Varför övergick man till en kammare
Tvåkammarriksdagen
| Den på denna plats artikeln besitter källhänvisningar, dock eftersom detta saknas fotnoter existerar detta svårt för att att fatta beslut eller bestämma något vilken övning liksom existerar hämtad plats. Den svenska tvåkammarriksdagen infördes på 1860-talet när man ville modernisera ett system med anor från medeltiden, där riksdagen (2021-03) |
- Den på denna plats artikeln handlar ifall den tvåkammarriksdag likt fanns inom Sverige. För tvåkammarsystem, titta tvåkammarsystem.
Tvåkammarriksdagen plats en tvåkammarsystem såsom utgjorde Sveriges riksdag ifrån 1866 mot 1971.
Den bestod från inledande kammaren samt andra kammaren. ett enkammarriksdag ersatte tvåkammarriksdagen 1971.
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]I land ägde ståndsriksdagen blivit kraftigt föråldrad. Den representerade ej ens vissa förmögna patroner, doktor, universitetslärare tillsammans med flera, även ifall jämkningar samt försök för att reformera systemet samt låta vissa från dessa grupper erhålla ingå inom bland annat borgarståndet ägde gjorts.
Det vill säga: båda kamrarna hade absolut veto mot varandra (veto som inte kan brytas till skillnad från suspensivt veto)Dessutom ägde broderlandet Norge haft ett folkrepresentation, Stortinget, vald liksom enstaka kammare ända sedan 1814 (en mer modern representation, ej uppdelad inom ständer).
Ståndsriksdagen ersattes från ett tvåkammarriksdag genom representationsreformen1866. andra kammaren plats direktvald från dem röstberättigade väljarna medan inledande kammaren valdes omväg från ledamöterna inom landets landsting samt vissa större städer.
vid således vis ansågs för att maktdelning samt enstaka inbyggd tröghet inom systemet skapades (för för att förhindra förhastade beslut). detta eftersom kammarens ledamöter utsågs genom andra omröstning.
Fram till för drygt femtio år sedan hade Sverige ett parlament som var uppdelat i flera kammare, något som fortfarande är fallet i exempelvis Storbritannien och i de Förenta staternaDe rika, framgångsrika samt givande (men ej demokratiskt jämlika) intressena ville man gynna genom för att inledande kammaren ifrån start fanns utsedd i enlighet med snävare censusrösträtt än den andra kammaren. Kommunala omröstning (landstingsval) innebar nämligen rösträtt tillsammans speciella censusregler (det önskar yttra rösträttsregler likt gynnar förmögna samt innehavare från större jordegendomar).
även valbarhetsreglerna gynnade äldre samt rikare personer.
Till kommuner samt därmed mot inledande kammaren ägde även bolag liksom rika kvinnor rösträtt.
De kunde alltså blockera varandra i lagstiftningsfrågorDäremot ägde ej kvinnor rösträtt mot andra kammaren.
Först 1921 trädde nya rösträttsregler ifall lika rösträtt till kvinnor samt män inom kraft vilket ej innebar olika censusregler. Dock gällde vissa förmögenhets- samt inkomstvillkor på grund av för att bli valbar mot inledande kammaren sålunda sent liksom mot 1933.
Antalet ledamöter samt omröstning mot kamrarna
[redigera | redigera wikitext]Riksdagen bestod inledningsvis från sammanlagt 315 valda ledamöter (125 inom inledande kammaren samt okänt inom andra kammaren).
detta fanns inledningsvis efter reformerna 1907–1909 likt antalet ledamöter höjdes mot sammanlagt 380 (150 ledamöter inom inledande kammaren samt 230 inom andra kammaren).
Valen hölls även (likaledes fram mot rösträttsreformerna 1907–1909) vart tredjeplats tid mot andra kammaren samt vart sjätte kalenderår mot inledande kammaren (1909–1921, dessförinnan fanns mandatperioderna nio tid, samt ifrån 1921 åtta).
ett sjättedel från inledande kammarens ledamöter förnyades varenda tid (det önskar yttra varenda kalenderår hölls omröstning mot enstaka sjättedel från kammarens ledamöter).
Kamrarnas maktställning gentemot varandra. Gemensamma utskott
[redigera | redigera wikitext]Till skillnad ifrån dem flesta länder tillsammans med numeriskt värde kammare ägde landet en struktur var båda kamrarna fanns helt likställda inom inflytande.
detta önskar säga: båda kamrarna ägde helt veto mot varandra (veto vilket ej kunna brytas mot skillnad ifrån suspensivt veto). dem kunde alltså blockera varandra inom lagstiftningsfrågor. Blev dem oense föll frågan, dock den kunde tas upp igen genom för att en nytt förslag lades fram.
Dessutom ansågs inte adelns 800 släkter kunna likställas med drygt en miljon bönderSammanjämkningen mellan kamrarna underlättades dock inom land från för att riksdagen ägde på grund av båda kamrarna gemensamma utskott, vilket existerar sällsynt till en tvåkammarsystem; detta brukar nämligen inom tvåkammarsystem endast inträffa tillfälliga gemensamma medlingsutskott alternativt liknande på grund av för att åtgärda enstaka tvistefråga mellan kamrarna.
således existerar detta mot modell inom Tyskland. inom Storbritannien finns även sålunda kallade joint committees.
Om gemensamma beslut inom finansfrågor
[redigera | redigera wikitext]Kamrarna plats inte likställda inom enstaka fråga: budgetfrågor (skattefrågor samt därför kallade statsregleringsfrågor).
ifall kamrarna blev oense inom budgetfrågor gällde nämligen för att gemensam votering (röstning) skulle äga utrymme på grund av för att att fatta beslut eller bestämma något frågan (och ej falla vilket inom övriga frågor). eftersom andra kammaren dominerade antalsmässigt (hade fler ledamöter än inledande kammaren) ägde denna kammare alltså en försteg inom dessa ämnen.
– Alltså: ifall dem båda kamrarna fattade inkompatibla beslut inom budgetfrågor fattades en samfällt beslut inom sådana ämnen.
Hur parlamentarismen fungerade inom tvåkammarsystemet fram mot 1971
[redigera | redigera wikitext]Enligt parlamentarismen inom landet krävdes på grund av för att ett statsmakt skulle behärska sitta kvar för att den ägde båda kamrarnas tillit samt detta gällde ända fram mot enkammarriksdagens insättning.
detta mot skillnad ifrån ett rad andra länder, mot modell Storbritannien, Nederländerna, land i västeuropa, Österrike, Tyskland, Japan.
År 1867 ersatte tvåkammarriksdagen ståndsriksdagen som samlat den svenska eliten sedan medeltidenDessa länder tillämpar sålunda kallad andrakammarparlamentarism alternativt underhusparlamentarism.
Det berodde vid gemensamma beslut inom finansfrågor, vilket existerar grundvalen på grund av enstaka parlamentarisk regeringspolitik. inom andra länder kunna även den en kammaren äga en kritisk effekt ovan statsbudgeten, såsom mot modell inom land i västeuropa, Österrike, Tyskland, Japan.
På bas från gemensamma omröstningar inom budgetfrågor samt tvåkammarparlamentarismen kunde Tage Erlander sitta kvar liksom statsminister efter andrakammarvalet 1956 trots förlorad majoritet på grund av den socialistiska sidan inom andra kammaren. Orsaken för att dem kunde regera är kapabel även äga varit för att dem samarbetade tillsammans med Centerpartiet (Bondeförbundet), samt dem ägde inom praktiken stöd från SKP eftersom dem sällan röstade mot dem.
inledande kammaren liksom utsågs främst från landstingen dominerades nämligen ännu från socialdemokraterna. detta gällde även inom viss mån valen 1948 samt 1952 eftersom socialdemokraterna ej ville forma majoritet tillsammans SKP. Istället bildade socialdemokraterna enstaka koalitionsregering tillsammans med Bondeförbundet mellan 1951 samt 1957.[1]
Första kammaren
[redigera | redigera wikitext]Första kammaren plats benämningen vid den omväg valda delen från den tvåkammarriksdag såsom landet ägde 1867–1970.
Kammaren ägde nära sitt avskaffande 151 ledamöter, vilka valdes på grund av åttaåriga mandatperioder från respektive landsting samt stadsfullmäktige liksom elektorskollegier (valkorporationer).
Priset för samhällsbevarandet i politisk mening blev följaktligen högt när den internationella kapitalistiska utvecklingen krävde modernisering och snabba framstegLedamöterna inom landstingen samt stadsfullmäktige plats direkt valda från dem röstberättigade. ett åttandel från kammaren valdes varenda kalenderår från valkorporationerna.
Historisk innebörd samt utveckling
[redigera | redigera wikitext]Under ett massiv sektion från detta socialdemokratiska maktinnehavet 1932–1976 räddades grupp kvar nära makten tackar vare sin starka ställning inom inledande kammaren.
Andra kammaren
[redigera | redigera wikitext]Andra kammaren fanns benämningen vid den direktvalda delen från tvåkammarriksdagen vilket land ägde 1867–1970.
Ändå var det under tvåkammartiden 1867–1970 som mycket av vårt nuvarande samhälle formadesDen valdes på grund av fyraåriga mandatperioder (från samt tillsammans 1920, innan dess fanns perioderna treåriga) tillsammans med d’Hondts teknik samt inom proportionella omröstning ifrån samt tillsammans 1909; dessförinnan ägde majoritetsval inom enmansvalkretsar tillämpats. Kammaren ägde nära sitt avskaffande 233 ledamöter.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Lilla Uppslagsboken, Förlagshuset Norden AB, malm 1974, grupp 8, kolumn 140 ff samt kolumn 139 ff.
- Lars-Arne Norborg, Sveriges bakgrund beneath 1800- samt 1900-talen.
Svensk samhällsutveckling 1809–1992 (fjärde upplagan), Almqvist & Wiksell Förlag AB, Klippan 1995, s. 86–88 samt s. 83.
- Utländska politiska struktur, SNS Förlag 1995, Rutger Lindahl (red.).
- Riksdagen: Tvåkammarriksdagen inom Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 15 april 2020.