Vad strävar man efter inom kristendomen

På Jesus tidsperiod fanns Palestina ockuperat från romarna. Jesus fick flera anhängare bland detta judiska människor, dock betraktades såsom enstaka judisk upprorsmakare från romarna liksom lät korsfästa honom.

Korset blev senare kristendomens främsta symbol.

Kristendomen existerar världens största tro tillsammans omkring 2,5 miljarder anhängare [The World Factbook].

Kristendomen utgår ifrån Jesus ifrån Nasarets liv samt lära liksom skildras inom Nya testamentet, andra delen inom Bibeln.

Inom kristendomen anses Jesus artikel Guds son.

Jesus Messias = Jesus Kristus

Kristendomen uppstod inom Judeen (dagens Israel samt Palestina) till cirka numeriskt värde tusen tid sedan. Området plats nära den på denna plats tiden ockuperat från romarna samt detta judiska människor väntade vid för att Messias skulle komma samt hjälpa dem.

Judarna ansåg för att Messias skulle existera enstaka god härskare likt fanns skickad från Gud på grund av för att producera fred samt ge lycka åt detta judiska människor.

dock Messias skulle ej existera gudomlig, utan ett människa liksom varenda andra. Messias skulle tillsammans Guds hjälp befria Judeen ifrån detta romerska förtrycket.

Vid den denna plats tiden vandrade Jesus omkring samt predikade angående Gudsriket. en från hans viktigaste budskap fanns för att även fattiga samt förtryckta fick tillhöra detta rike.

Vissa judar trodde för att denne fanns den Messias liksom samtliga väntade vid.

dock dem flesta blev besvikna vid Jesus då denne ej ville utföra uppror mot romarna.

När Jesus plats drygt 30 tid greps denne från den lokala ordningsmakten samt dömdes såsom upprorsman mot döden samt blev korsfäst (korsfästelse plats nära den på denna plats tiden ett vanlig avrättningsmetod inom romarriket).

De flesta judarna glömde snart försvunnen Jesus, dock enstaka sektion från hans anhängare fortsatte för att tro för att denne plats Guds utsände Messias.

dem fanns övertygade angående för att Jesus ägde uppstått ifrån döden samt tagits upp mot Gud inom sky. Snart skulle han komma åter mot jorden samt bli bota världens frälsare.

Anhängarna i den inledande församlingen plats judar (som Jesus själv). dem ansåg ej för att dem ägde skapat ett färsk tro. dem levde vilket judar samt följde judendomens lagar samt regler.

dock dem ägde även tagit mot sig varenda budskap vilket Jesus ägde predikat.

Redan beneath detta inledande århundradet levde stora grupper från judar runt ifall inom romarriket.

mot dem reste Jesus person som följer efter någon annan - exempelvis Petrus och Paulus - till för att informera ifall Jesus liv samt lära. vid vissa ställen lyckades dem övertyga människor ifall för att Jesus plats den riktige Messias - samt därför småningom ägde flera kristna församlingar bildats.

Med tiden började dem liksom ansåg för att Jesus plats Messias för att benämna honom likt Jesus Messias.

dock detta översattes snart mot grekiska liksom nära den denna plats tiden plats "de lärdas språk" inom medelhavsområdet (liksom latinet fanns inom medeltidens Europa tusen tid senare). termen "Messias" betyder "den utvalde" vid svenska, dock vid grekiska benämns detta "Christós". Snart började man därför yttra Jesus Christós - Jesus Kristus - istället.

inom samband tillsammans med detta dröjde detta ej länge förrän församlingsmedlemmarna kallades till kristna.

Kristendomen växer samt sprids

Till enstaka start förföljdes dem kristna inom detta romerska imperiet (se foto nedan).

dock kristendomens budskap angående en förbättrad liv efter döden lockade flera fattiga samt förtryckta för att att koppla eller förena med något sig mot den nya religionen.

Bild: Brooklyn Museum

I start från 300-talet ägde omkring 15 andel invånarna inom romarriket blivit kristna.

dock den stora spridningen skedde ursprunglig vid 380-talet då kristendomen gjordes mot statsreligion inom romarriket. idag behövde dem kristna ej längre samlas inom hemlighet samt man kunde börja bygga kyrkor.

Med tiden blev biskopen inom Rom religiös chef. denne kom senare för att kallas till påve.

Kyrkan splittras

År 395 delades romarriket inom detta västromerska samt detta östromerska riket.

Den östliga delen bildade således småningom enstaka speciell kyrka liksom kallas den ortodoxa, den andra delen blev katolska kyrkan (den allmänna kyrkan). ett orsak mot splittringen fanns för att dem kristna inom öst ej ville erkänna biskopen inom Rom likt påve samt liksom chef på grund av kristna.

Senare vid 1500-talet - beneath den s.k.

reformationen - inträffade nästa stora brytning inom kristenheten då den protestantiska kyrkan bröt sig loss, alternativt stängdes ute, ifrån den katolska kyrkan.

Kristendomens tre huvudriktningar

Som oss sett fanns ursprungligen bara kyrka, den katolska kyrkan, dock sedan dess äger ytterligare numeriskt värde huvudriktningar tillkommit inom kristendomen - dem ortodoxa kyrkorna samt dem protestantiska kyrkorna.

Den katolska kyrkan:

Det finns omkring 1,3 miljarder katoliker runt ifall inom världen.

detta innebär för att katolicismen existerar världens största kyrka.

Bild: SO-rummet.se

Inom dem kristna riktningarna existerar detta främst organisationen, gudstjänstformen, rituella specifikation, utsmyckningar, regler etc vilket skiljer sig. Själva läran samt tron vid Jesus existerar inom stort sett densamma inom varenda kyrkorna.

Mer än hälften från samtliga katoliker lever inom Latinamerika. Mindre än enstaka tredjedel finns inom Europa.

inom landet finns detta cirka 150 000 katoliker.

Ordet katolsk betyder allomfattande alternativt allmän. detta innebär för att kyrkan står öppen på grund av människor. inom andra kyrkor säger man oftast den romersk-katolska kyrkan, eftersom den äger enstaka romersk gudstjänstordning samt styrs ifrån Vatikanstaten inom Rom.

Påven existerar biskop från Rom samt samtidigt religiös överhuvud.

i enlighet med katolsk perception går påvens ämbete åter mot aposteln Petrus, likt Jesus utsåg mot dem inledande kristnas ledare.

Inom katolicismen betraktas påven vilket Jesus ställföreträdare vid jorden.

De ortodoxa kyrkorna:

Ortodoxa kyrkan besitter ingen gemensam chef alternativt organisation. Därför besitter varenda ortodoxt nation sin personlig kyrka.

Tillsammans äger dem ortodoxa kyrkorna mellan 150 samt 200 miljoner anhängare.

De största ortodoxa kyrkorna finns inom östra Europa, exempelvis Grekland. Den största kyrkan existerar den rysk-ortodoxa.

Varje kyrka existerar självständig, dock patriarken inom Konstantinopel (Istanbul) existerar den främste från dem olika kyrkornas ledare.

I land finns detta cirka 100 000 medlemmar inom den ortodoxa kyrkan.

De protestantiska kyrkorna:

I start från 1500-talet protesterade den tyske munken Martin Luther mot allt vilket han tyckte plats fel inom den katolska kyrkan.

Luther ansåg för att man borde lyda Bibeln istället på grund av för att rätta sig efter allt vilket påven sa. Påven blev rasande vid Luther samt försökte utestänga honom ifrån kyrkan (bannlysa honom). dock detta lyckades ej. flera slutade istället för att lyda påven samt vid detta sättet bildades ett färsk kyrka, den evangelisk-lutherska.

Luthers anhängare kallades även till protestanter. Luthers kyrka finns idag bland annat inom Tyskland samt inom Norden.

I Schweiz protesterade den stränge fransmannen Calvin vid en liknande sätt likt Luther ägde gjort inom Tyskland. detta ledde mot för att kalvinska alternativt reformerta kyrkor bildades. dem finns bland annat inom Schweiz, Skottland, Holland samt USA.

I England uppstod den anglikanska kyrkan vilket existerar enstaka blandning från protestantiskt samt katolskt.
 

LÄS MER:Kristendomens grunder

LÄS MER:Kristendomens saga samt kyrkohistoria

LÄS MER: Jesus

LÄS MER: Katolicism

LÄS MER: Ortodoxa kyrkan

LÄS MER:Protestantism

Kyrka: tillsammans med termen kyrka kunna man mena flera olika saker.

detta är kapabel existera enstaka byggnad var människor samlas mot gudstjänst. dock detta förmå även existera gemenskapen från kristna, lokalt, nationellt alternativt internationellt. termen kyrka betyder egentligen något liksom tillhör Herren (Kristus). Kristendomens tre stora inriktningar existerar t.ex. dem ortodoxa kyrkorna, den katolska kyrkan samt dem protestantiska kyrkorna.

Messias: Betyder "den utvalde" samt syftar vid ett från Gud utsedd kommande härskare vilket bör medföra enstaka lyckotid på grund av detta judiska människor.

Jesus anhängare - likt plats judar - ansåg för att han fanns Messias.

Monoteism: Tron vid enstaka gud (mono = enstaka | teos = gud).
 

Uppgifter samt frågor

Frågor mot texten:

1. Hur flera kristna finns detta inom världen?
    
2. Vad ville judarna för att Messias skulle göra?
    
3. Varför blev judarna besvikna vid Jesus?
    
4. Vad ansåg dem inledande kristna ifall Jesus?
    
5. Hur kom namnet Jesus Kristus till?
    
6. När blev kristendomen ett massiv religion?
    
7. Nämn några uppgifter angående påven inom Rom.
    
8. I vilka numeriskt värde delar splittrades den kristna kyrkan ifrån början?
   Förlåtelse och försoning är mittpunkt i kristen tro

   Ange enstaka orsak mot denna splittring.
    

9. Var finns dem ortodoxa kyrkorna?
    
10. Nämn några detaljer angående den katolska kyrkan.
     
11. Vad ansåg Luther ifall den katolska kyrkan?
     
12. Ungefär plats inom världen finns dem protestantiska kyrkorna?

Ta reda på:

1. Hur flera medlemmar besitter Svenska kyrkan idag?

Diskutera:

1. Hade kristendomen kunnat växa mot ett världsreligion ifall den ej ursprunglig ägde blivit statsreligion inom romarriket?

   Motivera.

Obs! inom avsnittet Kristendomens grundläggande principer eller fundament hittar ni uppgifter samt ämnen likt handlar angående kristendomens lära. samt inom listan på denna plats nedanför hittar ni andra segment såsom belyser kristendomen ur olika perspektiv.
 

Litteratur:
Niels C.

Nielsen, Religions of the World, St. Martins Press, 1993
Christer Hedin, Kristendom : lära, fromhetsliv samt historia, Dialogos Förlag, 2011
Tarald Rasmussen samt Einar Thomassen, Kristendomen - enstaka historisk introduktion,  Artos Norma Bokförlag, 2007
Görel Byström m.fl., Gudastyrd dagligt liv – världsreligionerna inom människors dagliga liv, Utbildningsförlaget Brevskolan, 1998

FÖRFATTARE

Text: Carsten Ryytty, författare samt tidigare SO-lärare