Kan efteeöulsen berätta.hur.mycket mjölksyra träningem.gav

Den på denna plats artikeln alternativt detta på denna plats avsnittet innehåller inaktuella fakta samt behöver uppdateras. (2021-08) Motivering: Släktet Limosilactobacillus bröts ut ur släktet Lactobacillus 2020 Hjälp gärna Wikipedia för att åtgärda problemet genom för att redigera artikeln alternativt diskutera saken vid diskussionssidan.

Lactobacillus existerar en släkte mjölksyrabildande, icke sporbildande, grampositivabakterier, liksom därmed besitter egenskapen för att behärska jäsa olika sockerarter mot mjölksyra.

Accurate translations for words, phrases, and texts online

Bakterien lever inom anaeroba miljöer, dock existerar ej känslig mot syrgas samt förmå därmed erhålla energi både genom närvaro från syrgas samt genom olika jäsningsprocesser utan syretillgång – fakultativt anaerob. andra bakteriesläkten tillsammans identisk mjölksyrabildande attribut likt Lactobacillus existerar Leuconostoc^[1], Enterococcus^[2], Pediococcus, Streptococcus samt Lactococcus^[1].

Metabolism

[redigera | redigera wikitext]

Lactobacillus, tillsammans tillsammans med dem andra mjölksyrabildande bakteriesläktena, delas in inom ett homofermentativ, enstaka heterofermentativ alternativt ett fakultativ samling beroende vid vilken typ från ämnesomsättning dem äger. Den homofermentativa gruppen, dit Lactobacillus främst hör, bildar enbart mjölksyra vilket jäsningsprodukt, medan dem heterofermentativa bakterierna dessutom bildar koldioxid samt ättiksyra alternativt etanol.

Mjölksyrabakterier tillhörandes den fakultativa gruppen kunna antingen artikel homofermentativa alternativt heterofermentativa, vilket L. plantarum^[1].

Fast, and free

Det såsom skiljer Lactobacillus ifrån dem övriga mjölksyrabildande bakterierna existerar dess skilda DNA-sammansättning^[2]. dem existerar normalt dessutom mer resistenta mot något som är surt i smak eller att vara på dåligt humör betingelser samt växer utmärkt nära således låga pH-värden vilket 4. Genom användning från en surt kolhydratinnehållande medium är kapabel bakterierna selektivt isoleras ifrån naturliga ämne, var deras motståndskraft mot syran utför för att dem är kapabel gå vidare växa beneath naturlig jäsning trots detta låga pH-värdet.

Resultatet blir således för att då dem andra mjölksyrabildande bakterierna slutat växa, fortsätter laktobacillerna mjölksyraproduktionen samt svarar därmed till dem sista stadierna från dem flesta mjölksyrabildningarna^[3].

Förekomst

[redigera | redigera wikitext]

Lactobacillus påträffas vanligtvis inom livsmedel, inom allmänhet mejeriprodukter, däribland yoghurt, surkål, filmjölk, kombucha, acidophilus mejeriprodukt (A-fil), kärnmjölk, vattenkefir, fett samt mejeriprodukt.

Bakterierna förekommer ej ständigt naturligt inom produkterna utan dem tillsätts inom avsikt för att omvandla (jäsa) sockerarten laktos mot mjölksyra.

Omvandlingen ifrån laktos mot mjölksyra existerar ett fördel till dem människor vilket existerar överkänsliga mot laktos samt saknar utsöndringen från detta laktosnedbrytande enzymet laktas. inom processen då man fermenterar surkål formerar sig samt multipliceras dem mjölksyrabakterierna såsom lever naturligt inom grönsakerna. andra positiva effekter ges även inom struktur från ökat näringsinnehåll, ökad hållbarhet samt modifierad smakförmåga samt konsistens hos livsmedlen^[4][5].

Mjölksyra eller ɑ-hydroxipropionsyra[1] (kemisk formel: CH 3 CH (OH)COOH [1]) är en karboxylsyra (α-hydroxisyra) som spelar en stor roll inom biokemi

Grönsaksinläggningar, såsom surkål, inlagd gurka samt peperoni samt djurfoder vilket djurfoder bygger traditionellt även vid omvandling från sockerarter mot mjölksyra^[1]. inom fabriksmässig tillverkning förfuskar man ofta detta samt lägger in grönsakerna inom ättika istället varvid inga bakterier existerar verksamma.

Lactobacillus går även för att hitta inom människans normala bakterieflora, samt äger ett positiv utfall vid matsmältningen samt hälsan. detta beror vid för att produktionen från mjölksyra bevisligen påverkar toxiska samt patogena bakteriers möjligheter mot överlevnad. Därmed existerar laktobacillerna inte någonsin, alternativt många sällan, patogena^[5][6].

Några olika arter från Lactobacillus

[redigera | redigera wikitext]

Lactobacillus acidophilus - används nära beskrivning från olika typer från kulturmjölk, främst inom acidophilus mejeriprodukt (A-fil)^[7].

-sker när organiska molekyler spjälkas i matspjälkningssystemet

L. acidophilus är kapabel även påträffas inom munhålan hos personer tillsammans med många karies^[1], samt dem finns även inom slidans skiljevägg hos kvinnor genom för att östrogen framkallar glykogenbildning inom slidan. L. acidophilus använder sockerarten glykogen likt näring samt producerar mjölksyra inom avsikt för att balansera surhetsgradens inom slidan^[8].

Vad är glykogen? Study with Quizlet and memorize flashcards containing terms like Hur får musklerna energi?, Vad händer om musklerna får för lite syre?, Vad är mjölksyra? and more

Lactobacillus plantarum - den art från Lactobacillus vilket existerar energisk nära grönsaksinläggningar samt besitter därmed konserverande attribut. Surkål, oliver, peperoni samt pickels existerar några modell vid varor var L. plantarum varit samt existerar verksam^[9]. Detta beneath förutsättning för att inläggningen ej existerar gjord tillsammans ättika utan verkligen existerar syrad vid naturlig väg.

Lactobacillus bulgaricus - bakterien bidrar tillsammans med smaken inom yoghurt, samtidigt likt den omvandlar laktos mot mjölksyra^[10].

Lactobacillus casei - bakterien går för att hitta inom människans tarm, var den binder mot tarmluddet, samt äger förmågan för att föröka antalet andra nyttiga bakterier inklusive sig egen samt förekommer naturligt inom vissa sorters små frukter från växter samt alkoholhaltig.

L.

Laktat är mjölksyrans konjugata bas

casei används främst nära skildring från mejeriprodukt, dock kombineras även tillsammans andra mjölksyrabakterier inom diverse yoghurtar.^[11] Vetenskaplig inspelade eller skrivna bevis från nyttan från probiotika saknas emellertid.^[12]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

• Mardigan T.

  Michael, Martinko M. John, parkerar Jack, Biology of Microorganisms – Tenth Edition (2003), USA: Pearson Education Inc

• Nationalencyklopedin, 13:e bandet (1994), Höganäs: god skrivna verk AB
• http://www.arla.se
• Nationalencyklopedin, inledande bandet (1989), Höganäs: utmärkt skrivna verk AB
• http://www.ellenab.se
• Hogg, Stuart, Essential Microbiology (2005), Chichester, England: WILEY
• https://web.archive.org/web/20120424061706/http://www.nyfikenvital.org/
• Schöneck, Annelies, Mjölksyrejäsning från grönsaker

Noter

[redigera | redigera wikitext]