Är gran bättre än mahogny

Splintveden inom varenda träslag är allmänt sett ej motståndskraftig mot biologiska angrepp, medan kärnvedens naturliga motståndskraft varierar från ringa mot många motståndskraftig, ett egenskap vilket först visar sig då träet blir naturligt exponerat för inom första grabb fukt.

Trädets splintved - detta önskar säga den yttre delen från stammen – äger ständigt lägre beständighet kärnveden.

Kärnved består från "inaktiva" celler.

Tänk på vilken färg och stil som passar bäst för ditt projekt och välj därefter ett träslag som matchar

dem öppningar mellan cellerna likt finns inom splintveden samt liksom möjliggör vattentransporten är här stängda samt fungerar ej längre likt transportväg. Kärnved är vanligtvis ganska resistent mot vattentransport speciellt på dem tangentiella samt radiella ytorna medan detta inom ändträ förmå förekomma viss absorption.

Splintveden suger vanligtvis upp betydligt mer dricksvatten än kärnveden. Kärnveden innehåller även inom många fall träslagsspecifika kemiska substanser, så kallade extraktivämnen.

Extraktivämnena ger varenda träslag karakteristiska attribut vilket färg samt naturlig beständighet. mot övervägande sektion består extraktivämnena från hartssyror, fettsyror, kolhydrater samt mineralämnen (aska).

Av våra inhemska träslag har kärnved av ek bäst naturlig beständighet, medan beständigheten hos kärnved av furu och lärk är relativt måttlig i markkontakt och sinsemellan i stort sett lika

Vissa träslag äger enstaka hög koncentration samt ett viss sammansättning från extraktivämnen vilket ger enstaka utmärkt naturlig beständighet mot biologisk nedbrytande process samt reducerar träets benägenhet för att ta upp vatten.

Allteftersom trädet växer bildas nya celler mot splintveden samt den äldre veden omvandlas mot kärnved.

Övergången från splintved mot kärnved är för många träslag märkbart på stockens tvärsnitt såsom enstaka färgskillnad. Vanligtvis äger splintveden ett mer ljus samt kärnveden enstaka mörkare kulör. Kärnveden deltar ej inom vattentransporten utan fungerar liksom stöd samt näringsförråd.

Utöver träets naturliga beständighet är olika träslags hygroskopicitet (förmåga för att ta upp samt avge fukt) enstaka karakteristisk naturlig egenskap liksom också varierar kraftigt tillsammans hänsyn mot träslag samt vilket agerar roll för användningen från olika träslag mot olika ändamål.

I virke likt beställs såsom kärnvirke får ej splintved förekomma då den naturliga beständigheten ej möter kraven inom tabellerna 2 samt 3.

Bild 1.

Underhåll dina trämöbler för längsta möjliga livslängd

Furu- samt grankärna samt kärnved inom furu.

Ett trästyckes naturliga beständighet är beroende på dem förhållande liksom råder inom dess omgivning. Nedanstående tabell visar på dem skillnader likt finns angående träet förvaras oskyddat inom detta fria, skyddat ovan mark alternativt ständigt torrt.

Tabellen visar även dem stora skillnader inom naturlig beständighet liksom förekommer mellan olika träslag.

I tabellen redovisas den uppskattade livslängden för trä exponerat inom fria luften.

Tabell 1. Uppskattning från livslängden för olika träslag exponerade inom fria luften.

Träslag	Oskyddat inom detta fria	I detta fria beneath tak	Ständigt torrt
Al, björk, poppel	år	år	< år
Alm	år	år	< år
Ask	år	år	år
Bok	år	år	år
Ek	år	år	år
Furu	år	år	år
Gran	år	år	år
Lärk	år	år	< år

 

Beständighet inom markkontakt för kärnved

När man talar angående träslag tillsammans med hög naturlig motståndskraft inom markkontakt avses vanligtvis kärnved från importerade träslag vilket mot modell teak, iroko, cumaru, falsk akasia (robinia) samt tuja (western red cedar).

från våra inhemska träslag besitter kärnved från ek bäst naturlig beständighet, medan beständigheten hos kärnved från furu samt lärk är relativt måttlig inom markkontakt samt sinsemellan inom stort sett lika. När detta gäller gran, såsom är vårt viktigaste träslag för byggvirke, klassificeras detta inom den lägsta beständigheten inom markkontakt.

dock tackar vare för att gran, vars kärna ej visuellt kunna skiljas från splint inom torrt tillstånd, är mindre hygroskopiskt samt därför tar upp fukt långsammare än furusplint, är kapabel granens naturliga beständighet anses såsom något bättre än den vedertagna klassificeringen i enlighet med SS-EN Gran besitter därför demonstrerat sig existera väl lämpat för vissa användningsområden utomhus ovan mark, mot modell inom utvändiga träpaneler samt fasaddetaljer.

Olika träslag besitter olika naturlig beständighet mot mikrobiell nedbrytande process.

För samtliga träslag gäller för att kärnveden normalt besitter bättre beständighet än splintveden. Metod saknas för för att värdera beständigheten hos olika träslag nära normal byggnadsteknisk användning ovan mark.

Om du vill ha ett ljust och naturligt utseende, kan du välja ett träslag som björk eller lönn

Tester äger utförts där stavar från kärnved tillsammans med måtten 20 x 50 x mm stuckits ned inom marken, därefter äger den naturliga beständigheten inom markkontakt klassificerats - titta tabell 2.

Tabell 2. Beständighet inom markkontakt hos kärnved för olika träslag.

Träslag	Förväntad hållbarhet inom markkontakt (år)
Al, björk, gran	Mindre än 5
Furu, lärk
Ek
Robinia (falsk akacia)	Mer än 15
Teak	Mer än 25

 

Tre standarder, SS-EN , sektion , samt SS-EN klassificerar den naturliga beständigheten mot rötsvamp, titta tabell 3.

SS-EN är från särskilt nyfikenhet då den redovisar ett sortering från den naturliga beständigheten hos kärnveden hos en hundratal kommersiellt intressanta träslag.

Tabell 3. Naturlig beständighet mot rötsvamp.

Träslag	Beständighetsklass
Al	5
Ask	5
Björk	5
Bok	5
Lönn	5
Gran	4
Douglasgran (europeisk)	3 - 4
Furu	3 - 4
Lärk	3 - 4
Ek	2 - 4
Jättetuja (Western Red Cedar)	2
Teak	1 - 3
Cumaru	1 - 2
Iroko	1 - 2
Robinia (falsk akacia)	1 - 2

Klassificering hos kärnved från några träslag i enlighet med SS-EN Träslag tillsammans med bäst naturlig beständighet tillhör klass 1.

Om du däremot vill ha ett mörkare och mer elegant utseende, kan du välja ett träslag som valnöt eller mahogny

Klass 5 är icke beständig.

Kärnved består från ”inaktiva" träceller. dem öppningar mellan fibrerna vilket finns inom splintveden samt likt möjliggör vattentransporten är här stängda samt fungerar ej längre liksom transportväg. Kärnved är vanligtvis ganska resistent mot vattentransport speciellt på dem tangentiella samt radiella ytorna medan detta inom ändträ kunna förekomma viss absorption.

Splintveden suger vanligtvis upp betydligt mer vätska än kärnveden.