Vad symboliserar orange i elfenbenskustens flagga

Republiken Elfenbenskusten République dem Côte d'Ivoire
Valspråk: Union, discipline et travail (franska: Enighet, disciplin samt arbete)
Nationalsång: L'Abidjanaise
Huvudstad		Yamoussoukro
Största stad		Abidjan
Officiellt språk		Franska
Demonym		ivorian, ivorianska[1]
Statsskick		Presidentiellrepublik
-	President	Alassane Ouattara
-	Premiärminister	Robert Beugré Mambé
Nationalförsamling		Parlamentet
-	Överhus	Senaten
-	Underhus	Nationalförsamlingen
Självständighet		från Frankrike
-	Erkänd	7 augusti 1960
Area
-	Totalt	322 463 km²[2] (70:e)
-	Vatten (%)	1,38 %
Befolkning
-	2017 års uppskattning	24 571 044[3] (54:e)
-	2014 års folkräkning	22 224 509
-	Befolkningstäthet	76,2 inv./km² (118:e)
BNP (PPP)		2022 års beräkning
-	Totalt	180 miljarder USD[4] (76:e)
-	Per capita	6 345 USD[4] (138:e)
BNP (nominell)		2022 års beräkning
-	Totalt	73 miljarder USD[4] (78:e)
-	Per capita	2 646 USD[4] (140:e)
HDI (2021)		▲ 0,550[5] (159:e)
Valuta		CFA-franc ()
Tidszon		Greenwich Mean Time(UTC+0)
Topografi
-	Högsta punkt	Mont Nimba, 1 752 m ö.h.
Nationaldag		7 augusti
Nationalitetsmärke		CI
Landskod		CI, CIV, 384
Toppdomän		.ci
Landsnummer		225

Elfenbenskusten (franska: la Côte d'Ivoire), formellt Republiken Elfenbenskusten^[1] (franska: République dem Côte d'Ivoire), existerar enstaka suverän stat samt republik inom Västafrika, nära Atlanten.

Landet gränsar mot Burkina Faso, Ghana, Guinea, Liberia samt Mali.

Officiell huvudstad sedan 1983 samt administrativt centrum existerar Yamoussoukro, dock Elfenbenskustens största tätort, den gamla huvudstaden stad existerar ännu finansiellt samt industriellt centrum samt dem flesta utländska ambassader ligger ännu kvar var.

Namn

[redigera | redigera wikitext]

Landets namn kommer ifrån dem portugisiska sjöfarare likt vid 1400-talet anlände mot området samt såg för att var fanns gott ifall elefantbetar, elfenben, likt kunde utnyttjas till handel.^[6]

För för att minska förvirringen kring landets namn inom internationella forum (Ivory Coast, Elfenbeinküste, Ivoorkust, revben dem Marfil, Côte d'Ivoire, Elfenbenskusten, etcetera) begärde regeringen inom oktober 1985 för att landets namn skulle artikel Côte d'Ivoire vid samtliga tungomål.

Detta besitter dock ej slagit igenom inom någon högre grad samt Elfenbenskusten existerar ännu detta officiella namnet vid landet inom Sverige^[1] samt Finland.^[7] Landets invånare benämns dock vid svenska vilket ivorianer. Landets namn anspelar vid gamla tiders affär tillsammans elfenben längs tillsammans Guineakusten.^[8]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Regionens äldsta nedtecknade bakgrund återfinns inom berättelser ifrån nordafrikanska handelsmän, vilka, nära tiden på grund av romerska rikets uppgång, uppförde enstaka handelskaravan genom Sahara.^[9]Ghanariket, detta allra första från dem sudanesiska imperierna, blomstrade inom östra delen från nutida Mauretanien ifrån 300-talet mot 1200-talet.

Efter för att Ghanarikets inflytande minskade växte Maliriket mot en dominerande muslimskt imperium, vilket nådde sin höjdpunkt beneath den allra första delen från 1300-talet. ifrån 1300-talet mot 1500-talet blomstrade Songhairiket inom regionen.^[9] detta muslimska Kongriket etablerades från juulafolket^[10] inom start vid 1700-talet inom den norra centrala regionen.^[9] dem inledande européerna såsom utforskade Västafrika fanns portugiserna.^[11] Portugisiska sjöfarare besökte Elfenbenskusten inom slutet från 1400-talet.^[12] Den allra första återgivna franska resan mot Västafrika inträffade 1483.

Den inledande västafrikanska franska kolonin, Saint-Louis, grundades inom mitten vid 1600-talet inom franska Senegal, ungefär samtidigt överlät holländarna kolonin Île dem Gorée utanför Dakar mot fransmännen.

På 1840-talet påbörjade fransmännen koloniseringen från inlandet. dem möttes då från långvarigt väpnat motstånd ifrån dem olika folkgrupper liksom bodde där.^[13] Officiellt blev Elfenbenskusten ett fransk koloni den 10 mars 1893 genom Louis-Gustave Binger (1856–1936), liksom blev landets inledande guvernör.

detta sista motståndet inom inlandet plats dock ej krossat förrän vid 1900-talet.^[14] dem vilket gjorde motstånd mot kolonialmakten straffades ofta tillsammans tvångsarbete samt skatter.^[6] 1895 införlivades franska Elfenbenskusten inom Franska Västafrika.^[6] beneath kolonialtiden byggdes viss infrastruktur såsom järnvägar samt hamnar, likt användes på grund av för att exploatera samt sälja utomlands timmer, palmolja samt kakao ifrån landet.^[6]

Félix Houphouët-Boigny - såsom skulle bli landets inledande president - grundade 1944 enstaka politisk rörelse liksom motsatte sig dem privilegier vilket européerna ägde.

Genom sin politiska kamp lyckades Houphouët-Boigny samt hans rörelse erhålla igenom en lagförslag angående för att förbjuda tvångsarbete inom dem franska kolonierna. 1946 bildade han Elfenbenskustens demokratiska parti.^[6] 1958 fick landet visst självstyre inom Franska samväldet^[15] samt 1960 blev landet självständigt tillsammans den nationella rörelsens chef, Félix Houphouët-Boigny, såsom inledande president.

beneath den inledande tiden efter självständigheten ägde landet goda ekonomiska utsikter, många tackar vare dem höga priserna vid dem produkter liksom exporterades ifrån Elfenbenskusten. Levnadsstandarden höjdes, dock dem demokratiska rättigheterna plats kringskurna.^[6] Félix Houphouët-Boigny behöll posten såsom president fram mot sin död 1993.^[12] Den 25 månad 1999 tog militären makten inom enstaka statskupp - den enda inom Elfenbenskustens saga.

inom oktober 2000 efterträdde Laurent Gbagbo juntaledaren Robert Guéï likt president, samt därmed blev militärregimen bara enstaka 10 månader utdragen parentes.^{[källa behövs]}

President Gbagbos motståndare försökte genomföra ett kupp inom september 2002. Detta plats en påverkan bland annat från för att Ouattara, såsom fanns premiärminister 1990–1993, hindrades ifrån för att ställa upp inom presidentvalen 1995 samt 2000 tillsammans med hänvisning mot för att han ägde burkinska rötter.

Resultatet från försöket mot statskuppen blev istället en inbördeskrig samt landet delades inom praktiken inom numeriskt värde delar. Rebellstyrkor gjorde krav vid landets norra halva, medan president Gbagbo styrde ovan den södra delen från landet.

Elfenbenskusten var en av Frankrikes afrikanska mönsterkolonier med en ekonomi grundad på odling av kakao och kaffe

Situationen förvärrades från för att inflytelserik politiker utnyttjade dem etniska spänningarna inom landet till för att stärka sin personlig ställning. enstaka överenskommelse träffades 2007 mellan parterna genom för att bland annat ge rebellerna ministerposter. Regeringen fick dock ej full övervakning ovan dem norra regionerna samt spänningarna fortsatte för att artikel stora mellan Gbagbo samt rebelledarna.

detta presidentval, såsom parterna enats ifall inom fredsavtalet, sköts upp flera gånger, dock hölls mot slutligen 2010. Större franska samt västafrikanska trupper fanns inom landet på grund av för att upprätthålla freden samt hjälpa mot för att genomföra fredsöverenskommelsen.^{[källa behövs]}

I oktober 2020 valdes president Alassane Ouattara ifall på grund av ett tredjeplats mandatperiod inom en presidentval likt urartade inom oroligheter.^[16]

Geografi

[redigera | redigera wikitext]

Topografi (Terräng)

[redigera | redigera wikitext]

Längs landremsa vid havet utbreder sig en lagunkantat lågland tillsammans regnskog samt var existerar klimatet tropiskt samt inom norr existerar detta halvtorrt.

Landets inre delar utgörs från ett savanntäckt nivå, vilket ökar sig inom väster samt besitter sin högsta höjdpunkt inom Mont Nimba (1 752 m) vid gränsen mot Liberia. Flera större floder mynnar inom Guineabukten.^[8]

Klimat

[redigera | redigera wikitext]

Landet äger tropisk klimat. enstaka gräns mellan den södra delen från landet tillsammans ekvatoriellt regnskogsklimatet samt savannklimatet norr därom går nära latituden på grund av 8° nordlig bredd.

Medeltemperaturen existerar inom söder 21–33 °C samt området äger numeriskt värde regnperioder, vilka inom kustområdet pågår beneath maj–juli samt oktober–november.

Enligt en annan tolkning står orange för den rika och generösa jorden och blodet hos ett ungt folk som slåss för frigörelse

Totalt ger dem numeriskt värde regnperioderna omkring 2 000 mm nederbörd per kalenderår. Medeltemperaturen inom området norr ifall klimatgränsen varierar mellan 24 °C samt 39 °C. var blåser ökenvinden harmattan ifrån riktning beneath månad mot månad den torra samt området äger torrtid ifrån november mot mars. beneath april mot oktober infaller regnperioden, såsom ger ca 1 150 mm nederbörd per tid.

Den relativa fuktigheten ligger vid kring 70 procent. inom bergen faller omkring 2 000 mm nederbörd per kalenderår tillsammans störst nederbörd beneath september.^[17]

Naturskydd (Miljöproblem)

[redigera | redigera wikitext]

En gång fanns Elfenbenskustens skogar Västafrikas största, dock dem existerar numera kraftigt avverkade.

Vattnet existerar förorenat från orenat avlopp samt industriutsläpp.^{[källa behövs]}

Styre samt politik

[redigera | redigera wikitext]

Författning samt styre

[redigera | redigera wikitext]

I Elfenbenskusten existerar presidenten både stats- samt regeringschef. Den utövande makten ligger hos regeringen medan den lagstiftande makten delas mellan statsmakt samt parlament.

Landet officiella huvudstad existerar sedan 1983 Yamoussoukro dock stad existerar kvar landets största tätort, administrativt centrum samt säte till dem flesta utländska ambassader.^{[källa behövs]}

Administrativ indelning

[redigera | redigera wikitext]

Detta segment existerar ett översikt från Elfenbenskustens distrikt.

Elfenbenskusten existerar sedan 2011 indelat inom 14 region, såsom sedan 2011 existerar den inledande nivån till landets administrativa enheter.

numeriskt värde från dem fjorton distrikten, elfenbenskusten samt Yamoussoukro, existerar större städer vilket även utgör autonoma område. Distrikten existerar tillsammans vid andra nivå indelade inom 31 regioner samt vid tredjeplats nivå inom 108 departement. dem numeriskt värde autonoma distrikten existerar dock ej vidare indelade inom regioner, utan bara inom departement.

Landet framstod länge som ett under av stabilitet och välstånd i Afrika, om än ingen demokrati

Departementen delas in inom subprefekturer, varav detta finns 510 stycken. Subprefektur utgör den fjärde administrativa nivån. detta finns därtill 197 stycken kommuner, den femte administrativa nivån inom landet, varav flera geografisk sammanträffar tillsammans med ett subprefektur.

Övrigt

[redigera | redigera wikitext]

Elfenbenskusten fanns fram mot 2002 en från Västafrikas maximalt stabila länder.

Färgerna representerar savannen (orange) och skogarna vid kusten i söder (grönt)

Efter för att land i västeuropa drog sig ur Elfenbenskusten 1960 äger landet präglats från motsättningar mellan dem norra samt södra delarna. Södra Elfenbenskusten existerar rikt vid jordbruk (landet existerar världens största kakaoproducent) samt kuststräckan rymmer flera viktiga handelsplatser, medan dem norra delarna saknar motsvarande ekonomiska tillgångar.

Därtill finns etniska samt religiösa skillnader, var dem flesta inom norr existerar muslimer medan dem inom syd mot största delen existerar kristna. Trots detta lyckades Elfenbenskusten inledande president Félix Houphouët-Boigny producera stabilitet inom landet beneath sina 33 kalenderår nära makten.^[18] Efter hans död 1993 började dem religiösa, etniska samt politiska spänningarna öka kraftigt.

I slutet från tid 2002 bröt en inbördeskrig ut efter för att rebeller inom Nya Styrkorna förklarat uppror mot president Gbagbo. Sedan dess äger landet inom praktiken varit delat inom numeriskt värde delar. Rebellgruppen Nya Styrkorna äger haft kontrollen ovan den norra delen från landet samt regeringsstyrkorna ovan den södra delen.

8 000 FN-soldater, understödda från 4 000 franska soldater, patrullerade inom den buffertzon liksom upprättades mellan den södra samt den norra delen från landet. Människorättsorganisationer äger påtalat för att inbördeskriget lett mot övergrepp mot civilbefolkning, krigsfångar samt barnslaveri inom kakaoproduktionen.

Samma färger används även i Nigers flagga

Efter nära fyra års återkommande strider inleddes ett dialog mellan dem krigförande parterna inom månad 2007, tillsammans med hjälp från grannlandet Burkina Faso. detta ledde fram mot enstaka fredsöverenskommelse månaden därpå. i enlighet med avtalet bör parterna diskutera maktfördelning inom enstaka framtida statsmakt, enstaka folkräkning inför nästa omröstning, nedrustning från rebellerna samt enstaka reformering från armén, FN-zonen bör upphöra den 16 april samt ersättas tillsammans med en antal observationsposter, bemannade tillsammans med FN-personal.

Antalet observationsposter kommer inom sin tur för att halveras varannan tidsperiod. dem bör slutligen ersättas tillsammans inhemska styrkor, bestående från soldater ifrån båda sidor inom konflikten.

Elfenbenskustens flagga antogs den 3 december 1959 och har proportionerna 2:3

En färsk samlingsregering, innehållande representanter till dem båda ärkefienderna Laurent Gbagbo samt Guillaume Soro, presenterades vid påskafton 2007. Den nya regeringen innehöll representanter på grund av Gbagbos område Ivorianska folkfronten (FPI) samt Nya krafterna, dock även Republikansk möte (RDR) samt Elfenbenskustens demokratiska område (PDCI), några mindre partier samt representanter till detta civila samhället fick ministerposter.

Gbagbo godkände senare enstaka team vilket gav amnesti på grund av förbrytelse likt begåtts beneath kriget.^[19].

En FN-resolution ifrån november 2006 fordrade för att fria samt demokratiska omröstning skulle äga hållits inom Elfenbenskusten den kommande hösten, numeriskt värde kalenderår efter för att Gbagbos officiella mandat löpt ut.

Valet 2010 samt efterföljande våld

[redigera | redigera wikitext]

I november 2010 hölls presidentvalet inom Elfenbenskusten, en omröstning liksom egentligen skulle äga hållits 2005 dock liksom ägde fått skjutas fram vid bas från oroligheter inom landet. flera hoppades för att valet skulle återförena landet likt varit splittrat sedan försöket mot statskupp 2002.

Efter valet meddelade landets valkommission för att den sittande presidenten Laurent Gbagbo ägde fått totalt 45,9 andel från rösterna medan oppositionsledaren Alassane Ouattara fått 54,1 andel. dem numeriskt värde rivalerna Gbagbo samt Ouattara äger delvis liknande ekonomiskt-politiskt schema, dock skiljer sig åt då detta gäller relationen mot Elfenbenskustens förra president samt den forna kolonialmakten Frankrike.^[20]

Strax efter valet upphävdes valresultatet från landets grundlagsråd liksom hänvisade mot valfusk inom dem delar från Elfenbenskusten var Alassane Ouattara ägde maximalt stöd.

Antal invånare: 29,6 miljoner (2024) Huvudstad: Yamassoukro

Den sittande presidenten Laurent Gbagbo vägrade på det sättet för att avgå, trots för att Ouattara från ett nästintill enig omvärld erkänts såsom ett rättmätig segrare. detta havererade valet besitter lett mot upptrappade stridigheter mellan Gbagbos samt oppositionens anhängare. Våldet äger lett mot ett humanitär katastrof samt därför många vilket enstaka miljon människor befinner sig i enlighet med FN:s flyktingorgan UNHCR vid rymning undan striderna inom området kring landets största tätort stad liksom ifrån dem västra delarna från landet (april 2011).^[21]

Den 6 april hittade FN-personal ovan 100 lik inom bland annat Blolequin samt Guiglo.

inom staden Duékoué besitter detta tidigare hittats 229 mördade personer samt den 6 april hittade man ytterligare 15 mördade personer. många från våldet samt mördandet tros existera etniskt betingat.^[22] Den 11 april 2011 greps presidenten Laurent Gbagbo från Alassane Ouattaras trupper inom sitt residens inom stad samt tvingades på det sättet för att lämna ifrån sig makten mot förmån på grund av valsegraren Alassane Ouattara.^[23]

Valet 2020

[redigera | redigera wikitext]

I oktober 2020 valdes president Ouattara angående på grund av ett tredjeplats mandatperiod inom en presidentval vilket urartade inom oroligheter.

Ouattara ägde lovat för att lämna ovan makten efter dem numeriskt värde mandatperioder liksom grundlagen tillåter, dock då hans tilltänkte person som följer efter någon i en position eller roll dog kreditkort inpå valet ångrade han sig. Oppositionsledarna, Laurent Gbagbo samt Henri Konan Bedie, fanns båda tidigare presidenter. Våldet kring valet rev upp gamla sår, främst ifrån valet 2010 var en inbördeskrig tog nära då den dåvarande presidenten Laurent Gbagbo vägrade för att erkänna sig förlorare från Alassane Ouattara.^{[källa behövs]}

Ekonomi samt infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Elfenbenskusten besitter ett på grund av afrikanska förhållanden välutvecklad vetenskapen om resurserhandel och finans.

Den politiska stabiliteten efter självständigheten besitter lockat utländska investeringar samt enstaka inhemsk industri byggdes upp vid 1960- samt 1970-talen. Banden mot detta gamla moderlandet land i västeuropa existerar alltjämt starka. ^[8]

Ekonomin existerar många känslig på grund av vädret samt till variationer inom världsmarknadspriserna.

Genom för att uppmuntra mot en utvecklat samt diversifierat jordbruk samt genom för att öppna landet till utländska investerare besitter Elfenbenskusten haft enstaka gynnsam tillväxt jämfört tillsammans med dem övriga länderna inom område. Undantaget existerar år 2000 mot 2002 då tillväxten fanns negativ beroende vid inbördeskriget samt låga världsmarknadspriser vid exportvarorna.^{[källa behövs]}

Frankrike äger stora ekonomiska intressen inom landet; dem 14 000 fransmän likt bor var besitter en stort effekt vid landets näringsliv.^{[källa behövs]}

Näringsliv

[redigera | redigera wikitext]

Jord- samt skogsbruk, fiske

[redigera | redigera wikitext]

Huvudnäring existerar jordbruket, samt fullfölja landet mot ett från världens största producenter samt exportländer från bryggd dryck, kakao samt palmolja.

Majs, jams, kassava samt ris kultiveras på grund av inhemskt behov.

Elfenbenskusten idag

stad existerar enstaka avgörande fiskehamn; främst fångas tonfisk.

Skogsbruket existerar grundlig samt ger hårt trä, vilket mahogny samt teak. detta finns en par diamantgruvor, järnmalmsfyndigheter (oexploaterade) nära gränsen mot Liberia (Nimbabergen) samt nära landremsa vid havet enstaka sektion olja.^[8]

Energi samt råvaror

[redigera | redigera wikitext]

Drygt 60 andel från elektriciteten produceras från fossila drivmedel samt återstående från vattenkraft.

Elfenbenskusten äger naturtillgångar inom struktur från petroleum, naturgas, diamant, mangan, järnmalm, kobolt, bauxit, koppar samt vattenkraft.^{[källa behövs]}

Infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Utbildning samt forskning

[redigera | redigera wikitext]

År 2015 fanns 56,9 % den vuxna befolkningen analfabeter (46,9 % från männen samt 67,5 % från kvinnorna).^[2]

Befolkning

[redigera | redigera wikitext]

Demografi

[redigera | redigera wikitext]

Statistik

[redigera | redigera wikitext]

År 2017 plats befolkningens medianålder 20,9 år.^[2]

Den största staden existerar elfenbenskusten, vars befolkning inom dess administrativa gränser nära folkräkningen 15 femte månaden i året 2014 beräknades existera 4 395 243 invånare.

Dessutom fanns identisk datum elva städer tillsammans med ett befolkning ovan 100 000 invånare inom sina administrativa gränser: Bouaké (536 719 invånare), Daloa (245 360 invånare), Korhogo (243 048), huvudstaden Yamoussoukro (212 670 invånare), San-Pédro (164 944 invånare), Gagnoa (160 465 invånare), Man (148 945 invånare), Divo (105 397 invånare), Anyama (103 297 invånare), Soubré (101 196 invånare) samt Abengourou (100 910 invånare).^[24]

Minoriteter

[redigera | redigera wikitext]

Befolkningen existerar blandad, tillsammans med en sextiotal etniska grupper, främst akanfolk inom söder (med bland annat den största folkgruppen baule) samt mandefolk inom norr, dem talar olika niger-kongo-språk.

Elfenbenskusten äger en stort antal invandrare ifrån grannstaterna Burkina Faso samt Mali samt detta finns enstaka sektion européer (mest fransmän). Religiöst agerar sedvänja afrikanska kulter massiv roll. Därnäst existerar islam den främsta religionen.^[8]

Etniska grupper: baoulé 23 %, bété 15 %, malike 11 %, agnis runt 17 000, omkring tre miljoner afrikaner ifrån framför allt Burkina Faso samt Mali, mellan 100 000 samt 300 000 libaneser samt omkring 30 000 fransmän.^[2]

Språk

[redigera | redigera wikitext]

Franska existerar Elfenbenskustens officiella tungomål samt detta maximalt talade språket inom stad, dessutom finns detta minimalt 60 lokala tungomål samt dialekter.

Bland dessa existerar dioula detta maximalt utbredda.^[2]

Vid gränsen mellan Mali samt Elfenbenskusten används N'ko- alfabetet.^[2]

Religion

[redigera | redigera wikitext]

En fjärdedel från befolkningen existerar kristna varav dem flesta existerar romersk-katolska. dem bor mot övervägande delen inom den södra delen från landet.

35 % från Elfenbenskustens invånare existerar muslimer, varav dem flesta existerar sunnimuslimer. Övriga 40 % från människorna inom landet tillhör någon från dem inhemska naturreligionerna. Bland gästarbetarna existerar majoriteten muslimer.

År 1985 lät Elfenbenskustens president bygga enstaka luftkonditionerad katolsk katedral, Notre-Dame dem la Paix.

Då den stod färdig 1989 blev den större än Peterskyrkan inom Rom samt därmed världens största kyrkobyggnad.

Hälsa

[redigera | redigera wikitext]

År 2016 fanns 2,7 % från den vuxna befolkningen smittade från Hiv/Aids, totalt 460 000 personer. Totalt dog 25 000 personer inom aids.^[2]

Andel från den vuxna befolkningen liksom lider från fetma: 10,3 % (2016)^[2]

Moderns medianålder nära inledande barnets barnafödande till mödrar inom åldern 25-29 år: 19,8 tid (2011/12)^[2]

Mödradödlighet: 645 dödsfall per 100 000 födslar (2015)^[