Var har djur en grej i örat
Öra
- För andra betydelser, titta hörselorgan (olika betydelser).
Öra (latin: auris) existerar detta sinnesorgan liksom fångar upp samt uppfattar ljud genom hörseln. Termen hörselorgan användas medicinskt angående bota organet bestående från ytterörat, mellanörat samt innerörat, från vilka den sista utgör kroppens hörsel- samt balansorgan.
inom vardagligt tungomål används "öra" angående den synliga delen från ytterörat, detta önskar yttra öronmusslan. Människan besitter liksom övriga däggdjur numeriskt värde öron vilket underlättar positionsbestämningen från ljudet samt ökar förmågan för att hålla balansen.
Människans hörselorgan – anatomi samt funktion
[redigera | redigera wikitext]Människans öron existerar ej särskilt utvecklade jämfört tillsammans med flera andra arter (särskilt fladdermöss), dock förmå uppfatta ljudvågor inom atmosfär inom frekvensområdet 20 Hz mot 20 000 Hz.
unge kunna äga en större hörbarhetsområde. en friskt hörselorgan kunna nära optimalt frekvensintervall uppfatta ljud ifrån 0 dB samt uppåt, kraftiga ljud existerar skadliga.
Örats delar
[redigera | redigera wikitext]Örat indelas inom tre partier: ytterörat, mellanörat samt innerörat. Ytter- samt mellanörats gemensamma funktion existerar för att leda ljudvågor fram mot innerörat såsom utgör kroppens hörselorgan samt även dess balansorgan.
Ytterörat
[redigera | redigera wikitext]Ytterörat består från öronmusslan (latin: pinna) samt hörselgången (meatus).
Avgränsningen mot mellanörat utgörs från trumhinnan, vars yttre blad förmå räknas mot ytterörat.
Öronmusslan (auris) består tillsammans med undantag på grund av örsnibben från brosk liksom försörjs tillsammans blod från detta kärlrika yttre brosklagret (perikondrium) såsom inom sin tur täcks från hud. Den mjuka örsnibbens (lobulus) inre delar består från bindväv samt underhudsfett.
Ytterörat slutar perifert inom en basklavsformat veck (helix) samt centralt mot hörselgångsmynningen (meatus acusticus). Öronmusslans fördjupning (concha) in mot hörselgångsmynningen omges från en halvcirkelformat veck (helix). Hörselgången täcks delvis framifrån från en styvt veck (tragus). Öronmusslans trattliknande struktur samlar ljudvågorna samt leder dem mot hörselgången.
Hörselgången hos människa existerar omkring 25 mm utdragen, 6,5 mm bred samt 9 mm upphöjd, tillsammans massiv individuell variation.
Den yttre delen från hörselgången kantas från brosk medan den inre delen kantas från skelett. Hörselgångens diameter existerar liksom minimalt inom övergången (isthmus) mellan brosk- samt bendelen. bota hörselgången täcks från en hudlager. inom den yttre broskdelen existerar hudlagret grövre samt inkluderar hårstrån samt talg- samt vaxkörtlar. Dessa strukturer saknas inom den inre delen från hörselgången var detta tunna hudlagret fäster direkt mot benhinnan.
Hudlagret inom hörselgången rör sig långsamt utåt på grund av för att transportera ut talg samt smuts. Denna naturliga process motverkas enkel nära topsning. Huden inom den inre beniga delen existerar särskilt känslig samt går enkel sönder nära petning.
Känseln inom ytterörat innerveras från nervus auricularis magnus, nervus occipitalis minor, vagusnerven samt nervus auriculotemporalis.
Blodförsörjningen mot öronmusslan går genom arteria auricularis posterior samt arteriae temporales superficiales.Käkleden existerar belägen noggrann framför hörselgången.
Mellanörat
[redigera | redigera wikitext]Mellanörats yttre begränsning utgörs från trumhinnan likt indelas inom ett övre slappare sektion (pars flacida) samt ett nedre styvare sektion (pars tensa).
Trumhinnans genomskinliga membran existerar cirka 1 cm inom diameter samt täcks från en tunt hudlager vid yttersidan samt från mukös slemhinna vid innersidan.
Hos många däggdjursgrupper, blInnanför trumhinnan ligger detta luftfyllda mellanörat såsom förbinds tillsammans övre svalget (nasopharynx) genom örontrumpeten. Örontrumpeten existerar vanligen stängd, dock öppnas nära bland annat sväljning samt gäspning, vilket luftar mellanörat. inom mellanörat finns dem tre hörselbenen: hammaren (malleus), städet (incus) samt stigbygeln (stapes).
Hammaren sitter fast inom trumhinnan samt existerar länkad mot städet liksom inom sin tur existerar länkad mot stigbygeln såsom fäster mot ovala fönstret. Mellanörats funktion existerar för att via trumhinnan samt hörselbenen överföra ljud mot innerörat. Ljudet anländer mot mellanörat inom form eller gestalt från skakningar inom hörselgångens atmosfär likt inom sin tur sätter trumhinnan inom rörelse, vilket leder mot skakningar inom hörselbenskjedjan liksom överförs mot vätskan inom hörselsnäckan via ovala fönstret.
dem tre hörselbenen fungerar även såsom enstaka förstärkare från vibrationerna ifrån hörselgången. vid bas från trumhinnans genomskinlighet existerar delar från hammaren synliga på grund av inspektion. Centralt går trumhinnan konkavt in mot umbo, från vilket ställe hammarskaftet löper uppåt på baksidan trumhinnan samt nära dess yttre kant bildar benets laterala process (processus lateralis) ett små utbuktning tillsammans med hinnan.
inom mellanörat finns även numeriskt värde små muskler.Tensor tympani fäster vid hammarskafter samt innerveras från trillingnervens (trigeminus) nedersta förgrening (V3).
Här finns också balansorganet som registrerar kroppens läge och rörelseStapediusmuskeln fäster vid stigbygeln innerveras från ansiktsnerven (facialis). Ansiktsnerven passerar dessutom genom mellanörat vid sin väg ut genom kraniet. Invid mellanörat ligger även tinningbenets luftfyllda sektion, pars mastoidea.
Innerörat
[redigera | redigera wikitext]Innerörat består från benlabyrinten samt hinnlabyrinten.
Dess strukturer utgör kroppens hörsel- samt balansorgan. mot benlabyrintens strukturer räknas vestibulum, delar av innerörat, hörselsnäckan (cochlea) samt akvedukterna. mot hinnlabyrinten räknas sacculus, utriculus samt båggångarnas membranösa delar.
Sjukdomar inom örat
[redigera | redigera wikitext]De vanligaste sjukdomarna inom örat existerar inflammationer orsakade från bakterier alternativt virus.
andra sjukdomar vid hörselorganen innefattar bland annat olika typer från hörselnedsättning (däribland tinnitus) samt hörselnervscancer.
Öroninflammation
[redigera | redigera wikitext]- Huvudartikel: Öroninflammation
Öroninflammation orsakas från bakterier alternativt virus samt utvecklas ofta inom samband tillsammans ett förkylning.
detta bildas då enstaka inflammation inom mellanörat, oftast tillsammans med plats. Öroninflammation existerar en samlat namn såsom innefattar flera undergrupper tillsammans olika symtom samt besvär var akut varig öroninflammation samt öronkatarr existerar vanligast. Öronkatarr skiljer sig vid detta viset för att detta ej bildas något plats nära inflammationen utan ett vätska vilket ansamlas inom mellanörat[10].
Öronkatarr behöver sällan behandling samt existerar vanligt då unge existerar förkylda[10].
Vid enstaka förkylning fullfölja viruset detta svårare på grund av slemhinnorna inom luktorgan samt öron för att försvara sig mot inkommande bakterier, angående bakterierna lyckas föröka sig bildas ofta ett akut öroninflammation tillsammans med fanns.
Man kunna titta vid trumhinnan ifall man äger öroninflammation då dem blir skarlakansröd samt svullen samt på baksidan trumhinnan bildas detta även plats. Svullnaden samt trycket inom innerörat fullfölja för att kraftig smärta uppstår. angående trumhinnan skulle rämna vid bas från trycket inom innerörat försvinner oftast smärtan, samt plats rinner ut inom örat.
Vaxpropp
[redigera | redigera wikitext]I yttre delen från hörselgången sitter detta körtlar såsom producerar öronvax. då vaxet rinner ut tar detta tillsammans sig skräp vilket äger ansamlats inom örat; vid detta sätter renar vaxet örat ifrån bakterier samt andra ämnen. nära förbindelse tillsammans med vätska är kapabel vaxet dock bli extra segt samt detta kunna leda mot sålunda kallade vaxproppar.
Symtom vid enstaka vaxpropp existerar inom flera fall för att detta bildas en temporärt lock inom örat alternativt för att hörseln försämras[11].
Extern otit (hörselgångsinflammation)
[redigera | redigera wikitext]- Huvudartikel: Extern otit
Extern otit alternativt hörselgångsinflammation liksom detta även heter drabbar yttre hörselgången.
Hörselgångshuden existerar extremt tunn samt nära infektioner från bakterier kunna eksem samt mögelväxt uppstå.
aifall eksemen alternativt svampen svullnar upp uppstår extern otit. Symtomen varierar, dock förknippas ofta tillsammans irritation, klåda samt värmekänsla ifrån örat. ifall inflammationen äger blivit värre förmå man även uppleva ett kraftfull smärta angående man ligger ned vid örat alternativt tuggar[12].
Ménières sjukdom
[redigera | redigera wikitext]- Huvudartikel: Ménières sjukdom
Ménières sjukdom drabbar innerörat samt orsaken existerar ännu ej klarlagd.
Ménières existerar ett kronisk sjukdom vilket även mot viss sektion existerar ärftlig. Symtom kommer likt angrepp vilket är kapabel sitta inom mellan enstaka halvtimme mot en par timmar. beneath attacken upplever man symtom vilket kraftig yrsel samt illamående. beneath ett längre tidsperiod tillsammans sjukdomen förmå permanenta hörselnedsättningar samt tinnitusbesvär uppstå.[13]
Tinnitus
[redigera | redigera wikitext]- Huvudartikel: Tinnitus
Tinnitus existerar ej enstaka sjukdom vid detta sättet utan en symptom såsom man besitter.
nära höga ljudnivåer alternativt kraftiga bullernivåer blir ljudvågorna liksom färdas in inom innerörat till kraftiga samt hinnsnäckans sinnesceller försämrar sin förmåga för att registrera ljudvågorna samt hörselförmågan försämras temporärt. nära återkommande störningar från kraftiga ljud vid sinnescellerna inom hinnsnäckan kunna permanenta skador uppstå, vilket inom sin tur förmå leda mot tinnitus.
Det finns ej något botemedel mot tinnitus, dock detta finns behandlingar på grund av för att lära sig för att leva tillsammans ljudet alternativt bullret[14]. Man är kapabel dela in tinnitus inom olika grupper, detta finns således kallad subjektiv tinnitus då man bara hör ljuden egen samt objektiv tinnitus likt även kunna höras från andra.
Objektiv tinnitus existerar dock extremt ovanligt dock förekommer[14].
Öra (latin: auris) är det sinnesorgan som fångar upp och uppfattar ljud genom hörselnÖra hos andra djurarter
[redigera | redigera wikitext]Den till människan givna beskrivningen gäller inom princip till däggdjuren inom allmänhet, dock till ytterörat finns många stora variationer. dem flesta däggdjur besitter rörliga ytteröron, ofta tillsammans komplicerad staty. Förutom sin ursprungliga arbetsuppgift såsom ”ljuduppsamlare” äger ytteröronen fått andra uppgifter; dem ingår inom djurens kommunikationssystem samt är kapabel förmedla upplysning angående bärarens sinnesstämning – den retade hunden stryker t.
ex. öronen bakåt. Öronen hos t. ex. elefanter förmå genom sin stor mängd tillgångar eller förmögenhet vid blodkärl tjäna såsom kylande organ.[15]
Hos dem övriga ryggradsdjuren äger hörsel- samt balansorganen identisk grundstruktur, dock finns bara en hörselben, samt innerörats hörseldel existerar ej snäckformad, samt motsvaras hos t. ex. fiskarna från ett ganska lätt utbuktning.
Ormarna saknar mellanöra samt hörselben samt saknar egentlig hörsel; dem förmå emellertid uppfatta skakningar inom marken. Bland dem ryggradslösa djuren existerar jämviktsorgan vida utspridda, medan regelrätta hörselorgan existerar förbehållna insekterna.
Öronmusslan (även "örat")dem s. k. tympanalorganen vilket finns hos flera insekter består från sinnesceller likt existerar inom förbindelse tillsammans med membran i örat samt trumhåla, vilken inom sin tur existerar förbindelse tillsammans omvärlden via trakésystemet.[15]
Hos vårtbitarna äger hörselorganen massiv social innebörd eftersom djuren kommunicerar tillsammans med ljud, ofta från upphöjd frekvens.
andra insekter, t. ex. vissa fjärilar tillsammans med nattliga vanor, använder sin fina ljuduppfattning på grund av för att upptäcka fladdermöss – då den hör den annalkande fladdermusens ultraljud förmå den flyga undan alternativt låta sig falla rakt ned på grund av för att undfly faran.[15]
Bilder
[redigera | redigera wikitext]Mänskligt öra.
Det mänskliga ytterörats anatomi.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia, tidigare version.
Noter
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- Dhillon, Ramindar S.; East, Charles A. (2013) (på engelska). Ear, nose, and throat and head and neck surgery: an illustrated colour text (4.
ed.). Edinburgh: Churchill Livingstone/Elsevier. Libris13863521. ISBN 9780702044199
- Engquist, Stefan; Jonsson, Lars (2006). ÖNH-praktika (3. omarb. uppl.). Södertälje: AstraZeneca land. Libris10281803. ISBN 9186056492
- ”Öra”. Svensk MeSH. Karolinska Institutet. https://mesh.kib.ki.se/term/D004423/ear. Läst 21 månad 2020.
- Malmquist, Jörgen; Lundh, Bengt (2016). Medicinska ord: detta medicinska språket: term, definitioner, termer (6.
rev. samt utök. uppl.). Lund: Studentlitteratur. sid. 544. Libris18850792. ISBN 978-91-44-10979-4
- Iurato, Salvatore (2010). ”Basics”. i Anniko Matti, Bernal-Sprekelsen Manuel, Bonkowsky Victor, Bradley Patrick, Iurato Salvatore (på engelska). Otorhinolaryngology, Head and Neck Surgery.Balanssinnet, som registrerar huvudets läge och rörelser, är knutet till fem stycken vätskefyllda kammare i innerörat
europeisk Manual of medicin. Berlin, Heidelberg: Springer. Libris11864124. ISBN 3540429409
- Moore, Keith L.; Agur, Anne M. R. (2007) (på engelska). Essential clinical anatomy (3.
rev. ed.). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins. Libris10155388. ISBN 078176274X
- Munir, Nazia; Clarke, Ray (2013) (på engelska). Ear, nose, and throat at a glance. At a glance series. Chichester, West Sussex: Wiley-Blackwell. Libris13987741. Vårt öra kan uppleva en rörelse i trumhinnan som bara är en tiondel av väteatomens diameter
ISBN 9781444330878
- Strååt, Ville (2009). Öra, luktorgan, hals: enstaka illustrerad minilärobok till läkare. Solna: Mediart. Libris12040830. ISBN 9789197826600