Befäl på väderskolan f12 kalmar

Kalmar flygflottilj (F 12)
Vapen till Kalmar flygflottilj tolkat efter dess blasonering.
Information
Officiellt namn	Kalmar flygflottilj
Datum	1942–1980
Land	Sverige
Försvarsgren	Flygvapnet
Typ	Flygflottilj[a]
Roll	Jaktflyg
Del av	Södra militärområdet[b]
Flygdivisioner	121. jaktflygdivisionen (Ludvig Röd) 122. jaktflygdivisionen (Ludvig Blå) 123. jaktflygdivisionen (Ludvig Gul)
Storlek	Flottilj
Högkvarter	Kalmar garnison
Förläggningsort	Kalmar
Övningsplats	Kalmar flygplats
Marsch	"Kalmar flygflottiljs marsch" (Hartog) [c]
Webbplats	F 12 kamratförenings webbsida
Befälhavare
Flottiljchef	Fritz Crona[d]
Tjänstetecken
Sköldemärken
Flygplan
Bombflygplan	B 4, B 5, B 17C
Jaktflygplan	J 21A, J 21B, J 29A, J 32B, J 35F
Spaningsflygplan	S 14
Skolflygplan	Sk 12, Sk 14, Sk 15, Sk 16Sk 50
Övriga typer	G 101, Se 102, Se 103, Se 104, P 1

Kalmar flygflottilj (F 12) alternativt F 12 Kalmar plats enstaka flygflottilj inom svenska flygvapnet såsom verkade inom olika former år 1942–1980.

Förbandsledningen plats förlagd inom Kalmar garnison nära Kalmar flygplats.^[2]

Historik

[redigera | redigera wikitext]

När ÖBOlof Thörnell lade fram sin femårsplan den 8 oktober 1940, föreslog han uppsättande från ytterligare fem flottiljer, utöver dem tidigare tio, på grund av för att stärka detta svenska försvaret. Femårsplanen sträckte sig ovan perioden 1 juli 1941–30 juni 1946.

dem nya flottiljerna skulle bestå från enstaka spaningsflottilj, numeriskt värde jaktflottiljer samt numeriskt värde bombflottiljer. dem numeriskt värde bombflottiljer skulle bestå från F 12 inom Kalmar samt F 14 inom Halmstad. Riksdagen fattade beslut etappvis i enlighet med detta förslag beneath år 1940–1942.^[3] kalenderår 1941 beslöt Sveriges riksdag för att tre nya flygflottiljer skulle placeras upp, däribland F 12.

på grund av F 12 kom riksdagens beslut 1941 inom samband tillsammans med vårriksdagen, var detta fastslogs för att flottiljen skulle placeras upp den 1 juli 1942 inom Kalmar.

Den 1 juli 1942 inleddes verksamheten officiellt nära flottiljen tillsammans Ragnar Carlgren liksom inledande flottiljchef.^[3] Flottiljen liksom organiserade likt enkel bombflottilj beväpnades tillsammans med 54 flygplansindivider B 17C, vilka levererades mellan mars samt september 1943.

ifrån samt tillsammans med mars 1944 kunde flottiljen mobilisera tre flygdivisioner beväpnade tillsammans denna typ.^[4] ifrån 1942 inordnades flottiljen inom inledande flygeskadern (E 1). Efter krigsåren plats tanken för att detta svenska försvaret skulle nedrustas, dock Pragkuppen fick den svenska riksdagen för att välja igenom försvarsbeslutet 1948 var bland annat jaktflyget inom Flygvapnet skulle öka tillsammans med 50 andel.

Bombflottiljen kom dock tillsammans med början redan 1947 för att omorganiseras mot ett jaktflottilj.

Mot bakgrund från för att flottiljen omorganiserades mot jaktflottilj, kom den 1948 för att föras ovan mot andra flygeskadern (E 2) - jakteskadern. Flottiljen omskolades även mot detta svenskkonstruerade flygplanet J 21A vilket man flög tillsammans fram mot 1952, då flottiljen tog steget in inom jetåldern tillsammans med J 29A Tunnan.

Den inledande individen levererades den 17 oktober 1952 samt ägde serienummer 29200. Totalt levererades 46 flygplansindivider från J 29A mot flottiljen, vilka fanns inom arbete eller position inom en organisation nära flottiljen fram mot 1959.^[5] Den 8 september 1953 besökte enstaka flygdivision ur flottiljen detta danska flygvapnet.

Thomas Ermeskog, stridspilot och senare trafikflygare, tjänstgjorde på F12 mellan 1968 och 1974

Besöket inom land blev premiären till Tunnan utomlands, då detta fanns inledande gången såsom detta visades utomlands.^[6]

År 1957 avvecklades samtliga flygbasområden samt ersattes från elva luftförsvarssektorer. till F 12:s sektion medförde detta för att man fick en huvudansvar på grund av luftförsvarssektor S2 tillsammans med tillhörande luftförsvarscentral "LFC Vargen" inom Torskors.

tillsammans med sektoransvaret blev flottiljen ett sålunda kallad sektorflottilj; ett benämning såsom påvisade för att enstaka flottilj ägde en huvudansvar på grund av enstaka luftförsvarssektor.^[7]

År 1958 beslöts för att flottiljen skulle övergå ifrån dagjakt mot allvädersjakt. Hösten 1958 påbörjades omskolningen från 121. jaktflygdivisionen mot J 32B Lansen, populärt kallad på grund av Lansen idrott.

Hösten 1959 plats varenda tre flygdivisionerna omskolade, något vilket medförde enstaka massiv omställning tillsammans mängder från träning till personalen nära flottiljen.^[5] Den 24 augusti 1960 omkom numeriskt värde värnpliktiga inom samband tillsammans för att vådaskott avlossades ifrån en bogserat J 32B Lansen.^[8]

Inför försvarsbeslutet 1958 föreslog regeringen på grund av riksdagen för att numeriskt värde flygflottiljer skulle avvecklas vid bas från minskade anslag mot flygvapnet, alternativt rättare sagt ett reducering från krigsorganisationen.

Målet fanns för att producera en ekonomiskt utrymme till modernisering från dem kvarvarande delarna från flygvapnet, bland annat genom införandet från flygplanen Saab 32 Lansen samt Saab 35 Draken.

detta innebar enstaka satsning vid standard framför kvantitet, något likt all försvaret genomgick nära denna tidpunkt. dem numeriskt värde flygflottiljer såsom föreslogs för att avvecklas fanns Svea flygflottilj (F 8) samt Hallands flygflottilj (F 14). Den föreslagna reduktionen från flygvapnet skulle dock vandra ut ovan jaktflyget.

Hur flygvapnets freds- samt krigsorganisation skulle utformas skulle vidareutredas till för att utgöra underlag på grund av ett proposition mot 1959 års riksdag. inom månad 1958 antog riksdagen propositionen, vilken på grund av flygvapnet enbart avgjorde för att Svea flygflottilj (F 8) samt Hallands flygflottilj (F 14) skulle avvecklas. Förutom för att numeriskt värde flygflottiljer avvecklades, innebar beslutet på grund av flygvapnets sektion för att även antalet flygdivisioner reducerades.^[9] Inför 1959 års riksdag föreslog regeringen på grund av riksdagen, efter förslag ifrån chefen till flygvapnet, angående ett förstärkt beredskap inom övre Norrland.

Flygvapenchefen föreslog för att ett jaktflygdivision skulle överföras ifrån Kalmar flygflottilj (F 12) mot Norrbottens flygbaskår (F 21).^[10] Den jaktflygdivision nära Kalmar flygflottilj (F 12) liksom överfördes mot Norrbottens flygbaskår (F 21), plats 121. jaktflygdivisionen (Ludvig Röd) tillsammans tillsammans med en flygbaskompani.

Den 1 oktober 1961 överlämnade chefen på grund av F 12, överste Thomas Stålhandske sin flygdivision Ludvig Röd,^[11] mot chefen F 21 överste Bengt Bellander, vilket tog emot den liksom 212. jaktflygdivisionen (Urban Blå).^[12]

Från den 1 oktober 1961 bestod Kalmar flygflottilj från numeriskt värde jaktflygdivisioner, 122. jaktflygdivisionen samt 123:a jaktflygdivisionen.

Efter för att flottiljen endast ägde numeriskt värde flygdivisioner, kompenserades flottiljen tillsammans för att Flygvapnets väderskola (VädS), vilken omlokaliserades beneath 1962 ifrån Roslagens flygkår (F 2). Vidare tillfördes flottiljen beneath 1965 ett automatiserad maskin 68-division. Robotdivision bestod från numeriskt värde robotgrupper, vilka verkade oberoende från varandra.

Grupperna ägde fast krigsgrupperingsplatser likt dem verkade ifrån inom en visst geografiskt plats. Robotdivisionen fanns dock endast energisk fram mot 1974, då systemet började avvecklas inom Flygvapnet samt återfördes mot Storbritannien. detta sista robotförbandet inom Flygvapnet upplöstes 1978.

I augusti 1965 fick flottiljen mottagning från ett team Hawker Hunter ifrån Schweiz vars avsikt fanns för att öva skjutning ovan internationellt dricksvatten.

detta schweiziska besöket fanns inledande gången utländskt militärflyg opererade ifrån svenskt territorium.^[8]

År 1968 börjades flottiljen tillföras J 35F Draken. ursprunglig ut nära flottiljen plats 122. jaktflygdivisionen, vilka den 1 juni 1968 påbörjade sin TIS:Ä. TIS:Ä existerar ett något förkortad kurs från flygförare vilket tidigare slutfört Typinflygningsskede (TIS).

inom samband tillsammans med för att GFSU:Ä (förkortad träning från chaufför likt tidigare slutfört primär flygslagsutbildning) påbörjades den 21 oktober 1968, namnändrades 122. jaktflygdivisionen mot 121. jaktflygdivisionen.

Thomas Ermeskog, fighter pilot and later commercial pilot, served on the F12 between 1968 and 1974

Ungefär nära identisk tidpunkt påbörjades andra omskolningsomgången på grund av 123. jaktflygdivisionen, såsom då blev då 122. jaktflygdivisionen nära F 12.^[13] ifrån 1969 bestod flottiljen från numeriskt värde jaktflygdivisioner, 121. jaktflygdivisionen samt 122:a jaktflygdivisionen.

I Regeringen Palmes proposition 1975:75 föreslogs enstaka avveckling från numeriskt värde flottiljadministrationer, Södermanlands flygflottilj (F 11) inom Nyköping samt Kalmar flygflottilj (F 12).

Inför propositionen ägde enstaka avvägning gjorts för att istället avveckla Blekinge flygflottilj (F 17), mot förmån på grund av F 12. Dock således menade Försvarets fredsorganisationsutredning (FFU) för att ett nedläggning från F 17 skulle drabba betydligt fler anställda än ett avveckling från F 12. Detta vid bas från för att F 12 fram mot 1982 ägde fler pensionsavgångar.

Dessutom ansåg FFU för att F 17 plats ett god balans mot F 10 inom Ängelholm. inom incident angående för att F 10 skulle behöva avvecklas, samt aktivitet flyttas mot ytterligare flottilj. sålunda ansåg FFU för att den flottiljen borde ligga ner därför nära såsom möjligt mot Ängelholm. FFU menade, för att angående Flygvapnets fredsorganisation inom Södra militärområdet skulle ledas ifrån Kalmar, därför skulle ett olycklig obalans uppkomma.

FFU föreslog vidare för att detta sektoransvar likt åvilade vid F 12, skulle överföras mot F 17, samt för att flygfältet inom Kalmar bibehålls liksom krigsflygfält. Gällande Väderskolan nära flottiljen föreslog FFU för att Chefen på grund av flygvapnet skulle besluta angående framtida lokaliseringen. Dock föreslog Ronnebys samhälle för att omlokalisera skolan mot F 17 inom Ronneby, inom avsikt för att bibehålla skolans lokalisering mot sydöstra Sverige.^[14]

Våren 1975 antog riksdagen regeringens proposition, ifall för att F 11 samt F 12 skulle avvecklas budgetåret 1979/1980.

Genom försvarsbeslutet 1977 cementerades beslutet ifall avveckling ytterligare, detta då försvarsmakten fram mot 1982 skulle minskas tillsammans 2.500 anställda från dem då 46.000 anställda. Flottiljen sysselsatte då 370 personer samt cirka 400 värnpliktiga.^[14]

Avvecklingen började budgetåret 1974/1975 samt avslutades budgetåret 1979/1980.

Innan flygverksamheten upphörde, gjordes en mottagning inom Sovjetunionen 1978. Åtta J 35F Draken gjorde en tre dagars mottagning inom Moskva, efter ett flygrutt ifrån Kalmar via Rumbula samt Vitebsk mot Moskva. Den sista flygningen nära F 12 genomfördes den 28 september 1979, vilken 122.jaktflygdivisionen (Ludvig Blå) stod till, samt den sista flygplansindividen "Ludvig 62" landade klockan 14:35.

Den 30 juni 1980 halade flottiljen den svenska fanan till sista gången samt flottiljen tillsammans dess numeriskt värde kvarvarande divisioner ägde avvecklats. Flottiljens traditioner kom för att föras vidare från Blekinge flygflottilj (F 17). ifrån den 1 juli 1980 övergick kvarvarande aktivitet inom flottiljområdet mot F 17K, en detachement mot Blekinge flygflottilj.

Kvar inom Kalmar fanns flygverkstaden samt Väderskolan. inom samband tillsammans med försvarsbeslutet 1982 överfördes Väderskolan ifrån den 1 januari 1983 mot Krigsflygskolan (F 5), samt flygverkstaden inom Kalmar samt ytterligare kvarvarande aktivitet vid flottiljområdet avvecklades inom sin helhet.^[15]

Viktigare årtal

[redigera | redigera wikitext]

Ingående enheter

[redigera | redigera wikitext]

Beteckning	Namn	Aktiv	Anmärkning
Ludvig Röd	121. jaktflygdivisionen	1943–1961 1968–1979	Överförd mot F 21 1961. Upplöst 1979.
Ludvig Blå	122. jaktflygdivisionen	1943–1968 1968–1979	Namnändrad 1968 mot 1. div. Upplöst 1979.
Ludvig Gul	123. jaktflygdivisionen	1943–1968	Namnändrad 1968 mot 2. div.
PARS	Flygvapnets PAR-skola	1961–1979	Omlokaliserades 1979 mot Ljungbyhed
S2	Luftförsvarssektor S2	1957–1978	Sektorsansvaret överfördes 1978 mot F 17.
VÄDS	Flygvapnets väderskola	1962–1980	Omlokaliserades 1983 mot Ljungbyhed
Lvrbdiv	Luftvärnsrobotdivisionen	1965–1974	Upplöst 1974.

121. jaktflygdivisionen

[redigera | redigera wikitext]

121. jaktflygdivisionen alternativt Ludvig Röd plats 1. divisionen nära flottiljen samt bildades år 1942–1943 liksom ett enkel bombflygdivision.

Flygdivisionen beväpnades tillsammans C-versionen från detta svensktillverkade jetplan Saab 17, likt inom Flygvapnet benämndes B 17. Flygdivisionen ombildas 1947 tillsammans tillsammans övriga flygdivisioner mot jaktflygdivisioner samt beväpnades tillsammans med J 21. tid 1953 ersattes den från J 29A Tunnan.

Hösten 1958 blev flygdivisionen ursprunglig nära flottiljen tillsammans med för att omskolas mot J 32B Lansen. inom start från 1960-talet, överfördes flygdivisionen tillsammans tillsammans en baskompani mot Norrbottens flygbaskår (F 21). Överlämningen från flygdivisionen skedde officiellt den 1 oktober 1961, då chefen på grund av F 12, överste Thomas Stålhandske lämnade ovan divisionen mot chefen F 21 överste Bengt Bellander.^[12] nära F 21 blev flygdivisionen flottiljen 212. jaktflygdivisionen (Urban Blå).^[17]

122. jaktflygdivisionen

[redigera | redigera wikitext]

122. jaktflygdivisionen alternativt Ludvig Blå plats 2. divisionen nära flottiljen samt bildades år 1942–1943 liksom ett enkel bombflygdivision.

Flygdivisionen beväpnades tillsammans med C-versionen från detta svensktillverkade flygplanet Saab 17, likt inom Flygvapnet benämndes B 17. Flygdivisionen ombildas 1947 tillsammans tillsammans med övriga divisioner nära flottiljen mot jaktflygdivisioner samt beväpnades tillsammans J 21. tid 1953 ersattes detta från J 29A Tunnan.

Hösten 1958 omskolades systerdivisionen Ludvig skarlakansröd mot J 32B Lansen. Hösten 1959 plats varenda tre flygdivisionerna försedda tillsammans J 32B. Den 1 juni 1968 påbörjade divisionen sin TIS:Ä, till Typinflygningsskede vid J 35F Draken. TIS:Ä existerar enstaka något förkortad träning från flygförare vilket tidigare avslutat Typinflygningsskede (TIS) vid annat flygsystem.

inom samband tillsammans för att flygdivisionen påbörjade sin GFSU:Ä (en förkortad träning från chaufför såsom tidigare slutfört primär flygslagsutbildning) den 21 oktober 1968, namnändrades 122. jaktflygdivisionen mot 121. jaktflygdivisionen.

123. jaktflygdivisionen

[redigera | redigera wikitext]

123. jaktflygdivisionen alternativt Ludvig Gul plats 3. divisionen nära flottiljen samt bildades år 1942–1943 såsom enstaka enkel bombflygdivision.

Flygdivisionen beväpnades tillsammans med C-versionen från detta svensktillverkade flygplanet Saab 17, vilket inom Flygvapnet benämndes B 17. Flygdivisionen ombildas 1947 tillsammans tillsammans övriga divisioner nära flottiljen mot jaktflygdivisioner samt beväpnades tillsammans med J 21. kalenderår 1953 ersattes detta från J 29A Tunnan. Hösten 1958 ombeväpnades systerdivisionen Ludvig skarlakansröd mot J 32B Lansen.

Kalmar kungliga flygflottilj, F 12, invigdes 1942, mitt under brinnande världskrig

Hösten 1959 plats samtliga tre divisionerna försedda tillsammans J 32B. Hösten 1968 påbörjades den andra omskolningsomgången mot J 35F, då detta fanns Ludvig Guls tur på grund av ombeväpning. då omskolningen plats färdig gjordes en namnbyte även till 123. jaktflygdivisionen, såsom blev 122. jaktflygdivisionen.

Flygvapnets PAR-skola

[redigera | redigera wikitext]

Flygvapnets PAR-skola (PARS) bildades 1961 nära F 12 inom Kalmar.

Skolan stod på grund av den primär utbildningen inom inflygningstjänst tillsammans hjälp från landningsradar. inom samband tillsammans med för att riksdagen avgjorde angående för att F 12 skulle avvecklas, kom skolan för att omlokaliseras mot Blekinge flygflottilj (F 17) inom Kallinge. ifrån 2006 existerar skolan ett sektion från Försvarsmaktens tekniska lärcentrum (FMTS) inom Halmstad.^[18]

Flygvapnets väderskola

[redigera | redigera wikitext]

Flygvapnets väderskola (VÄDS) bildades 1951 nära Roslagens flygkår (F 2).

tid 1962 omlokaliserades skolan mot Kalmar, samt blev var enstaka fackskola inom Kalmar flygflottilj (F 12). inom samband tillsammans för att F 12 avvecklades 1980 övergick skolan enstaka kreditkort tidsperiod likt en detachement mot Blekinge flygflottilj (F 17). Dock avgjorde riksdagen genom försvarsbeslutet 1982 för att detachementet inom Kalmar skulle avvecklas, medan skolan skulle omlokaliseras mot Krigsflygskolan (F 5) inom Ljungbyhed.

då sedan Krigsflygskolan avvecklades genom försvarsbeslutet 1996, överfördes skolan mot Försvarsmaktens Halmstadsskolor (F 14).^[19] inom samband tillsammans med för att Försvarsmaktens Halmstadsskolor avvecklades 2004, inordnades skolan beneath ifrån 2006 vilket enstaka sektion inom Försvarsmaktens meteorologi- samt oceanograficentrum (FM METOCC) inom Enköping.

Robotdivision

[redigera | redigera wikitext]

I slutet från 1950-talet, antagligen inom samband tillsammans försvarsbeslutet 1958, planerade försvaret för att köpa in en luftförsvarsrobotsystem.

FFU föreslog vidare att det sektoransvar som åvilade på F 12, skulle överföras till F 17, samt att flygfältet i Kalmar bibehålls som krigsflygfält

liksom struktur valdes detta brittiska Bloodhound Mk I, samt den inledande roboten köptes in september 1959 samt utprovades både inom Flygvapnet nära Roslagens flygkår (F 2), samt inom Armén nära Roslagens luftvärnskår (Lv 3). Systemet likt fick den svenska benämningen Rb 65 kom inte någonsin inom operativ drift, utan användes enbart på grund av utprovning.

tid 1961 beställdes en nytt struktur, Bloodhound Mk II, vilket ägde enstaka förbättrad prestanda, inom bland annat räckvidden. Systemet börjades levereras 1963 samt fick den svenska beteckningen Luftvärnsrobotsystem 68 (Rb 68). Luftvärnsrobotsystemet placerades nära fem flottiljer, vilka tillsammans organiserade sex robotdivisioner. F 12 fanns enstaka från flottiljerna likt skulle sätta upp enstaka robotdivision, vilket påbörjades provisoriskt den 27 januari 1964, samt fyra kalenderår senare den 1 mars 1968 fanns den fullt organiserad.^[20]

Genom Luftförsvarsutredningen 1967 kom själva robotsystemet för att avvecklas, samt fyra divisioner bland annat den nära F 12 upplöstes den 30 juni 1974.

dem numeriskt värde divisionerna nära F 13 samt F 17 omorganiserades mot luftvärnsrobotbataljon lvrbbat. Dessa numeriskt värde bataljoner utgick beneath kalenderår 1978, då läka systemet återförts mot Storbritannien.^[20] såsom minne ovan Robotsystemet bevarades en antal robotar, vilka inom regel existerar kvarvarande Rb 65, liksom användes vilket övningsrobot inom hanteringsutbildning.

Dessa finns utställda nära Robotmuseet inom Arboga, Norrtälje luftvärnsmuseum inom Norrtälje, Ängelholms flygmuseum inom Ängelholm samt nära Robotförsöksplats Norrland inom Vidsel.

Sektorsansvar

[redigera | redigera wikitext]

Genom för att fyra flygbasområdena avvecklades 1957 samt ersattes den 1 oktober 1957 från elva Luftförsvarssektorer. Ledningen till ett luftförsvarssektor underställdes inom regel enstaka jaktflottiljer, dee flottiljer blev tillika enstaka sektorflottilj.

Kvarvarande verskamheter överfördes då till F 17 (Kallinge) och drevs som detachement i Kalmar

Detta innebär för att flottiljchefen var svarar till ett luftförsvarssektor. F 12 tilldelades ansvaret till luftförsvarssektor S2. Vilken inom stort sett omfattade Småland, Blekinge samt Öland. Sektorn leddes ifrån luftförsvarscentralen LFC Vargen inom Torskors, vilken fick sin radarinformationen ifrån radargruppcentral Rrgc Myran.

Inom sektorn fanns detta anställda samt materiel, likt fanns ungefär lika grundlig, vilket den inom flottiljområdet inom Kalmar.^[7] Genom riksdagens beslut angående avveckling från F 12, avgjorde samtidigt för att sektoransvaret skulle överföras vid F 17 inom Blekinge. Vilket sålunda skedde 1978. Dock därför levde zon S2 endast fram mot 1981, då den slogs samman tillsammans med zon S1 samt W2, samt bidade zon Syd.

Vilken leddes ifrån F 10 inom Skåne.

Förläggningar samt övningsplatser

[redigera | redigera wikitext]

Flottiljområdet uppfördes vid Stora Törneby gård väster angående Kalmar. ett gård vilket redan 1937 ägde förvärvats från Kalmar ort, vilka överlät egendomen den 4 april 1941 mot Kunglig Maj:t samt Kronan. inom samband tillsammans för att flottiljen övergick mot J 2l anlades fältets inledande permanentbelagda rullbana, vilken fanns färdig för att ta inom bruk 1948.

Den 14 april 1957 öppnades flottiljens väg eller spår 05/23 vid försök på grund av civiltrafik. Då Linjeflyg startade sin inledande reguljära linje, huvudstaden - Kalmar.^[6] inom november 1961 avgjorde regeringen för att flottiljflygplatser får användas på grund av civiltrafik. Kalmar landningsplats blev tillsammans detta inledande flottiljflygplats inom land för att även användas civilt.^[8] kalenderår 1975 utgjorde flottiljens markinnehav cirka 400 hektar.

Vidare disponerades en markstridsområde ifall ca 275 hektar, ungefär 30 km väderstreck ifall Kalmar, samt ett målplats vid Öland såsom omfattade drygt 275 hektar arrenderad mark. Flottiljen ägde numeriskt värde rullbanor, ett inom nordväst/sydostlig riktning (2.300 m lång) samt enstaka inom nordost/sydvästlig riktning (2.000 m lång).^[14]

Efter för att flottiljen avvecklades, kvarstod Väderskolan samt flygverkstaden inom Kalmar samt ytterligare kvarvarande aktivitet vid flottiljområdet såsom en detachement mot Blekinge flygflottilj.

Efter för att Väderskolan omlokaliserats mot Krigsflygskolan avvecklades den kvarvarande verksamheten inom Kalmar. ifrån den 1 juli 1980 övergick kvarvarande aktivitet inom flottiljområdet såsom detachement mot Blekinge flygflottilj.

F 12 eller Kungliga Kalmar flygflottilj, var en svensk flygflottilj inom Försvarsmakten som verkade mellan åren 1942 och 1980

Kvar inom Kalmar fanns flygverkstaden samt Väderskolan. inom samband tillsammans försvarsbeslutet 1982 överfördes Väderskolan ifrån den 1 januari 1983 mot Krigsflygskolan (F 5), samt flygverkstaden inom Kalmar samt ytterligare kvarvarande aktivitet vid flottiljområdet avvecklades inom sin helhet.^[15] Den 1 juli 1990 avskildes försvarsområdesstaben Fo 18 (Kalmar försvarsområde) ifrån Kronobergs regemente (I 11) samt bildade ett försvarsområdesstab, såsom 1994 antog namnet Kalmar regemente (Fo 18).

Staben förlades mot den kasern vilket den tidigare robotdivisionen använt. såsom en utfall från försvarsbeslutet 1996 avvecklades staben vilket självständigt sårskydd samt uppgick den 15 månad 1997 inom Smålands försvarsområde (Fo 17).

Heraldik samt traditioner

[redigera | redigera wikitext]

Flottiljen mottog sin fana den 17 september 1944 vid Barkarby flygbas.

Fanan överlämnades från monark Gustaf V. nära avvecklingen från flottiljen överfördes fanan mot Blekinge flygflottilj, såsom även på grund av Kalmar flygflottiljs traditioner samt minne vidare.^[2] Flottiljen antog "Kalmar flygflottiljs marsch" (Hartog) såsom förbandsmarschen. Dock besitter förbandsmarschen inte någonsin blivit officiellt fastställd till flygflottiljen.^[1]

Gate guards

[redigera | redigera wikitext]

Kalmar flygflottilj besitter ett således kallad gate guard.

nära flygterminalbyggnaden placerades ursprungligen enstaka J 35F-1 Draken (35404).

Gällande Väderskolan vid flottiljen föreslog FFU att Chefen för flygvapnet skulle besluta om framtida lokaliseringen

Denna flygplansindivid kasserades den 20 månad 1984. 1985 sattes den upp nära flygplatsen likt gate guard. inom månad 2017 flyttades jetplan mot andra sidan vägen på grund av för att utföra område till nya parkeringsytor.^[21]

Materiel nära förbandet

[redigera | redigera wikitext]

Under flottiljens 38 tid kom flottiljen enbart för att flyga tillsammans med svenskkonstruerade flyg ifrån Saab.

Förbandschefer

[redigera | redigera wikitext]

Förbandschefen titulerades flottiljchef samt ägde tjänstegraden överste.

år 1976–1978 titulerades flottiljchefen sektorflottiljchef. Sektorflottiljchefns ställföreträdare titulerades ibland även han vilket "flottiljchef". Dessa sistnämnda existerar ej upptagna inom nedan inventarieförteckning.

Namn, beteckning samt förläggningsort

[redigera | redigera wikitext]

Kungl. Kalmar flygflottilj 1942-07-01 – 1974-12-31 Kalmar flygflottilj 1975-01-01 – 1980-06-30 F 12 1942-07-01 – 1957-09-30 F 12/Se S2 1957-10-01 – 1978-??-?? F 12 1978-??-?? – 1980-06-30

Galleri

[redigera | redigera wikitext]

• Flottiljvakten

• Förläggningskasern (sedermera Väderskolan)

• Kanslihuset

• Sjukhuset

• Officersmässen

• Underofficersmässen

• J 32B Lansen (S/N 32578).

• J 35F Draken (S/N 35404) vilket gate guard nära Kalmar flygplats.

• J 35F Draken (S/N 35404) liksom gate guard nära Kalmar flygplats.

• Förbandsfana till Kalmar flygflottilj

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

• Braunstein, Christian (2005). Svenska Flygvapnets sårskydd samt skolor beneath 1900-talet.

  Christina von Arbin. ISBN 91-971584-8-8 

• Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher samt signaler förr samt nu. Gävle: Militärmusiksamfundet tillsammans med Svenskt Marscharkiv.
  Den 30 juni 1980 halades flaggan för sista gången

  ISBN 978-91-631-8699-8 

• Bengtsson, Sven-Åke (2014). En svensk tiger: hårda detaljer samt siffror ovan svensk beredskap samt upprustning 1939-1945. Stockholm: Svenskt militärhistoriskt bokhus. ISBN 978-91-86837-71-6 
• Widfeldt, Bo; entré, Åke (2005). Svenskt militärflyg: svenska militära flygplan samt helikoptrar 1911-2005.

  Nässjö: Air Historic Research. ISBN 91-975467-1-2 (inb) 

Webbkällor

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

• Norrbohm, Gösta; Skogsberg, Bertil (1980). Vingar ovan Vasaborgen: Kungl Kalmar flygflottilj F 12 1942–1980. Kalmar: Barometern.

  Libris7629104. ISBN 91-7260-433-6 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]