eelstab.pages.dev









Färger på hus från 1909

)

Villaområden till arbetare

De likt inledningsvis flyttade ut ifrån staden plats arbetarklassen. på grund av dem mindre bemedlade medförde dessa hem större bostadsutrymme samt ökad hygienisk standard. Villaområden på grund av person som arbetar lades intill redan befintlig kommunikationer samt ofta, angående möjligt, tillsammans hänsyn mot arbetstillfällen.

Sundbyberg, såsom existerar Sveriges inledande förort tillsammans villabebyggelse, anlades på grund av person som arbetar tid 1878.

Egnahemsrörelsen  

Bostadsförhållandena kring sekelskiftet 1900 fanns inom huvudstaden samt vid flera andra platser inom land, många bristfälliga. inom samband tillsammans med utflyttningen ifrån huvudstaden startade den därför kallade egnahemsrörelsen.


  • färger  vid  byggnad  ifrån 1909

  • Ägandet från en eget bostad förenade flera ideal vilket sparsamhet, nykterhet samt ett tillfälle mot god uppfostran från barnen. Egnahemsrörelsen erbjöd även en alternativ mot den pågående emigrationen mot USA. ifrån omkring kalenderår 1905 kunde person som arbetar ett fåtal egnahemslån beviljad från riksdagen samt egnahemssamhällen växte fram. Vem liksom helst, tjänsteman vilket person som arbetar skulle äga chans för att, till en överkomligt kostnad, skaffa sig en bostad vid fri samt personlig bas.

    Egnahemsbyggen fordrade dock ofta upphöjd kontantinsats. 1927 startade Stockholms tätort enstaka Småstugebyrå. dem såsom tidigare ej haft råd, skulle idag genom eget sysselsättning, behärska bygga sitt eget bostad.

    Egnahemmet utgjordes från ett mindre friliggande bostadslägenhet tillsammans alternativt utan mark såsom fick bebos endast från ägaren samt dennes släkt.

    Vanligen innehöll ett bostad 2-3 rum samt matlagning. Ekonomiska företag ägde marken samt dem utförde tomtstyckning, vägdragning samt rörläggning från en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt avlopp. Antingen uppförde företagen villor på spekulation, alternativt därför tilläts tomtköparen egen bygga sin hus efter egna intentioner.

    detta fanns vanligt för att husbyggaren använde typhusritningar likt gavs ut från byggföretag, främst beneath 1930-talet. Byggnadsordningar nedsänkt mot bas på grund av en områdes planerande, samt krav fanns vid för att ett byggnadsnämnd skulle etableras. Syftet plats för att skydda villastadens karaktär vilket gällde sådant liksom sundhet – endast ett släkt inom varenda bostad samt en bostad per tomt, hushöjden fastställdes, liksom hur långt ifrån tomtgränsen detta fanns tillåtet för att bygga.

    Första egnahemsområdet Duvbo 

    I trångboddhetens huvudstaden bildade 1889 några arbetare föreningen Egna bostad. tillsammans med hjälp från enstaka kyrkligt samt socialt intresserad man ur borgarklassen, Carl Alm samt Sundbybergs grundare, AP Löfström, kunde dem tillsammans tillsammans ekonomiskt bidrag ifrån industriföretag ombilda föreningen mot en aktiebolag – AB bostad vid landet, 1899.

    På Riksantikvarieämbetets hemsida om kulturkulörer kan du läsa mer om traditionella pigment och historiskt färgsättning

    Efterfrågan plats massiv samt 1923 var Duvbo färdigbyggt. Ambitionen för att bygga ett originell hus plats lika massiv i Duvbo som inom Djursholm samt Saltsjöbaden. Villorna i Duvbo är därför inom massiv omfattning individuellt skapade samt är kapabel existera svåra för att sortera in inom något avdelning, dock var finns inom stort sett samtliga hustyper representerade.

    andra modell ifrån Stockholms län existerar Solhem, grundat 1905, nära industriområden inom Sundbyberg samt Solna. Hagalund växte upp längs Uppsalabanan. Kungsholmens villastad byggdes vid Ulvsunda industriområde. Enskede villastad planerades samtidigt tillsammans Stockholms stora slakthus. Kring huvudstaden växte detta upp allt fler egnahemsområden. en annat modell existerar Norrviken, inom Sollentuna samhälle.

    Aktiebolaget Norrvikens villastad konstituerades 1906. container samt Viby egendomar köptes samt styckades in inom villatomter samt mindre gårdar. Smågårdarna ansågs artikel lämpliga till ”trädgårdsmästare, pensionärer samt andra, likt vilja lefva i landtlig ro,…”. inom övrigt byggdes främst medelstora egnahemsvillor med 5-6 rum samt matrum.

    Allt nödvändigt byggnadsmaterial tillhandahölls vid platsen till ett prisvärd penning. Nästan varenda hus ”förfogar öfver den vidsträcktaste vy öfver en idylliskt landskap tillsammans med skogsområde samt fält, höjder samt vätska inom rik växling.” sägs detta inom Stockholms Förstäder samt Villasamhällen, publicerad 1911.

    Villaområden på grund av välbärgade 

    De ägare av mark likt planerade samt exploaterade ett färsk villastad, anlade även privata järnvägsbanor vilket fanns enstaka förutsättning på grund av dessa samhällens tillväxt.

    Villasamhällen på grund av den rika befolkningen placerades ofta inom natursköna områden samt tomterna gjordes stora. Borgarklassens utflyttning började senare än arbetarnas samt berodde ej sålunda många vid den rådande bostadsbristen, utan mer vid en ökat nyfikenhet på grund av naturen, frisk atmosfär samt god hygien. en annat skäl fanns dem nya boendeidealen.

    Ekonomiska skäl såsom lägre kommunalskatt, samt sociala skäl, såsom för att isolera sig ifrån dem vilket ägde detta sämre ställt, kunna även äga haft innebörd. Villasamhällen tillsammans med individualistiskt skapade villor till förmögna växte upp intill dem flesta något som ökar i storlek eller antal städerna inom landet beneath 1900-talets numeriskt värde inledande årtionden.

    dem byggnadsbestämmelser vilket gällde kunde ej styra villornas utformning inom någon större utsträckning.

    Djursholm 

    Djursholm anlades omkring 1889-90 som den inledande borgerliga villastaden utanför huvudstaden. Förebilderna till villorna inom Djursholm, samt senare även inom Stocksund, hämtades ifrån flera från sommarvillorna inom Stockholms omgivningar.

    Det hållbaraste av alla gröna pigment var kromoxidgrönt, som tål mycket starka påfrestningar utan att förändras

    Karakteristiskt till dem inledande villorna plats den amerikanska panelarkitektur, ”stick style” vilket introducerades inom Djursholm från arkitekten Ernst Lundroth. Utformningen från dessa villor styrdes bland annat från kravet vid representation samt ett strävan efter en individuellt strukturerat boende.

    I Djursholm uppvisar villorna ett arkitekturhistorisk provkarta ifrån omkring 1890 samt fram mot idag.

    denna plats finns inom stort sett varenda arkitekturstilar representerade, ifrån snickarglädje mot modern arkitektur.

    Andra modell ifrån länet existerar Saltsjöbaden etablerat 1891, Stocksund 1904, Storängen och Lidingö villastad 1906.

    Den arkitektritade villan

    Den enskilda, arkitektritade villan genomgick enstaka betydelsefull utvecklingsfas 1890 – 1905.

    Villan prövades då liksom bostadsform till åretruntboende. Perioden kännetecknades från ett rad olika stil- samt planmässiga förändringar, ifrån komplexa mot enklare former. Villan ansågs nära denna tidsperiod artikel enstaka nödvändig arkitekturuppgift samt enstaka sektion arkitekter ritade villor mot sig själva samt sina vänner.

    Uppgiften plats flera gånger sammansatt tillsammans för att rita fast inredning samt möbler mot huset. Dessa individuellt skapade villor blev inom viss mån mönsterbildande, särskilt dem villor likt publicerades inom någon tidskrift, vilket ofta förekom.

    1890–1900, den oregelbundna villan 

    Villor från engelsk-amerikansk typ, med orgelbunden planlösning samt klädda tillsammans med träpanel, började byggas omkring 1850.

    vid 1890-talet plats den oregelbundna villan många vanlig. Den fanns inom form eller gestalt från enkla bostad såväl såsom avancerade arkitektritade villor. Villornas fasader ägde omväxlande stående samt liggande panel. Ibland användes fjällpanel inom byggnadens övre område. Utformningen styrdes från beställarens krav vid representation samt individualistiskt formulering.

    Invändigt tillämpades den engelska fria planen tillsammans hallen inom centrum. Sällskapsrummen placerades kring hallen liksom ibland gick genom numeriskt värde våningar. Villorna pryddes tillsammans med snickerifabriksgjorda specifikation från virke, snickarglädje, likt tillsammans med utkragningar, prång samt vinklar bildade spel mellan ljus samt skugga.

    Meningen plats för att huskroppen ej skulle äga någon baksida.

    Därför började grönt användas vid målning utomhus

    inom Djursholm samt Saltsjöbaden finns en flertal villor från denna typ bevarade. mot stilen hörde även ett veranda samt ofta en torn.

    1900–1925, den regelbundna villan 

    Under denna tidsperiod övergick villans fria planform, upplösta volym samt brutna taksiluett mot ett mer fast sluten strategi, regelbundnare fasader samt bota takfall.

    Villan förändrades, ifrån för att äga varit individuellt utformad på grund av sin byggherre, mot för att mer samt mer artikel ett typ, likt enkel kunde varieras samt återkomma. Villa Tamm från 1903 inom Saltsjöbaden plats den inledande inom enstaka serie villor tillsammans med regelbunden program samt fasad likt ritades från Carl Westman. en annat modell existerar Ebbagården inom Sollentuna, ritad från Ragnar Östberg 1903.

    Jugend samt nationalromantik 1900-1920

    Vid sekelskiftet 1900 slog enstaka färsk stil igenom inom Europa.

    inom tyskspråkiga länder kom stilen för att kallas Jugend – likt betyder ungdom – samt inom land användes identisk beteckning. Önskan plats för att producera ett helt färsk stil liksom bröt tillsammans tidigare, historiserande byggnadsideal. Inspirationen hämtades bland annat ifrån naturens böljande former.

    Mest utmärkande inom villarkitekturen existerar dem stora takfallen samt dem svängda linjerna likt visar sig inom gavlar, fönster- samt dörromfattningar.

    Fönstren existerar höga samt den övre delen från rutan småspröjsad. detta byggdes ej sålunda flera renodlade jugendvillor inom land, dock dem enskilda stildragen användes flitigt inom start från seklet. Influenserna kom inom huvudsak ifrån Tyskland, bland annat den variant likt kallas på grund av jugendbarock. Villorna ägde ofta något som har gått sönder överdel samt putsade fasader, vilket målades inom varma nyanser.

    Slät- samt spritputs förekom ibland inom kombination. Träfasader kunde bestå från stående alternativt liggande spontad panel likt målades inom ljusa linoljefärger. Taken täcktes tillsammans rött tegel alternativt falsad plåt. detta fanns främst inom villornas inredning såsom jugend slog igenom fullt ut.

    Nationalromantik, 1910-tal

    Kring sekelskiftet 1900 utvecklades en nyfikenhet till allmogearkitektur samt den därför kallade nationalromantiken blev beneath 1910-talet ett från dem inflytelserik villastilarna.

    Detta berodde delvis vid enstaka längtan mot naturen likt hörde samman tillsammans utflyttningen ifrån storstaden, dock detta plats även en utfall från enstaka medveten strävan för att frångå dem tidigare således populära Schweizer– samt snickarglädjevillorna, titta även beneath rubriken Sommarvillor samt fritidshus.

    Det lyckades ej helt för att frigöra sig ifrån tidigare formspråk, samt flera villor ifrån denna period visar enstaka blandning från olika stilar.

    mot detta maximalt karaktäristiska till dessa villor hör dock falu rödfärg tillsammans tillsammans med vita knutar. detta nationalromantiska inflytandet visade sig även inom användandet från timmer samt träpanel. Träfasaderna kunde även existera tjärstrukna tillsammans med tätspröjsade glasruta samt utkragande övervåningar.

    Framstående arkitekter 1900-1920

    Carl Westman, blev mot enstaka start, enstaka från dem maximalt anlitade arkitekterna nära sekelskiftets start.

    inom Pressens hus, ritad samt byggd inom Saltsjöbaden 1901, förverkligade han sina ideal: enstaka rödmålad hus tillsammans vita knutar. Huset existerar idag rivet. Efter enstaka studieresa inom England ägde Westman inspirerats från engelsmännens traditionalism, var äldre byggnadstradition plats ett inspirationskälla till nyskapande. Westman använde dem engelska förebilderna samt anpassade dem mot enstaka svensk svar.

    Arkitekten ritade ett rad villor beneath perioden 1900-1909. Dessa villor blev mönsterbildande även på grund av enklare bebyggelse. tillsammans med Villa Tamm i Saltsjöbaden ifrån 1903, inledde Westman ett serie villor tillsammans regelbundna plan- samt fasadlösningar.

    Andra välanlitade arkitekter plats Ragnar Östberg samt Lars Israel Wahlman. Genom egnahemsrörelsen, kunde deras ideal förverkligas även från dem såsom ägde begränsade ekonomiska tillgångar.

    detta gavs ut enstaka rad mönsterböcker beneath 1900-talets inledande decennium. enstaka populär propagandaskrift vilket trycktes inom flera upplagor fanns Ragnar Östbergs en bostad, vilket utkom 1905. Tillsammans tillsammans med ritningar vid enklare bostad samt möbler framhöll arkitekten hur viktigt detta plats för att skaffa sig en eget bostad inom form eller gestalt från en eget bostad.

    Publikationen vände sig mot mindre bemedlade samt plats start mot kampen mot ”finrummet” Huvudsaken plats för att varenda släkt byggde på grund av sina egna behov samt ej på grund av sina gästers.

    Målning av hus var förr i tiden främst en förskönande åtgärd och inte så mycket en skyddande

    Rummens läge inom bostaden skulle rätta sig efter solen tillsammans vilorum inom öster, sällskapsrum inom söder samt väster, samt kök samt tambur inom norr.

    Sökandet efter enstaka bestämd svensk form eller gestalt kunde ta sig flera olika formulering. Arkitekten Jacob J:son Gates starka nyfikenhet till timmerbyggnadskonst resulterade inom enstaka timmerstuga tillsammans utkragad övervåning.

    Hustypen fick utdragen livslängd samt byggdes inom flera varianter, bland annat vid Lidingö.

    Konstruktion samt ämne beneath 1890–1910-tal

    Grund

    Många villor anlades inom starkt kuperad terräng inom start från 1900-talet. mot dessa villor hör enstaka upphöjd bas från natursten. nära sekelskiftet 1900 blev detta även allt vanligare för att husets matkällare placerades beneath huset.

    inom landet introducerades den höga naturstensgrunden från Carl Westman inom Pressens hus samt hus Thulin inom Saltsjöbaden. Murad stengrund innebar för att grundmuren uppbyggdes från större samt mindre huggna stenblock. Grunden plats likadant uppbyggd inom all sin sträckning samt fogarna gjorda tillsammans kalkbruk. Murad stengrund fanns vanligast förekommande vid större trähus.

    Den murade grunden kunde existera putsad tillsammans bruk, vanligen kalkbruk. ifrån samt tillsammans sekelskiftet 1900 introducerades även betongen liksom ämne inom grundläggande principer eller fundament.

    Stomme

    De äldre panelklädda trähusen ägde normalt haft enstaka stomme från timmer, dock eftersom timmer plats kostsamt började konstruktion från stående plank utnyttjas.

    Utvecklingen plats ett resultat från sågverksindustrins framväxt beneath detta sena 1800-talet. Vanligast förekommande inom start från 1900-talet plats plankväggar utan isolering, speciellt inom villor. Tegel användes inom mer exklusiva villor.

    Material samt färg utvändigt 

    Trä fanns detta billigaste samt även detta vanligaste materialet till bostad inom landet inom start från 1900-talet.

    Träpanel förespråkades inom mönsterböckerna.

    Med färg förstärktes formerna och förädlades materialen

    dem flesta påkostade villorna fanns klädda tillsammans panel samt fanns mot enstaka start tjärstrukna, ifrån 1900-talets inledande decennium fanns rödfärgen dock den vanligaste egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser vid trävillor överlag. citrongul linoljefärg vid ytterväggarna betraktades liksom herrskapsbetonad samt plats framför allt vanlig vid trävillor inom sålunda kallad herrgårdsstil.

    Ljusa pastellfärger användes allmänt inom slutet från 1910-talet samt dem vanliga beneath all 1920-talet.

    Ragnar Östberg framhöll färgens innebörd samt skrev:

    ”Vi äger inga visare rådgivare för att följa inom denna ömtåliga fråga än våra gamla träbyggnader samt timmerhus. egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser liksom rekommenderas existerar således grånad från ålder alternativt målad inom falurödfärg.” 

    Ragnar Östberg

    Plankstommar kunde även putsas, reveteras, dock behövde då förses med utrustning tillsammans med en skikt från spräckpanel, diagonalribbor, vassmatta alternativt reveteringstegel på grund av för att putsen skulle erhålla fäste.

    ett blandning från olika ämne förekom även, såsom exempelvis reveterad bottenvåning samt övervåning från timmer alternativt plank. Revetering var ovanligt vid den enklare småhusbebyggelsen i Mellansverige.

    Vid sidan från långa fönsterband förekom tvåluftsfönster tillsammans tämligen tät spröjs. inom start från 1900-talet ägde dem flesta villor en alternativt flera burspråk.

    Detta gällde såväl arkitektritade villor såsom dem allra enklaste samt minsta byggmästarbyggda villorna. Taket täcktes inom allmänhet från plåt, alternativt inom mer påkostade villor från skiffer. Tegelpannor lämpade sig bäst vid byggnad tillsammans med enkla takformer, utan komplicerade takfall samt vinklar.

    Material samt färg invändigt 

    Vid sekelskiftet 1900 samt fram mot omkring 1920-talet blev linoljemålad pärlspontpanel populär.

    Panelen användes såväl vid snickerier vilket vid överdel samt väggar.

    Taken fanns pappspända eller vävspända, detta senare alternativet ansågs tåligare.

    Höga bröstpaneler blev även brukligt runt sekelskiftet. Färgtyperna liksom användes på grund av invändigt byggnadsmåleri plats inom huvudsak limfärg, kalkfärg samt linoljefärg. Snickerier innesluten målades inom start från 1900-talet inom ljusa, gärna beigetonade kulörer dock ej inom rent vitt. Pärlspontpanelen kunde även målas inom ljust grönt alternativt gult.

    Pigmenten likt användes fanns jordpigment liksom ockror och umbror. Ekimiterande målning fanns vanligt ifrån sent 1800-tal mot runt 1900, då modet avlöstes från björkådringsmålning. Brädgolv – alternativt inom dem finare rummen mönsterlagt massivt parkettgolv – fanns vanligt. enstaka nymodighet plats linoleummattan liksom kom vid 1880-talet samt snart blev populär inom köken.

    mot enstaka start lades den ofta löst nära arbetsbänkarna alternativt beneath bordet.

    Villans matlagning samt bad beneath 1890–1910

    Köket

    Med industrialismen introducerades även nya hushållsredskap. människor inom allmänhet började ett fåtal mer valuta för att röra sig tillsammans med samt ägde tillfälle för att köpa nya matlagningstillbehör.

    Detta ledde mot en ökat behov från förvaringsutrymmen. mot den fasta köksinredningen inom start vid 1900-talet hörde vedlår, golvskåp samt skänk alternativt skänkskåp. Kökssnickerierna plats hantverksmässigt utförda, byggda vid platsen samt således även anpassade efter matlagningsavdelning struktur. Skåpen ägde dörrar tillsammans med spegelfyllningar samt vanligen träknoppar alternativt porslinsknoppar vilket handtag.

    Väggarna ägde öppna hyllor, dekorera tillsammans grupp, antingen virkade alternativt inom papp.

    Arbetsbänken fanns nedsänkt samt klädd tillsammans med zinkplåt, inom mer påkostade bostad fanns istället ett marmorskiva. Bänken fanns försedd tillsammans diskho inom zinkplåt alternativt från porslin samt ett kran fanns på grund av kallt dricksvatten.

    Pärlspåntpanelen användes flitigt mot väggar, överdel samt inbyggda förvaring. Karaktäristiskt på grund av tiden plats rumshöga platsbyggda skänkskåp, öppna hyllor samt enstaka serveringsgång. Brädgolven plats vanligen täckta tillsammans med ett mönstrad linoleummatta.

    Köket placerades ofta inom husets norra sektion tillsammans en skafferi inom en hörn inom ytterväggen, vid därför sätt blev tagna kylan tillvara.

    Serveringsrum fanns enstaka självklarhet inom lite större villor, ytan fanns ungefär hälften sålunda massiv likt köket samt fungerade såsom ett sluss på grund av slammer samt matos. Järnspisarna plats vanligtvis kaklade runt angående tillsammans stora släta plattor. Vedspisen fick så småningom konkurrens från gasugn samt gasspis. passage ifrån järnspis mot gas samt därefter mot elspisar började omkring 1920-talet.

    inom Djursholm, såsom ägde eget elverk, påbörjades försök tillsammans elspisar redan nära mitten från 1910-talet.

    Badrummet

    Villastäderna inom Stockholms län plats tidiga tillsammans för att installera toalett. Redan vid 1890-talet plats detta självklart tillsammans toalett inom Djursholm samt Saltsjöbaden. inom villastäder till person som arbetar plats detta däremot ovanligt.

    inom dem typritningar till egnahemsbyggnader, vilket Statens Byggnadsbyrå gav ut 1922 samt 1923 förmå standardhöjningen ses. inom den inledande följd fanns klosettrum, inom 1923 års typritningar plats detta boende benämnt likt WC. Dessutom ägde dem större hustyperna utrustats tillsammans toalett.

    Vårat hus är från 1908, (det står så på murstocken så

    Badkar ifrån start från 1900-talet stod vid fötter något som har fått en viss form eller struktur såsom lejontassar alternativt fågelklor, dock ifrån 1910- samt 20-talen blev utsmyckningen enklare. Tvättställen fanns vilket regel djupa tillsammans med uppdragen bakkant samt ägde vanligen separata varm- samt kallvattenkranar. Kranar ifrån den denna plats tiden fanns enkelt konstruerade samt utförda från gedigna ämne.

    Kommoder samt andra typer av tvättmöbler hade nära sekelskiftet ofta skivor från marmor.