eelstab.pages.dev









Hur märks cancer i bukspottkörteln

Bukspottkörtelcancer

Bukspottskörtelcancer alternativt pankreascancer existerar cancer inom bukspottkörteln.[1] Bukspottskörtelcancer uppstår då celler inom bukspottkörteln, en körtelorgan på baksidan magsäckens, börjar föröka sig utom övervakning samt bildar ett cellmassa.

Dessa cancerceller äger förmåga för att invadera andra delar från kroppen samt forma sålunda kallade metastaser.[2] detta finns en antal olika typer från cancrar tillsammans ursprung inom bukspottskörteln. Den vanligaste, pankreatiskt adenocarcinom, står till cirka 85 andel från fallen. Dessa adenocarcinom börjar växa inom den sektion från bukspottkörteln såsom bildar matsmältningsenzymer.

ett mot numeriskt värde från varenda hundra fall existerar således kallade neuroendokrina tumörer, såsom utgår ifrån hormonproducerande celler inom bukspottkörteln. Dessa existerar inom allmänhet mindre aggressiva. Symptom vid den vanligaste formen från cancer inom bukspottskörteln existerar gulsot, smärta inom buken alternativt ryggen, mot sin vilja viktnedgång, blek avföring, mörk urin samt aptitförlust.

Ungefär 94 procent av de män som drabbats av cancer i bukspottkörteln dör på grund av sin cancer inom fem år

Vanligtvis noteras inga symptom inom sjukdomens tidiga skeden, samt symptom likt existerar specifika nog för att leda anklagelse mot cancer inom bukspottskörteln utvecklas normalt ej förrän sjukdomen äger nått en senare alternativt avancerat stadium.[3] nära tidpunkten till bedömning äger cancerceller ofta spridit sig mot andra delar från kroppen.[4][5]

Pankreascancer förekommer sällan före 40 års ålder, samt mer än hälften från fallen från pankreatiskt adenocarcinom uppstå bland dem liksom existerar ovan 70 års ålder.[6] Riskfaktorer till cancer inom bukspottskörteln existerar tobaksrökning, fetma, diabetes samt vissa sällsynta genetiska tillstånd.[6] Cirka 25 andel från fallen existerar kopplade mot rökning,[7] samt 5–10 andel existerar kopplade mot ärvda gener.[6] Cancer inom bukspottskörteln diagnostiseras vanligen via ett kombination från medicinsk bildtagning såsom ultraljud alternativt datortomografi, blodprov samt utredning från vävnadsprover.[3]

Pankreascancer delas upp inom olika sjukdomsfaser: ifrån tidig (grad I) mot sen (grad IV).[4] Screening äger ej demonstrerat sig existera effektivt vid befolkningsnivå.[8]

För för att förhindra cancer inom bukspottskörteln hjälper detta för att hålla enstaka hälsosam vikt samt begränsa konsumtionen från rött alternativt processat kött.[9] Hos rökare reducerar risken för att förbättra sjukdomen ifall dem slutar bränna tobak samt risken existerar lika nedsänkt såsom resten från befolkningen efter 20 års uppehåll.[5] Cancer inom bukspottskörteln kunna behandlas tillsammans kirurgi, strålbehandling, kemoterapi, palliativ vård alternativt enstaka kombination från dessa.

Vilka behandlingsalternativ såsom existerar tänkbara för att tillgå existerar delvis baserat vid cancerstadiet. Kirurgi existerar den enda behandling liksom är kapabel bota sjukdomen, dock förmå även användas till för att försöka utveckla livskvaliteten även då detta ej finns någon chans för att bota sjukdomen.[3]Smärtbehandling samt medicin såsom förbättrar matsmältningen förmå ibland behövas.[4] Tidig palliativ vård rekommenderas bland dem såsom får behandling tillsammans med avsikt för att bota cancern.[10][11]

Under tid 2012 stod pankreascancer liksom den sjunde vanligaste orsaken mot dödsfall inom cancer samt resulterade inom 330 000 dödsfall globalt.[5] inom USA existerar cancer inom bukspottskörteln den fjärde vanligaste orsaken mot dödsfall inom cancer.[12][13] Sjukdomen existerar vanligast inom den utvecklade världen, såsom stod till cirka 70 andel från varenda nya fall tid 2012.[5] Pankreatiskt adenocarcinom äger vanligen ett många dålig prognos: 25 andel från människor lever en tid efter bedömning samt 5 andel lever efter fem år.[5][14] till cancrar vilket upptäcks tidigt existerar femårsöverlevnaden något högre vid cirka 20 procent.[15] Neuroendokrin cancer äger förbättrad resultat samt ungefär 65 andel från dem drabbade existerar inom existensen efter fem år.[5]

Symptom

[redigera | redigera wikitext]

Buksmärtor samt kraftig viktnedgång existerar vanliga symptom.

Multipla ytliga venproppar kunna ibland inträffa. Cancern kunna även växa sålunda många för att den spärrar bland annat gallvägar. Ultraljud samt datortomografi används till för att visualisera tumören.

Om bukspottkörtelcancern upptäcks inom en många tidigt skede kunna bot erhållas genom för att bukspottskörteln opereras försvunnen (pankreatektomi).

Den vanligaste formen kallas för duktalt adenocacinom och börjar i den gång som bukspottet rinner igenom ner till tarmen

inom dem flesta fall ger dock cancern inga symptom förrän tillväxten gått sålunda långt för att botande behandling ej längre existerar möjlig. Den besitter då oftast redan hunnit sprida sig mot levern. Dödligheten på grund av personer tillsammans bukspottkörtelcancer existerar därför många upphöjd samt existerar 100 andel efter tio tid på grund av den majoritet var tidig operation ej kunnat genomföras.

Neuroendokrina bukspottkörteltumörer

[redigera | redigera wikitext]

Neuroendokrina bukspottkörteltumörer alternativt neuroendokrina pankreastumörer (panNETs) existerar tumörer liksom utgår ifrån neuroendokrina ö-cellerna inom pankreas. tillsammans ett årlig incidens vid 0,12-0,4 per 100 000[16] .Dessa tumörer är kapabel artikel funktionella (hormonproducerande, ca 30 %[17]) alternativt icke-funktionella (icke-hormonproducerande, ca 60-90 %[18][16]) samt beroende vid vilket kemisk budbärare i kroppen såsom produceras, får patienten olika symtom.

Funktionella panNET existerar mer sällsynta samt kunna utsöndra organspecifika hormoner sålunda som: insulin, gastrin, vasoaktiv intestinal peptid (VIP), glukagon, somatostatin samt serotonin.

Cancer i bukspottkörteln innebär att en cancertumör har bildats i bukspottkörteln, som också kallas pankreas

Funktionella panNET är kapabel även utsöndra andra hormoner likt ej existerar organspecifika, sålunda kallad ektopisk kemisk budbärare i kroppen utsöndring[18] således såsom adrenokortikotropt kemisk budbärare i kroppen (ACTH), tillväxthormon (GH) alternativt serotonin.

Majoriteten från fallen förekommer sporadiskt.

Ungefär 10 % från panNETs uppskattas existera hereditära samt sektion från olika genetiska syndrom likt ger upphov mot multipla tumörer, ej bara inom paneras dock även inom extrapankreatiska kroppsdel. detta vanligaste ärftliga syndromet existerar multipel hormon neoplasi typ 1 (MEN 1), följt från Von-Hippel-Lindaus syndrom, neurofibromatos typ 1 samt tuberös skleros.

Funktionella panNETs förekommer övervägande inom MEN1, var dem står på grund av cirka 30 % från fallen samt inkluderar huvudsakligen insulinom samt duodenala gastrinom[17].

Histopatologi

[redigera | redigera wikitext]

Den senaste WHO-klassificeringen ifrån 2019[19] till neuroendokrina tumörer inom mag-tarmkanalen bygger vid Ki67-index samt mitosräkning samt skiljer åt vid numeriskt värde grupper:

  1. Neuroendokrina tumörer (NET) grad 1, 2 samt 3.
  2. Neuroendokrin cancer (NEC).

Malignitetspotentialen återspeglas inom tumörgraden (G1–G3), var andelen prolifererande tumörceller existerar från kritisk innebörd.

Andelen prolifererande tumörceller bestäms genom bedömning från Ki67-index samt mitosräkning. NET (grad (G)1 (Ki67<1 %), G2 (Ki67 3-20 %),G3 (Ki67 >20 %)) uppvisar ofta en karakteristiskt tillväxtmönster tillsammans minimal atypi, medan NEC (G3 Ki67 >20 %) vanligtvis uppvisar en fast tillväxtmönster tillsammans med grundlig nekros från tumörceller samt enstaka upphöjd grad från cellulär atypi.

[19][20]

TNM-klassificeras liksom till adenomkarcinom[21].

Zollinger-Ellisons syndrom (gastrinom)

[redigera | redigera wikitext]

Gastrinom kallas gastrinproducerande neuroendokrina tumörer samt förmå uppkomma inom bukspottkörteln (10 %–40 %) alternativt inom tolvfingertarmen (60 %—80 %).

Gastrin främjar produktionen från magsyra, samt den överdrivna utsöndringen ifrån gastrinom ökar således kraftigt risken på grund av för att förbättra magsår samt andra tarmsår[22]. Diarré existerar även en vanligt förekommande symtom. Detta utgör en syndrom liksom kallas till Zollinger-Ellisons syndrom. Metastaser uppkommer inom drygt hälften från fallen.

Insulinom

[redigera | redigera wikitext]

Insulinom, insulinproducerande panNETs, existerar huvudsakligen begränsade mot bukspottkörteln samt utgör dem vanligaste operativ panNETs. Årlig incidens vid 0,7-1,3 fall per miljon/år [23]. Majoriteten existerar benigna (ca 90%[24]) dock detta förekommer även maligna tumörer tillsammans med mer våldsamt sjukdomsförlopp samt nedsänkt överlevnad[25].

Den höga utsöndringen från insulin bidrar mot sjukdomsbilden, tillsammans med symtom relaterade mot hypoglykemi.

Vilka är de vanligaste symtomen på bukspottkörtelcancer? Kan man leva utan bukspottkörtel? Och hur känns sjukdomen? Det och mycket annat svarar vi på här

Långtidsfasta, (72-timmarsfasta) anses existera enstaka produktiv diagnostisk teknik tillsammans med nära 100 % känslighet samt specificitet. Klassiska symtom vid hypoglykemi uppstår vanligtvis efter 12 timmars fasta, samt dem inledande 48 timmarna lider dem flesta från Whipples triad[24], vilket innebär följande: hypoglykemiska symtom, lågt blodsocker samt symtomlindring efter glukoskorrigering.

Symtom vid hypoglykemi förmå existera svettningar, synpåverkan, palpitationer, ångest samt förvirring.

Glukagonom

[redigera | redigera wikitext]

Glukagonom, ofta förknippade tillsammans MEN1, utsöndrar höga nivåer från glukagon vilket existerar en kemisk budbärare i kroppen vilket produceras från bukspottskörteln alfaceller. dem kännetecknas från symtom såsom nekrotiskt migrerande erytem, viktförlust, hypoalbuminemi samt diabetes mellitus alternativt reducerad glukostolerans.

Emellertid förmå förhöjda glukagonnivåer, även inträffa inom andra status likt cirros, diabetes, sepsis samt brännskador.

VIPom

[redigera | redigera wikitext]

PanNETs vilket utsöndrar vasoaktiv intestinal peptid VIP, sålunda kallade VIPom, existerar ett sällsynt subtyp från pankreatiska ö-cellstumörer. dem leder mot Verner-Morrisons syndrom: vattenlik /koleraliknande diarré, uttalade elektrolytrubbningar sålunda likt hypokalemi samt achlorhydria.

Metastaserad sjukdom förekommer inom 50-89% från VIPomer redan nära diagnosen[26].

Somatostatinom

[redigera | redigera wikitext]

Somatostatinproducerande NET, somatostatinom, existerar sällsynta bland funktionella NET samt prevalensen uppskattas mot endast enstaka från 40 miljoner. Efter den inledande beskrivningen från en pankreas somatostatinom 1977, äger detta rapporterats mindre än 100 fall inom litteraturen[27].

Dessa tumörer orsakar enstaka klassisk triad från syndrom: hyperglykemi, gallsten samt reducerad matsmältning vid bas från somatostatins hämmande resultat vid magsäck samt gallblåsa.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^Klepp, Olbjørn (21 augusti 2014). ”bukspyttkjertelkreft”. Store medisinske leksikon.

    Foreningen SNL. https://sml.snl.no/bukspyttkjertelkreft. Läst 3 juli 2016. 

  2. ^”What fryst vatten Cancer?

    I Sverige står bukspottkörtelcancer för cirka två procent av all nydiagnostiserad cancer och nio procent av alla dödsfall i cancer

    Defining Cancer”. National Cancer Institute. National Institutes of Health. 7 mars 2014. http://www.cancer.gov/cancertopics/cancerlibrary/what-is-cancer. Läst 5 månad 2014. 

  3. ^ [abc] ”Pancreatic Cancer Treatment (PDQ®) Patient Version”. National Cancer Institute.

    National Institutes of Health. 17 april 2014. http://www.cancer.gov/cancertopics/pdq/treatment/pancreatic/Patient/page1/AllPages. Läst 8 juni 2014. 

  4. ^ [abc] Bond-Smith G, Banga N, Hammond TM, Imber CJ (2012). ”Pancreatic adenocarcinoma”. BMJ (Clinical research ed.) "344": s. e2476.

    doi:10.1136/bmj.e2476. PMID 22592847. Arkiverad ifrån originalet den 9 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150109071550/http://www.wessexcolorectalclinic.com/app/download/5789745892/2012_PancreaticAdenocarcinoma_BMJ.pdf. Läst 30 juni 2016. 

  5. ^ [abcdef] .

    ISBN 92-832-0429-8 

  6. ^ [abc] Ryan DP, Hong TS, Bardeesy N (2014). ”Pancreatic adenocarcinoma”. ""371"". s. 1039–49. doi:10.1056/NEJMra1404198. PMID 25207767. Arkiverad ifrån originalet den 26 månad 2014. https://web.archive.org/web/20141226144755/http://www.enotes.us/Pancreatic_Ca2014.pdf. Läst 30 juni 2016. 
  7. ^”Recent progress in pancreatic cancer” ( PDF). CA: a Cancer Journal for Clinicians "63" (5): s. 318–48.

    2013. doi:10.3322/caac.21190. PMID 23856911. PMC: 3769458. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3769458/pdf/nihms464911.pdf. 

  8. ^Bussom S, Saif MW (5 mars 2010). ”Methods and rationale for the early detection of pancreatic cancer. Highlights from the "2010 ASCO Gastrointestinal Cancers Symposium".

    Bukspottkörtelcancer är cancer som uppstått i bukspottkörteln, som även kallas pankreas

    stad i florida, FL, USA. January 22–24, 2010”. JOP : Journal of the pancreas "11" (2): s. 128–3 0. PMID 20208319. Arkiverad ifrån originalet den 8 månad 2014. https://web.archive.org/web/20141208001305/http://www.joplink.net/prev/201003/19.html. Läst 30 juni 2016. 

  9. ^”Can pancreatic cancer be prevented?”. American Cancer Society.

    11 juni 2014. Arkiverad ifrån originalet den 13 november 2014. https://web.archive.org/web/20141113184749/http://www.cancer.org/cancer/pancreaticcancer/detailedguide/pancreatic-cancer-prevention. Läst 13 november 2014. 

  10. ^Shahrokni A, Saif MW. ”Metastatic pancreatic cancer: the dilemma of quality vs. quantity of life” ( PDF). JOP : Journal of the pancreas (4): s. 391–4.

    doi:10.6092/1590-8577/1663. PMID 23846935. http://www.serena.unina.it/index.php/jop/article/view/1663/1740. 

  11. ^Bardou M, Le Ray I (2013). ”Treatment of pancreatic cancer: A narrative review of cost-effectiveness studies”. Best practice & research. Clinical gastroenterology "27" (6): s. 881–92.

    doi:10.1016/j.bpg.2013.09.006. PMID 24182608. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S1521691813001911?via%3Dihub. 

  12. ^”Analysis of mortality rates for pancreatic cancer across the world” ( PDF). HPB "10" (1): s. 58–62. 2008. doi:10.1080/13651820701883148. PMID 18695761. PMC: 2504856.

    https://www.hpbonline.org/action/showPdf?pii=S1365-182X%2815%2930015-0. 

  13. ^”Lifetime fara of Developing or Dying From Cancer”. American Cancer Society. 1 oktober 2014. Arkiverad ifrån originalet den 25 november 2016. https://web.archive.org/web/20161125234039/http://www.cancer.org/cancer/cancerbasics/lifetime-probability-of-developing-or-dying-from-cancer. Läst 1 månad 2014. 
  14. ^”Cancer Facts & Figures 2010” (PDF). American Cancer Society.

    24 oktober 2010. Arkiverad ifrån originalet den 14 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150114080100/http://www.cancer.org/acs/groups/content/%40nho/documents/document/acspc-024113.pdf. Läst 5 månad 2014. 

  15. ^”Pancreatic Cancer Treatment (PDQ®) Health Professional Version”. National Cancer Institute.

    National Institutes of Health.

    Ungefär 1 900 personer om året får sjukdomen

    21 månad 2014. http://www.cancer.gov/cancertopics/pdq/treatment/pancreatic/HealthProfessional/page1/AllPages. Läst 24 november 2014. 

  16. ^ [ab] Halfdanarson, T.R.; Rabe, K.G.; Rubin, J.; Petersen, G.M. (2008-10). ”Pancreatic neuroendocrine tumors (PNETs): incidence, prognosis and recent trend toward improved survival” (på engelska). Annals of Oncology 19 (10): sid. 1727–1733.

    doi:10.1093/annonc/mdn351. https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0923753419401774. Läst 1 oktober 2023. 

  17. ^ [ab] Konukiewitz, Björn; Jesinghaus, Moritz; Kasajima, Atsuko; Klöppel, Günter (2022-02). ”Neuroendocrine neoplasms of the pancreas: diagnosis and pitfalls” (på engelska). Virchows Archiv 480 (2): sid. 247–257.

    doi:10.1007/s00428-021-03211-5. ISSN0945-6317. https://link.springer.com/10.1007/s00428-021-03211-5. Läst 1 oktober 2023. 

  18. ^ [ab] ”Pancreatic neuroendocrine tumors: A review of serum biomarkers, staging, and management.”. World J Gastroenterol. 2020 May 21;26(19):2305-2322..

    https://www-ncbi-nlm-nih-gov.ezproxy.its.uu.se/pmc/articles/PMC7243647/. Läst 1 oktober 2023. 

  19. ^ [ab] Nagtegaal, Iris D; Odze, Robert D; Klimstra, David; Paradis, Valerie; Rugge, Massimo; Schirmacher, Peter (2020-01). ”The 2019 WHO classification of tumours of the digestive system” (på engelska). Histopathology 76 (2): sid. 182–188.

    doi:10.1111/his.13975. ISSN0309-0167. PMID 31433515. PMC: PMC7003895. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/his.13975. Läst 1 oktober 2023. 

  20. ^Assarzadegan, Naziheh; Montgomery, Elizabeth (2021-06-01). ”What fryst vatten New in the 2019 World Health Organization (WHO) Classification of Tumors of the Digestive System: Review of Selected Updates on Neuroendocrine Neoplasms, Appendiceal Tumors, and Molecular Testing” (på engelska). Archives of Pathology & Laboratory Medicine 145 (6): sid. 664–677.

    doi:10.5858/arpa.2019-0665-RA. ISSN1543-2165. https://meridian.allenpress.com/aplm/article/145/6/664/442277/What-is-New-in-the-2019-World-Health-Organization. Läst 1 oktober 2023. 

  21. ^Brierley, James D.; Gospodarowicz, Mary K.; Wittekind, Christian (2017-02-26). ”Gastrointestinal Tumours”. TNM Online: sid. 247–247. doi:10.1002/9780471420194.tnmc77.

    http://dx.doi.org/10.1002/9780471420194.tnmc77. Läst 1 oktober 2023. 

  22. ^Metz, David C.; Jensen, Robert T. (2008-11). ”Gastrointestinal Neuroendocrine Tumors: Pancreatic Endocrine Tumors” (på engelska). Gastroenterology 135 (5): sid. 1469–1492. doi:10.1053/j.gastro.2008.05.047.


  23. hur  noteras cancer  inom bukspottkörteln

  24. https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0016508508008688. Läst 1 oktober 2023. 

  25. ^Svensson, Ellinor (2022). ”The incidence of insulinoma in Western Sweden between 2002 and 2019”. Annals of Gastroenterology. doi:10.20524/aog.2022.0707. http://www.annalsgastro.gr/files/journals/1/earlyview/2022/ev-03-2022-06-AG_6567-0707.pdf. Läst 1 oktober 2023. 
  26. ^ [ab] Okabayashi, Takehiro (2013). ”Diagnosis and management of insulinoma” (på engelska). World Journal of Gastroenterology 19 (6): sid. 829.

    doi:10.3748/wjg.v19.i6.829. ISSN1007-9327. http://www.wjgnet.com/1007-9327/full/v19/i6/829.htm. Läst 1 oktober 2023. 

  27. ^Peltola, Elina; Hannula, Päivi; Huhtala, Heini; Metso, Saara; småsten, Juhani; Laukkarinen, Johanna (2021-10-01). ”Long-term morbidity and mortality in patients diagnosed with an insulinoma”. European Journal of Endocrinology 185 (4): sid. 577–586.

    doi:10.1530/EJE-21-0230. ISSN0804-4643. https://academic.oup.com/ejendo/article/185/4/577/6654364. Läst 1 oktober 2023. 

  28. ^Azizian, Azadeh; König, Alexander; Ghadimi, Michael (2022-08-05). ”Treatment options of metastatic and nonmetastatic VIPoma: a review” (på engelska). Langenbeck's Archives of Surgery 407 (7): sid. 2629–2636.

    doi:10.1007/s00423-022-02620-7. ISSN1435-2451. https://link.springer.com/10.1007/s00423-022-02620-7. Läst 1 oktober 2023. 

  29. ^”Shibboleth Authentication Request”. login.ezproxy.its.uu.se. doi:10.1046/j.1440-1827.2000.01016.x. https://login.ezproxy.its.uu.se/login?qurl=https://doi.org%2f10.1046%2fj.1440-1827.2000.01016.x. Läst 1 oktober 2023. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]