Vilka kriterier finns för en profession

För för att teoretiskt besluta begreppet yrke måste man börja tillsammans för att ta reda vid vad liksom skiljer professionella yrken ifrån andra yrken. detta inledande steget består av att renodla relationen mellan arbete samt förståelse samt sedan visa vilket såsom skiljer professionella yrken ifrån andra yrken.

Thomas Brante utgår ifrån nästa premisser:

1. Professionerna existerar platsen till den främsta kunskapen inom en sektor. Denna förståelse blir tillgänglig då dem teoretiska principerna omvandlas mot praktisk papper.
   Enligt många samhällsvetare har professioner en viktig integrativ funktion i samhället, och de står också för de viktigaste innovationerna inom områden som teknik, hälsa, organisation, ekonomi, vetenskap

   Professionerna representerar höga teoretiska principer, samt utgör den högsta auktoriteten, den djupaste kunskapen samt dem ultimata handlingsmöjligheterna.

2. I varenda samhällen bärs samt förvaltas den främsta kunskapen från kollektiv. Upplysningstiden innebar för att den främsta kunskapen övergick ifrån tro mot vetenskapen.
3. Idag betraktas vetenskaplig insikt liksom den främsta, samt produceras samt distribueras av universitet samt högskolor.

   Professionerna äger på det sättet blivit yrken såsom baseras vid vetenskap, samt professionell praktik utgörs från tillämpad vetenskap.

Länge fanns universiteten elitinstitutioner tillsammans en begränsat antal klassiska utbildningar liksom inom läkemedel, rättsväsen, teologi samt teknik. då välfärdsstaten utvidgade skapades nya professioner inom trygghetssystemen.

De kriterier som används för att definiera vissa yrkesgrupper som ”professioner” har varit

Dessa fanns mot enstaka start praktiska vilket ursprunglig beneath senare tid besitter akademiserats, t.ex. omvårdandsvetenskap, utbildningsvetenskap samt socialt sysselsättning. 2000-talets något som ökar i storlek eller antal kunskapsmarknad äger givit upphov professioner inom vardande inom turism, resultat, media. Dagens kunskapsmarknad ställer oss inför en omröstning inom synen vid professionell kompetens.

Begreppet ”profession” har, i likhet med många andra centrala samhällsvetenskapliga be-grepp, getts olika innehåll över tid

en alternativ existerar för att definiera begreppet marknadsmässigt och likställa detta tillsammans några års universitetsstudier. detta andra alternativet existerar för att hävda för att endast renodlad vetenskaplig insikt är kapabel ligga ner mot bas till begreppet profession.

Professionerna struktureras från relationerna mellan tre enheter alternativt "sociala objekt": vetenskap, intervention samt problematiska objekt.

dem problematiska objekten utgörs från fenomen alternativt personer, vilket makthavare uppfattar problematiska. likt medborgare blir oss problematiska objekt då oss tar del samhällets service; detta problematiska objektet existerar inneboende inom roller såsom skola, patient, klient, fånge, trafikant tillsammans mera.

Vetenskapen observerar, klassificerar samt inordnar dem problematiska objekten inom begreppsliga struktur.

Systemen ligger mot bas till professionella praktiker, såsom intervenerar inom samhället på grund av för att utföra dem problematiska objekten mindre problematiska. Både vetenskapen samt professionerna riktar sig mot dem problematiska objekten, dock utför detta vid olika sätt. Vetenskapen observerar, manipulerar samt samtalar om dem på grund av för att nå enstaka fördjupad medvetande från dem, dock även på grund av för att styra dem.

Vetenskapen bestämmer tillsammans andra mening hur dem problematiska objekten bör behandlas. Professionerna bygger sin erfarenhet vid vetenskapliga rekommendationer och griper in till för att förändra problematiska objekt.

Professionerna blir vid detta sätt ett förmedlande instans mellan vetenskap samt samhälle (politik).

Relationen mellan vetenskap, intervention samt problematiska objekt existerar den strukturella förutsättningen på grund av existensen från professioner. Detta innebär för att varenda objekten – vetenskap, intervention samt problematiskt objekt – måste finnas till för att oss bör behärska prata angående yrke.

Detta kallar Brante på grund av detta professionella komplexet, likt inom sin renodlade struktur existerar detta förutsättningen professionell erfarenhet. Professionell erfarenhet existerar inom sin tur förutsättningen på grund av för att oss bör behärska prata angående professionell kompetens.

Professioner existerar alltså yrkesgrupper liksom omvandlar teoretisk förståelse mot praktisk papper.

Medborgarna betraktar dem inom regel liksom värdefulla, kompetenta samt förtroendeingivande, samt förväntar sig för att dem bör garantera tillväxt samt välstånd. dock misslyckas dem träffas dem från misstro samt missnöje. Professionerna samt professionernas auktoritet besitter varit ett nödvändig ett sektion från välfärdsstatens framväxt samt utbredning.

i enlighet med flera samhällsvetare besitter professioner en viktig integrativ funktion inom samhället, samt dem står även till dem viktigaste innovationerna inom områden liksom teknik, välbefinnande, organisation, finans, vetenskap. Idag utgör de 15-20 andel från den totala arbetskraften.

Det betecknar yrken, vars arbetsuppgifter och samhälls-funktion är av ett visst slag

Kunskapspolitiken existerar kontexten till såväl vetenskapen likt på grund av professionerna, samt detta existerar kunskapspolitiken liksom bestämmer vilken vetenskaplig förståelse vilket existerar den främsta, samt därmed villkoren på grund av hur professionell kompetens är kapabel uttryckas samt användas.

Under 1980- samt 1990-talet fanns numeriskt värde konkurrerande kunskapstraditioner, likt ledde mot olika slutsatser: tillit ställdes mot effektivitet, tillit mot finansiell rationalisering.

Förhållandet mellan dessa motpoler går åter mot modernitetens ursprung, samt brukar beskrivas vilket  de ”två kulturerna”. dem numeriskt värde kulturerna syftade vid spänningen mellan naturvetenskap samt humaniora. Ur tvekampen mellan dem numeriskt värde kulturerna uppstod ett tredjeplats, ekonomismen, samt ekonomisktiska värderingar kom för att lägga grunden till dagens kunskapspolitik.

I ett allt intensivare global konkurrens besitter kunskapspolitiken förordat naturvetenskap, teknik, läkemedel samt finans som de främsta kunskapsområdena, samt den högre utbildningen riktats alltmer mot för att tillfredsställa näringslivets behov samt mot främja Europas konkurrenskraft såsom utbildningskontinent.

inom denna kunskapspolitik frodas drömmen ett rationell teknik, en noggrant tungomål samt enstaka enhetlig vetenskaplig form eller gestalt. samt ur denna vision uppstår enstaka mekanisk världsuppfattning samt enstaka instrumentell människo- samt kunskapssyn.

Vilka kriterier ska uppfyllas för att ett yrke ska kunna kallas en profession? - Att man har en utbildning på universitetsnivå

Läs mer.

Med ekonomismens genomslag kom den politiska övertygelsen ifall för att vetenskapen samt professionerna måste styras samt övervakas. oss fick enstaka kunskapskultur var endast sådant liksom kunna bli mättad tillsammans med kvantitativa mått räknas liksom giltig insikt. detta existerar mot denna bakgrund förordar jag,  i linje tillsammans Brante för att definitionen från begreppet yrke bör falla åter vid sådan insikt, likt omfattar vetenskapsteoretisk utvärdering från ontologiska samt epistemologiska antaganden.

Enligt Svensk sjuksköterskeförenings i brochyren om sjuksköterskans profession (2009) det finns gemensamma kriterier för att ett yrke skulle uppfattas som en profession och bland dessa kriterer poängterar de: Att yrket vilar på vetenskaplig grund i form av ett eget kunskapsområde, att den följer etiska regler, att yrket har autonomi

Källor

Brante, Thomas. (2001). Consequences of Realism for Sociological Theory-Buildning. Journal for the Theory of Social Behavior, 31(2), 167-195.
Brante, Thomas.

Profession är inom samhällsvetenskaperna en beteckning på en yrkesgrupp med vissa gemensamma drag

(2010). Professional Fields and Truth Regimes: In Search of Alternative Approaches. Contemporary Sociology, 9, 843-886.
Brante, Thomas. (2014). Den professionella logiken. Hur vetenskap samt erfarenhet förenas inom detta moderna kunskapssamhället. Stockholm: Liber.
Ekström, Anders, & Sörlin, Staffan. (2012). Alltings mått. Humanistisk förståelse inom framtidens samhälle.

Stockholm: Norstedt.