigad.
Aktivní záloha (Aktiva reserven) existerar en hemvärn, likt ej får användas utanför republiken.
Ekonomi
[redigera | redigera wikitext]Tjeckien existerar enstaka från dem maximalt stabila samt välmående nationerna bland dem postkommunistiska staterna inom centrala samt östra Europa. Den ekonomiska minskning liksom drabbade Tjeckien fram mot mitten från kalenderår 1999 besitter ersatts tillsammans med enstaka avgörande finansiell tillväxt ifrån samt tillsammans med kalenderår 2000.
De flesta utanför Tjeckiens landsgränser som pratar språket har tjeckiskt ursprung, affärsrelationer med Tjeckien eller bor nära gränsenTillväxten äger understötts från export mot Europeiska unionen, framför allt mot Tyskland liksom existerar största handelspartner samt står till 33,5 % från Tjeckiens sammanlagda export.[13]
Den ledande samhällssektorn utgörs från tjänstesektorn vilket står till 59,4 % från BNP, industrin svarar på grund av 37,8 % samt jordbruket 2,8 %.
Arbetslösheten beneath kalenderår 2016 uppskattades mot 4,0 % vilket plats lägst inom EU.[13]
Viktiga näringar innefattar tjänster, metallurgi, transportmedel, maskiner, elektronik, kopp, vapen samt textiler. primära varor inom jordbruket existerar vete, rotfrukt, sockerbetor samt klätterväxt. inom norra Tjeckien bryts stenkol samt brunkol, vilket existerar till landet viktiga naturtillgångar.[6]
Industri
[redigera | redigera wikitext]Tjeckien äger ett utdragen tradition från fordonstillverkning tillsammans med Škoda samt Tatra liksom dem stora industrierna.
Škoda startade 1905 samt ingår idag inom Volkswagen-koncernen. Man tillverkar framförallt fordon inom små- samt mellanbilsklassen samt besitter haft stora exportframgångar ifrån 1990-talet samt vidare. Tatra besitter ett tradition från både lyxbils- samt lastbilstillverkning. Idag tillverkar man lastbilar till civilt samt militärt bruk.
dem största lastbilarna äger byggts på grund av rakettransporter samt man tillverkar även lastbilar till terräng. Dessutom tillverkar Let Kunovice passagerarflygplan. Trots för att Tjeckien ligger inom Centraleuropa tillåts ändå sjötransporter via landets floder Elbe samt Oder, båda navigerbara.
Tjeckien äger även enstaka utdragen tradition från vapentillverkning samt beneath kommunisttiden exporterade man vapen mot Sovjetunionen samt övriga stater inom Östblocket.
Turism
[redigera | redigera wikitext]De största städerna existerar huvudstaden tjeckiens huvudstad tillsammans runt 1,2 miljoner invånare; Brno såsom existerar huvudstad inom Mähren tillsammans med ca 400 000 invånare; Ostrava, industristad inom norra Mähren, ca 300 000 invånare; Plzeň inom västra Böhmen tillsammans med bryggerier, ca 200 000 invånare; Olomouc, handelsstad inom norra Mähren tillsammans ca 150 000 invånare; Mladá Boleslav, industristad tillsammans tillverkning från Škoda-bilar; samt Hradec Králové inom i nordost Böhmen.
Andra orter från betydelse: inom České Budějovice tillverkas känt maltdryck. Český Krumlov existerar ett fin historisk ort inom södra Böhmen såsom existerar upptagen vid Unescos världsarvslista. Karlovy Vary (Karlsbad) samt Mariánské Lázně (Marienbad) inom Česky fransk artikel inom väster existerar berömda kurorter. Ústí nad Labem samt Teplice existerar industristäder inom norra Böhmen.
Liberec ligger vackert nedanför Krkonoše. Tábor vid södra delen från Tjeckiska högplatån existerar ett historisk tätort tillsammans minnen ifrån Hussitkrigen, Znojmo invid österrikiska gränsen existerar ett naturskön lantbruksstad tillsammans med berömda vin- samt gurkodlingar.
Populära turistmål existerar Brno, Karlovy Vary, tjeckiens huvudstad (Praha), Český Krumlov, Olomouc, Kroměříž samt Sudetlandet.
Platser från speciellt nyfikenhet till turister existerar historiska orter (förutom städer uppräknade ovan mot modell Kutná Hora, enstaka silverstad tillsammans med enstaka berömd benkyrka samt Mělník, var Vltava samt Labe rinner samman), flera borgar samt slott (till modell Karlštejn samt Konopiště inom närheten från Prag) samt bergskedjorna, var Krkonoše tillsammans med huvudort Špindlerův Mlýn står på grund av den tjeckiska vintersporten.
Infrastruktur
[redigera | redigera wikitext]Transport samt förbindelser: Buss- samt järnvägsnätet existerar väl utbyggt samt förbindelser ifrån dem flesta mindre orter mot centralorterna går mestadels tillsammans med intervall vid någon alternativt en par timmar. Reguljärt inrikesflyg förbinder dem största städerna, dock förbindelserna vid marken existerar således goda för att detta ej existerar någon massiv tidsvinst för att nyttja flyget.
Vägnätet besitter förbättrats beneath dem senaste 15 år. Motorvägar förbinder dem största städerna, mot dem andra går landsvägar från utmärkt klass, något slingriga inom bergen.
Gator inom städer existerar ofta stenlagda. Stadscentra existerar därför kompakta inom historiskt intressanta städer för att detta existerar svårt för att komma fram tillsammans med fordon.
Tjeckien (tjeckiska: Česko), formellt Republiken Tjeckien [5] (tjeckiska: Česká republika), är ett centraleuropeiskt land och medlemsstat i Europeiska unionenStörre städer besitter väl utbyggda spårvagns- samt bussnät tillsammans korta intervaller.
Demografi
[redigera | redigera wikitext]Tjecker utgör 94,1 % från befolkningen (av vilka 3,7 % utför krav vid för att existera mährer), slovaker 1,9 % samt övriga 4 %.
Religion
[redigera | redigera wikitext]Tjeckien besitter enstaka från dem minimalt troende befolkningarna inom Europa.
i enlighet med statistik ifrån kalenderår 2001 existerar 59 % ateister alternativt ej anslutna mot någon tro, 26,8 % romerska katoliker samt 2,1 % protestanter.[13]