eelstab.pages.dev









Vilka organeller är förknippade med fotosyntes

Fotosyntes

Fotosyntes existerar den process var växter samt andra levande organismer tar grabb ifall energi ifrån solljus samt lagrar energin inom kemiska bindningar.

Den vanligaste formen existerar kolsyreassimilation hos växter samt cyanobakterier, liksom innebär för att dem beneath dagen tar in koldioxid, dricksvatten samt solenergi såsom dem tillsammans hjälp från klorofyll omvandlar mot syre samt druvsocker.

Syret samt druvsockret använder dem nära cellandningen samt beneath natten då dem avger koldioxid.

Fotosyntesen inom växter försiggår inom bladen vars celler besitter kloroplaster, likt anses artikel symbiotiska cyanobakterier. Ljusreaktionerna sker inom anslutning mot tylakoidernas fosfolipidmembraner, medan mörkerreaktionen äger boende inom detta vätskefyllda stromat.

Fotosyntes utan syreproduktion anses existera ett mer primitiv process samt förekommer kvar hos bakterier[1].

Kemiska reaktioner

[redigera | redigera wikitext]

Kemisk formel på grund av koldioxidfixerande fotosyntes[2]:

6 H2O + 6 CO2 + ljusenergi → C6H12O6 (druvsocker) + 6 O2

Vissa bakterier, cyanobakterier, utnyttjar vätska nära fotosyntes, vid identisk sätt liksom växter.

andra fotoautotrofa bakterier klarar ej från detta, utan använder istället H2S (svavelväte), vilket existerar ett mer lättoxideradförening[1].

Beskrivningen från den kemiska reaktionen existerar starkt förenklad jämfört tillsammans med den faktiska processen såsom äger plats inom kloroplasterna. Koldioxiden binds inom själva verket genom ett utdragen process tillsammans med enstaka rad katalysatorer samt kemiska reaktioner inom flera olika steg inom mellanleden.

Denna reaktionssekvens kallas Calvin-cykeln.[3]

Antennpigment

[redigera | redigera wikitext]

Antennpigment existerar dem pigmentmolekyler såsom fångar in solljuset samt transporterar vidare energin mot klorofyll inom något som ligger nära eller är i närheten reaktionscentra var fotosyntesen sker. dem deltar ej inom själva syntesen.

modell vid molekyler liksom är kapabel fungera vilket antennpigment hos växter existerar klorofyll a, klorofyll b samt karotener. Rödalger samt cyanobakterier besitter fykobiliproteiner, samt brunalger enstaka karotenoid nära namn fukoxantol.

Klorofyll

[redigera | redigera wikitext]

Fotosyntesen sker inom särskilda strukturer, kloroplaster hos eukaryoter, såsom finns inom växtcellerna.

Kloroplasterna innesluts inom en dubbelt membran. Detta existerar en från indicierna till för att kloroplasterna ett gång inom tiden förmå äga varit självständiga organismer. Prokaryoter äger ej kloroplast.

Den kemiska reaktionen likt binder solljuset sker genom molekyler från klorofyll alternativt karotenoider (som existerar gula mot färgen) såsom sitter vid ytan från små membransäckar, tylakoider, inuti kloroplasterna.

Hos gröna växter finns klorofyll inom numeriskt värde varianter, typ a samt b, liksom absorberar något olika frekvenser från ljus samt besitter lite olika information inom den kemiska processen.

Den vanligaste formen är kolsyreassimilation hos växter och cyanobakterier, som innebär att de under dagen tar in koldioxid, vatten och solenergi som de med hjälp av klorofyll omvandlar till syre

Hos alger samt bakterier förekommer ytterligare varianter från klorofyll.

Klorofyll existerar detta tema vilket ger växter deras gröna färg. Ämnet agerar ett kritisk roll inom fotosyntesen, detta önskar yttra växternas omvandling från koldioxid, dricksvatten samt energi mot kolhydrater samt syrgas.

Klorofyllmolekylerna deltar ej inom själva reaktionen utan fungerar vilket ett sorts ljussamlande antenn.

Denna process kallas cellandning och den kemiska formeln för detta är fotosyntesen baklänges

dem tar upp detta inkommande ljuset samt överför energin mot reaktionscentret.

Klorofyll existerar ett komplex molekyl vilket existerar uppbyggd kring enstaka fingerprydnad från organiska ämnen tillsammans med enstaka magnesiumatom inom mitten samt ett sidokedja liksom består från enstaka alkoholmolekyl (fytol hos klorofyll typ a samt b).

Grundstrukturen äger vissa likheter tillsammans med hemoglobin inom blodet hos varelse, dock var finns ett järnatom inom mitten istället på grund av magnesium.

Klorofyll finns inom flera olika varianter. Typ a samt b finns hos gröna växter. Typ c samt d finns hos alger, medan bakterier liksom använder fotosyntes besitter flera olika varianter från klorofyll.


  • vilka organeller  existerar förknippade  tillsammans fotosyntes

  • Klorofyll typ a samt b absorberar olika frekvenser från solljus. Klorofyll typ c samt d absorberar blått ljus (&#;nm) samt rött ljus (&#;nm). dem skiljer sig även något inom sin funktion inom den kemiska reaktionen likt omvandlar dricksvatten, koldioxid samt solljus mot sötningsmedel samt syre, 6H2O + 6CO2 + solljus → C6H12O6 + 6O2.

    Detta förmå mot modell förklaras genom trädens löv liksom absorberar rött ljus vid våren samt sommaren, sålunda för att oss ser bladen likt gröna. vid hösten absorberar löven maximalt grönt ljus samt reflekterar komplementfärgerna (i detta fall rött samt gult); därför blir löven gula/orangea.

    Fotosyntesen är grunden för det mesta av allt tillgängligt organiskt material i naturen, och skapar en relativt stor, men tillfällig depå för kol

    inom slutet från talet visade detta sig för att rött samt blått ljus existerar verksamma nära fotosyntesen.

    Ämnet existerar godkänt liksom färgämne inom livsmedel; detta besitter då E-nummer E

    Arkéer fotosyntiserar tillsammans med proteinet bakteriorodopsin istället på grund av klorofyll[4].

    Fotosyntesens effektivitet beroende vid våglängd.

    [redigera | redigera wikitext]

    Vid nm (rött) finns en maximum likt ges relativvärdet nära nm (grön) finns en minimum vilket får värdet nära nm (blå) finns en annat maximum likt får relativvärdet nära samt nm existerar relativvärdet ca [5]

    Energi

    [redigera | redigera wikitext]

    Cyanobakterier tillsammans klorofyll f kunna nyttja infraröd strålning[6], dock växter utnyttjar enbart detta synliga spektrumet, nm, inom huvudsak blått (–&#;nm) samt rött (–&#;nm) ljus, vilket motsvarar &#;% från instrålad solenergi.

    vid bas från andra omständigheter – resurser vid växttillgängligt dricksvatten samt växtnäring, växternas personlig andning, växtperiod – lagras ungefär 1&#;% från infallande ljus kemiskt inom växter. beneath gynnsamma förhållanden är kapabel detta uppgå mot 4&#;%. Sett ovan kurera jorden existerar genomsnittet 0,1&#;%. Energiinnehållet inom växter existerar vanligen 4,5–5 kWh alternativt 16–18 MJ per kg torr massa.

    Fotosyntes är den process där växter och andra levande organismer tar hand om energi från solljus och lagrar energin i kemiska bindningar

    inom virke förmå detta bli upp mot 5,6 kWh alternativt drygt 20 MJ per kg torr ved.

    C3- samt C4-växter

    [redigera | redigera wikitext]

    Det finns numeriskt värde olika typer från fotosyntetiska reaktioner hos växter, var skillnaden existerar hur mellanstegen inom koldioxidfixeringen sker inom växtens celler.

    Växter tillsammans dessa olika reaktioner är kapabel därför delas in inom C3- samt C4-växter. Dessutom förekommer ett variant från C4 såsom kallas CAM.

    C3 existerar enstaka enklare process, liksom förekommer inom växt. C4 sker inom numeriskt värde steg samt förekommer inom växttäcke.

    dem olika processerna binder olika många från kolets tunga isotopkol, vilket utför detta möjligt för att utifrån isotopsammansättningen hos arkeologiska fynd från tandemalj spåra om en varelse äger levt från trädens löv samt frukter alternativt från växttäcke, samt angående en köttätare äger livnärt sig vid lövätare (som giraff) alternativt gräsätare (som antilop).

    enstaka liknande skillnad inom sammansättningen från stabila isotoper fullfölja detta möjligt för att skilja landbaserade växter samt varelse ifrån havslevande.

    Tylakoidmembranerna innehåller olika slags proteinmolekyler

    Begreppets saga samt avgränsning

    [redigera | redigera wikitext]

    År upptäckte namn Priestley för att möss dog ifall dem fanns utan sällskap inom lufttäta kärl, dock överlevde angående dem fanns var tillsammans tillsammans mynta. denne drog ursprunglig något felaktiga slutsatser från detta, dock anses tillsammans tillsammans med Jan Ingenhousz – likt beskrev ljusets innebörd – äga upptäckt fotosyntesen.

    Nordisk familjebok ifrån start från talet definierar fotosyntes vilket ”kolsyreassimilationen beneath ljusets medverkan. titta Assimilation” beneath uppslagsordet Assimilation förmå man vidare läsa: ”I växtfysiologien förstås tillsammans med assimilation sammanfattningen af samtliga dem processer, hvarigenom dem af växten upptagna näringsämnena ombildas mot inom organismen detaljerad beståndsdelar.

    Den ojämförligt maximalt framträdande assimilationsprocessen existerar kolsyrans; förr inom tiden förstod man även tillsammans med assimilation endast kolsyreassimilationen. Kolsyreassimilationen existerar enstaka process, hvarigenom organisk substans bildas af kolsyra samt dricksvatten, samt på grund av densammas förlopp existerar energitillförsel viktig.

    Hos gröna växter existerar ljuset energikällan”

    ”Det närmare förloppet nära kolsyreassimilationen existerar ännu ej känt. Man antager, för att kolsyran förekommer nära assimilationen likt hydrat; samt ett sektion vetenskapsman anse, för att den inledande produkten härvid skulle artikel formaldehyd, såsom faktiskt förmå påvisas inom bladen. således många kunna sägas, för att den inledande produkten af kolsyreassimilationen existerar enstaka ökning af detta organiskt bundna kolet inom klorofyllkropparna.

    Häraf uppstå sedan alltefter växtens art olika organiska ämnen, samt inom vanliga fall existerar assimilationsprodukten stärkelse”

    Tidigt stod alltså fotosyntes till all den uppbyggnad från organisk substans likt pågick inom (framför allt) växterna. Sedan forskarna kartlagt fotosyntesen mer inom detalj besitter detta blivit rimligt för att sätta enstaka gräns mellan detta vilket görs direkt tillsammans hjälp från ljuset samt processer vilket snarare bör ses vilket för att organismen bygger angående dem molekyler såsom fotosyntesen skapat.

    dock detta går ej för att ifrån objektiva kriterier yttra detaljerad fanns gränsen går mellan fotosyntesen samt andra kemiska reaktioner inom den levande organismen.

    Ett gemensamt namn för druvsocker i olika längd är kolhydrater

    Processens delsteg inom huvuddrag

    [redigera | redigera wikitext]

    Ljusreaktionerna

    [redigera | redigera wikitext]

    Följande kedja från tio delsteg brukar tillsammans kallas ljusreaktionerna. Resultatet från dem existerar för att energi lagrats inom adenosintrifosfat (ATP) samt reducerat nikotinamid-adenin-dinukleotidfosfat (NADPH).

    1. En foton kolliderar tillsammans ett elektron inom ett klorofyllmolekyl samt ändrar bostadsort elektronen mot ett väg eller spår likt besitter högre potentiell energi samt inom medelvärde befinner sig längre försvunnen ifrån närmaste atomkärna. Man säger för att elektronen blir exciterad.
    2. En exciterad elektron inom klorofyll exciterar ett elektron inom en något som ligger nära eller är i närheten klorofyll.

      Detta överför excitationsenergin mot den andra elektronen, därför för att den inledande elektronen återgår mot sitt normaltillstånd.

      Kloroplasterna begränsas utåt av ett dubbelt membran och är uppfyllda av sammanhängande membranblåsor, tylakoider

      Detta sker flera gånger, därför för att excitationsenergin ändrar bostadsort omkring mellan klorofyllmolekylerna.

    3. En exciterad elektron lämnar numeriskt värde klorofyllmolekyler samt förändras mot enstaka feofytin-molekyl. Detta kunna ske endast inom en därför kallat fotosyntetiskt reaktionscentrum. Reaktionscentret ligger inbäddat inom tylakoidensmembran.

      Detta reaktionscentrum kallas även fotosystem II.

    4. Ett enzym spjälkar vätska, samt oxiderar på det sättet syre mot syremolekyler. Samtidigt minskas reaktionscentrat vid fotosystem II. Syret likt bildas nära spjälkningen diffunderar ut inom atmosfären.
    5. Feofytin-molekylen lämnar elektronen vidare mot en cytokrom-komplex. Cytokrom-komplexet ligger även inbäddat inom tylakoidensmembran.
    6. I cytokrom-komplexet går elektronen vidare mot enstaka plastokinon-molekyl samt förlorar genom detta potentiell energi (den binds starkare från plastokinon än från feofytin).

      Denna energi använder cytokrom-komplexet mot för att transportera protoner genom membranet, mot tylakoidens inre. Härmed uppstår ett upphöjd koncentration från protoner inom tylakoiden, detta önskar yttra för att detta blir surt där.

    7. Plastokinon-molekylen transporterar elektronen mot ytterligare en fotosystem (fotosystem I) tillsammans med klorofyll samt exciterar var enstaka elektron inom klorofyll.
    8. Den exciterade elektronen inom detta andra klorofyllet exciteras ytterligare från ett ytterligare foton.
    9. Den exciterade elektronen lämnar klorofyllmolekylen samt förändras mot enstaka molekyl oxiderat nikotinamid-adenin-dinukleotidfosfat (NADP+).

      NADP+ minskas därmed mot NADPH. inom fotosyntesen existerar NADPH inom princip enstaka bärare från enstaka elektron tillsammans med upphöjd energi.

    10. Den skillnad inom protonkoncentration vilket beskrivs inom en från dem föregående stegen används från en proteinkomplex vilket släpper åter några protoner samt använder den energiminskning samt entropiökning såsom detta innebär mot för att producera ATP genom för att sammanföra adenosindifosfat (ADP) tillsammans fosfat.

    Mörkerreaktionerna

    [redigera | redigera wikitext]

    1. Enzymet fosforibulos-kinas fäster enstaka fosfatgrupp vid ett ribulosfosfat-molekyl, sålunda för att detta blir ribulos-1,5-bisfosfat.
    2. Enzymet rubisco kombinerar ribulos-1,5-bisfosfat tillsammans med koldioxid.

      Den molekyl vilket detta resulterar inom faller omedelbart isär mot numeriskt värde stycken 3-fosfoglycerat-molekyler.

    3. En sektion från 3-fosfoglycerat-molekylerna byggs via en antal transformationer angående mot fruktosfosfat, likt vidare kunna omvandlas mot någon från en många stort antal olika kolhydrater.

      dem flesta 3-fosfoglycerat-molekylerna byggs ifall mot ribulosfosfat samt används åter från rubisco på grund av för att binda koldioxid. vid detta sätt bildas den således kallade Calvin-cykeln.

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^ [ab] Martin, William F; Bryant, Donald A; Beatty, J Thomas. ”A physiological perspective on the ursprung and evolution of photosynthesis”. FEMS Microbiology Reviews 42 (2).

      doi/femsre/fux ISSN PMID Läst 3 april &#;

    2. ^”The fängelse, Respiration and Photosynthesis”. .

      De flesta organismer förlitar sig på fotosyntes, antingen direkt eller indirekt, för näring

      Arkiverad ifrån originalet den 2 oktober :// Läst 23 september &#;

    3. ^”Kloroplastens inre”. . Arkiverad ifrån originalet den 15 månad :// Läst 23 september &#;
    4. ^Hayashi, Shigehiko; Tajkhorshid, Emad; Schulten, Klaus. ”Molecular Dynamics Simulation of Bacteriorhodopsin's Photoisomerization Using Ab Initio Forces for the Excited Chromophore”. Biophysical Journal 85 (3).

      doi/S(03) PMID Läst 3 april &#;

    5. ^J. Krochmann und R. Rattunde. Grössen und Einheiten der für die Photosynthese wirksamen Strahlungen, Gartenbauwissenschaft, 45, S. ,
    6. ^Nürnberg, Dennis J.; efternamn, Jennifer; Santabarbara, Stefano; Telfer, Alison; Joliot, Pierre; Antonaru, Laura A.; Ruban, Alexander V.; Cardona, Tanai; et al. (). ”Photochemistry beyond the red limit in chlorophyll f–containing photosystems”. Science (American Association for the Advancement of Science (AAAS)) (): sid.&#;– doi/ ISSN&#;

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]