Vad heter klippan nära akropolis i aten

Akropolis existerar ett akropol, enstaka antik sektion från staden Aten beläget vid ett cirka meter upphöjd bergvägg inom Plaka.

Akropolis existerar meter utdragen mot sin längsta kant, meter högt samt meter brett, även angående dess struktur existerar ojämn samt irreguljär^[1].

Ursprungligen fanns delar från klippan ovan trettio meter höga samt krönta från enstaka ringmur, dock klippans höjd besitter ökat tillsammans tiden vid bas från konstant bebyggelse. Även den södra sidan existerar markerad från klippiga utbuktningar samt branta sluttningar. Klippformationen existerar enstaka heterogen blandning från sedimentära bergarter såsom utgörs från skiffer, sandsten, märgel samt sammansatt.

Akropolisklippan utmärker sig tillsammans ett kuperad terräng. Akropolis utmärker sig tillsammans med flera historiskt, arkeologiskt samt arkitektoniskt viktiga byggnader vilket är kapabel dateras tillbaka mot talet Platsen tillsammans dess monument utgör ett temenos, enstaka avgränsad landyta dedikerad ett kult alternativt hjälte, var dem största helgedomarna vid Akropolis existerar tillägnade gudinnan Athena vilket plats stadens skyddsgudinna.

Etymologi

[redigera | redigera wikitext]

Ordet Akropolis härrör ifrån grekiskans ἄκρον (akron; högsta punkt) samt πόλις (polis; stad) vilket kunna tolkas vilket ”stadens högsta punkt” . Konceptet från en ”akropolis”, detta önskar yttra stärka kullar tillsammans tempel samt administrativa byggnader, fanns ej unik mot Aten, utan flera andra antika grekiska stadsstater ägde en ”akropolis”.

vid svenska brukar dessa dock kallas akropoler, medan detta egentliga grekiska termen ”Akropolis” reserveras mot akropolen inom Aten, då detta plats den enkelt ägde kunnat argumenteras till för att artikel detta överlägset främsta från dem inom både storlek samt kulturell innebörd.

(se Akropol).

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Mykensk tid

[redigera | redigera wikitext]

Atens Akropolis äger använts från människor ända sedan den yngre stenåldern, ca , vilket påvisas från arkeologiska fynd. Akropolis befästes från mykeerna ca kalenderår likt lät utflykt ett ringmur runt bergskrönet. Denna ringmur byggdes tillsammans med ett Mykensk byggstil vilket kallas cyklopiskt murverk^[2].

Akropolisklippan höjer sig meter över havet och består av ett stort kalkstenberg

likt existerar då man bygger tillsammans med massiva kalkstenar vilket existerar grovt monterade vid varandra. detta finns även arkeologiska lämningar liksom tyder vid för att ett megaron förmå äga anlagts ungefär samtidigt likt då ringmuren restes. dem kvarlevande resterna ifrån den mykenska perioden likt förmå ses än idag vid Akropolis existerar delar från muren öster angående Propyléerna.

Senare, beneath den mykenska perioden, – , fick klippan massiv innebörd likt en från dem centra liksom anlades runt ifall inom detta mykenska Grekland.^[3] Förutom för att existera ett befästning utgjorde Akropolis ett kultplats. Efter detta mykenska samhällets tillbakagång samt något som har antagits eller accepterats sammanbrott runt tid , såsom ibland kallas på grund av ”de mörka århundradena” (ett term kritiserat från moderna historiker) vid bas från otillräckligt källmaterial, upphörde all nybyggnation vid Akropolisklippan.^[4]

Arkaisk tid

[redigera | redigera wikitext]

Inte många existerar känt angående Akropolis utformning innan den arkaiska perioden.

inom mitten från talet tog tyrannen (envåldshärskaren) Peisistratos (ca ) makten ovan Aten.^[5] Hans mandatperiod präglades från storskaliga tempelbyggen samt ett kraftfull blomstring inom kultur samt hantverk likt möjliggjordes från hans fredsinriktade utrikespolitik. han instiftade dessutom dem stora panateniska festspelen, även kallade Panathenaia.

Tillgängligheten mot Akropolis förbättrades genom byggandet från enstaka massiv ramp. Rampen fanns ej endast ämnad till stadens invånare utan även på grund av för att förenkla transporten från varelse vilket offrades vid diverse altare uppe vid Akropolis.

Han uppförde även enstaka entrébyggnad, enstaka således kallad propylaea, samt en tempel kallad ”Förparthenon” liksom fanns beläget beneath detta nuvarande Parthenon samt sägs äga varit smyckad tillsammans reliefer från ormar.

Ett tempel uppfördes beneath arkaisk period tillägnat gudinnan Athenas aspekt Athena Polias, stadens skyddsgudinna. Templet brukar kallas ”Det gamla templet (till Athena Polias)”, Arkhaios naos, (grekiska till ‘uråldrigt tempel’), alternativt ”Dörpfeldtemplet”, (efter arkeologen Wilhelm Dörpfeld vilket grävde ut templet ). Templet tros äga byggts mot sin slutgiltiga struktur omkring – , dock arkeologiska fynd tyder vid för att detta funnits tempel vid identisk ställe sedan tidigare.

Dessa Arkeologiska fynd utgörs från stora stolphål ifrån dem massiva träkolonnerna liksom ett gång burit upp takkonstruktionen från den antika tempelbyggnaden. Då detta kvar existerar oklart hur flera reinkarnationer från detta gamla Athena Polias templet vilket ett gång stått vid Akropolis, visar dessa stolphål för att minimalt enstaka föregångare enstaka gång funnits vid platsen.^[6] Den centrala kultbilden inom detta gamla templet bör äga varit ett xoanon, enstaka uråldrig olivträstaty avbildande Athena Polias liksom årligen beneath festivalen Panathenaia fick nya textilier från genuin textil.

Utanför templet mot Athena Polias stod en altare placerat mot öst liksom utgjorde centrum till kulten kring Athena. Altaret användes främst beneath dem Panatheneiska festspelen, då offerdjur skulle offras mot gudinnan. Detta ansågs existera höjdpunkten till spelen då enstaka majestätisk procession slutade inom för att enstaka fräsch broderad mantel, peplos, överlämnades mot Athenas staty inom Parthenon.^[7]

Utöver dessa monumentala byggnader uppförde Peisistratos flera små byggnader varav vissa tjänade funktionen likt skattkammare.

Dock finns detta idag nästan inget bevarat från dem tidiga templen. Arkeologiska fynd således vilket votivgåvor tillsammans inskriptioner visar för att kulten kring gudinnan Athena besitter långa anor.

Efter den grekiska segern inom slaget nära Marathon kalenderår påbörjades konstruktionen från en nytt imponerande tempel vid den lokal var Parthenon sedan skulle anlända för att uppföras.

Arkeologiskt ämne inom form eller gestalt från ofärdiga kolonntrummor vilket sedan återanvändes inom Akropolis mur tyder vid för att detta tempel ej hann färdigställas innan den persiska förstörelsen från Aten tid ^[8] detta existerar därför omdiskuterat hur många från templet liksom stod kvar efter branden f. Kr. inom samband tillsammans plundringen.

Historikern Gloria Ferrari menar för att templets ruiner stod kvar likt en krigsmonument ovan perserkrigen. Arkeologiska utgrävningar tyder vid för att inget nytt byggdes vid platsen var templet ägde stått. detta äger vart debatterat om dem numeriskt värde tempel liksom omnämns från bland annat Strabo hänvisar mot Parthenon samt Erechtheion, alternativt Athena Polias tempel samt Erechtheion.

Vidare menar Ferrari för att romaren Pausanias bör äga skrivit angående templet vid talet , något likt gör starkare hennes teori angående för att ruinen stod kvar likt krigsmonument.^[9]

Klassisk tid

[redigera | redigera wikitext]

Innan detta kritisk slaget nära Plataiai sägs detta för att dem grekiska allierade styrkorna ingick enstaka ed, kallad eden nära Plataiai, var dem bland annat kom överens angående för att ej återuppbygga dem tempel samt dylikt såsom bränts ner beneath persernas fälttåg.

Samtliga stater sägs äga skrivit beneath vid detta denna plats, vilket skulle leda till inom enstaka utdragen diskussion mellan grekerna på grund av för att slutligen leda till inom Akropolis uppbyggelse. dem ruiner likt stod kvar skulle bli monument på grund av grekernas ståndaktighet samt persernas barbari.

Det existerar dock omdebatterat om denna ed faktiskt avlagts eftersom inga samtida källor nämner den, detta närmsta exemplet oss kommer existerar Theopompos från Chios liksom kritiserar eden runt

Gloria Ferrari menar genom för att leda mot Lykurgos från Athens anförande vid Leocrates rättegång för att Athenarnas moral samt pliktkänsla tyder ej bara vid för att ett sådan ed bör äga avlagts utan även för att athenarna stått fast nära den samt vid därför vis ej återuppbyggt Athena Polias tempel.

Då Lykurgos fanns samtida tillsammans kriget skulle ruinerna från Athena Polias tempel dessutom stått kvar nära den denna plats tidpunkten debatterar Ferrari, vilket inom sin tur tyder vid sanningshalten inom Lykurgos mening – varför argumentera ifall något vilket ägde kunnat motbevisas från för att endast titta upp mot Akropolis?^[10]

Den atenske politikern Kallias bör i enlighet med den antike historikern Herodotos förhandlat tillsammans med den persiske storkonungen samt dessa förhandlingar bör äga mynnat ut inom en fredsfördrag, den s.k.

Kalliasfreden om detta fördrag existerade alternativt ej existerar enstaka tvistefråga. Fördraget nämns inledningsvis från Isokrates ca , nästan hundra kalenderår efter för att eden bör äga svurits.

Efter Kalliasfreden inleds en storskaligt byggprogram från Perikles (ca – ) likt beordrade uppförandet från en flertal byggnader.

De flesta grekiska städer har ett Akropolis men Atens Akropolis räknas till ett av de viktigaste monumenten i världen

Den påföljande perioden, den knappt tjugoåriga fredstiden mellan Kalliasfreden samt peloponnesiska krigets eruption , kallas ibland på grund av atensk guldålder, tillsammans vilken förknippas Perikles påkostade byggprojekt. detta fanns ett tidsperiod från atensk dominans inom den grekiska världen, samt dem stora arkitektoniska satsningarna finansierades delvis tillsammans med hjälp från inkomster, samt inom vissa fall tribut beneath hot, ifrån detta Delisk-attiska sjöförbundet, ett försvarsallians inom vilken ingick flera grekiska stadsstater, tillsammans med Aten likt ledande aktör.

Detta blev vilket maximalt klart då förbundets gemensamma betalningsplats vilket befunnit sig vid ön Delos efter flyttas mot Aten samt inom princip börjar fungera såsom statskassa.

Byggnader, skulpturer samt skatter tillägnade gudarna sågs liksom gudarnas egendom även efter för att dem förstörts. för att föra försvunnen dessa objekt ifrån helgedomen ansågs existera helgerån.

Detta ledde mot för att man återanvände således många från materialet ifrån dem gamla förstörda templen likt man kunde, vilket bland annat är kapabel ses inom murarna. detta liksom ej gick för att nyttja begravdes ceremoniellt inom Akropolis. detta fanns dock acceptabelt för att ta ner dem guldbesmyckade delarna samt återanvända dem nära nödsituationer.^[11]

Parthenon uppfördes från arkitekterna Iktinos samt Kallikrates mellan ca – samt tolkas såsom enstaka votivgåva mot gudinnan Athena Parthenos (jungfrun).

Parthenon cella inhyste enstaka staty från Athena Parthenos, vilket fanns gjord inom guld samt elfenben, 9 meter upphöjd. Framför hon stod statyer från Nike liksom plats ytbehandlade tillsammans med guld. Ifall detta fanns ekonomiska bekymmer, kunde man avbryta från bitar samt smälta ner guldet. denna plats ser man den nära relationen mellan finans, tro samt självförsörjande vilket fanns framträdande inom grekisk tradition.

Parthenon fanns inget tempel då Athena Polias statyn inhystes inom Athena Polias templet, Parthenon plats enstaka skattkammare vilket färdigställdes ^[7] Byggnaden existerar inom dorisk ordning dock besitter vissa ovanliga drag, exempelvis ägde den åtta kolonner inom kortsidorna istället till sex stycken vilket fanns normen.

Akropolis är meter lång till sin längsta kant, meter högt och meter brett, även om dess form är ojämn och irreguljär [1]

Dock indikerar dem sjutton kolonnerna längs långsidorna för att man bibehållit delar från den normativa formen. Parthenon byggdes vid identisk lokal såsom detta ofullbordade förparthenon. ett känd kvarleva ifrån Parthenon templet existerar frisen likt bör äga varit meter utdragen, dock meter existerar vad likt kvarstår idag samt bör äga skulpteras ca samt Då man ej inom dygn vet helt vad den bör informera, antyder man för att ett sektion från den visar förberedningar inför ett gudomlig offring mot Athena.^[7]

Propyléerna uppfördes – från arkitekten Mnesikles vid identisk område såsom Peisistratos entrébyggnad stått.

Propyléerna blev för tillfället både större samt fick ett mer öppen planlösning tillsammans med flyglar likt sträcktes ut mot besökaren. Denna ceremoniella entrébyggnad in mot Akropolis fanns även unik inom detta faktum för att denne ägde byggts inom enstaka sammansatt dorisk samt grekisk stil. Byggnaden skall ej äga blivit helt tydlig då detta avbröts från detta peloponnesiska kriget.^[7]

Vid sidan ifall Akropolis Propyléerna stod enstaka bronsåldersbyggnad, ett bastion likt användes på grund av för att avfyra projektiler gentemot inkommande fienders osäkra blad.

då denna byggnad tappade sin funktion inom senare bronsålder byggde man angående den mot ett helgedom mot Athena Nike (av seger). Denna helgedom bestämdes för att byggas någonstans mellan talet samt talet, dock uppfördes ursprunglig vid sent anförande vid bas från detta Peloponnesiska krigen. Kallikrates anförtroddes likt dess arkitekt, samt producerade enstaka grekisk byggnad tillsammans med fyra kolonner vid framsidan samt baksidan.

Pedimenten visade scener vilket påminner angående dem inom Parthenon, Strider mellan Greker samt Amazoner, Strider mellan Gudar samt Giganter, däremot existerar dessa pediment uselt bevarade. Athena Niketemplet ägde även ett grekisk fris, såsom vid den östra sidan visar enstaka grupp från gudar.

Akropolis var den högst belägna befästa delen i de grekiska städerna under antiken

mot skillnad ifrån Parthenon visar ett blad enstaka strid mellan Greker samt Perser, troligtvis striden ifall Platea kalenderår Man installerade även en bröstvärn vilket skydd mot fallrisk, då kanten liksom vände sig mot Klippavsatsen fanns small.^[7]

Erechtheion uppfördes mellan samt inom den norra delen från Akropolis samt existerar enstaka grekisk byggnad tillsammans med oortodox planlösning.

Den maximalt oortodoxa detaljen plats enstaka veranda belägen vid den södra väggen vars skiva överbyggnad hölls upp istället till ordinarie kolonner från dem s.k. karyatiderna, sex stycken kvinnostatyer. inom denna byggnad återfinns Athena Polias kultstatyn, Athenas heliga olivträd samt Poseidons saltvattenskälla. Skulptören Fidias, Atens främsta skulptör nära den tiden spelade enstaka massiv roll inom byggprogrammet samt översåg troligen utförandet från andra skulpturer samt reliefer vilket prydde dem nya byggnaderna vid Akropolis.

ett från Fidias maximalt framstående verk plats Athena Promachos, ett bronsstaty likt fanns upp mot nio meter upphöjd, fanns belägen ca 40 meter ifrån porten samt avbildade Athena, beväpnad samt inom full pansar. Promachos betyder ”strider främst inom ledet” samt statyn existerar troligen en krigsmonument ifrån perserkriget. Den uppfördes omkring talet samt sades från den grekiske geografen Pausanias äga varit märkbart på grund av skepp vilket seglade mot Aten^[12].

beneath den Panatheneiska processionen ifrån Dipylonporten mot Akropolis bör detta äga varit möjligt för att titta Erechtheion uppe vid akropolen.^[13]

Tidigmodern- samt modern tid

[redigera | redigera wikitext]

Under dem kommande århundradena byggdes en flertal nya byggnader upp vid Akropolis liksom (exempelvis &#;tornet ”Frankypyrgos” vilket tros äga byggts mot slutet från talet ) såsom idag ej står kvar.

Varje år strävar miljontals turister upp längs en nött stentrappa för att se på de gamla tempelruinerna på klippans platå

Antikens slut samt övergången ifrån grekisk polyteism likt huvudsaklig tro mot kristendom innebar ej slutet från Akropolis innebörd samt användning, utan detta kom för att användas såsom ett sektion från Atens administrativa centrum. Parthenon omvandlades mot ett kyrka beneath senantik period samt sedan mot enstaka katolsk kyrka beneath detta latinska riket samt slutligen såsom moské beneath detta Osmanska riket.

Parthenon skadades inom ett explosion beneath striderna mellan Venedig samt detta Osmanska riket beneath belägringen från Aten. Explosionen orsakades från för att enstaka kanonkula träffade en från osmanernas krutförråd liksom fanns beläget inom templet.

Ruinen ingår inom en restaureringsprogram såsom besitter pågått sedan start från talet.

Arkeologiska utgrävningar från Akropolis började beneath talet dock ingen ordnad register gjordes förrän Den tyska arkeologen Wilhelm Dörpfeld fanns mannen vilket inledningsvis beneath sent anförande upptäckte ruinerna från detta gamla Athena Polias-templet samt bidrog tillsammans tolkningen för att dem ruiner han hittat tillhörde just detta tempel.

Dörpfeld deltog inom dem grundliga utgrävningarna vid Akropolis mellan samt Akropolis grävdes ut mot berggrunden samt dem systematiska utgrävningarna avslutades beneath talet pågick en röjningsarbete såsom bara lämnade dem klassiska byggnaderna vid platsen.^[14]

Mytologin

[redigera | redigera wikitext]

Akropolis plats oerhört betydande på grund av dem antika grekerna, samt fanns ett källa mot stolthet till invånarna inom detta antika Aten.

Atenarna trodde för att dem kommit direkt ifrån jorden samt därmed härstammar ifrån Akropolis, enstaka koncept kallad autoktoni, inom kontrast mot andra greker såsom ägde legender ifall fanns dem slagit sig ned samt sedan byggt upp en samhälle.^[15] Anledningen mot för att Aten ses liksom Athenas tätort beror vid den antika myten ifall hur Poseidon samt Athena tävlade ifall för att bli Atens skyddsgud.

Guden likt presenterade den maximalt fördelaktiga gåvan mot staden fick äran för att artikel dess beskyddare. Athena gav dem detta inledande olivträdet såsom visade sig artikel mer fördelaktigt på grund av människor än saltkällan likt Poseidon skapade vid Akropolis tillsammans med hjälp från sin treudd. Detta olivträd står inom byggnaden Erechtheion, tidigare inom Athena Polias templet.

Namnet Akropolis betyder egentligen ”överst i staden” och det är precis det som klippan är

Erechtheion besitter fått namnet efter Erechtheus såsom föddes ur Atens mark då guden Hefaistos försökte förgripa sig vid sin systra Athena liksom avvisade honom. Hefaistos ejakulerade vid Athenas lår, varpå denna torkade från sädesvätskan vilket hamnade vid marken. således föddes ur jorden Erechtheus från moder mark, gudinnan Gaia. ifrån Erechteus kom sedan atenarna samt därför finns denna tro för att atenarna vilket människor kommit ifrån jorden vid Akropolis.

En betydelsefull fest vilket hölls vid Akropolis plats Panathenaia. beneath festivalen gick ett procession bestående från offerdjur samt andra deltagare ifrån dem olika samhällsgrupperna inom Aten genom staden upp mot Akropolis, var enstaka sålunda kallad peplos, en vanligt samtida klädesplagg, inom ett ceremoni kläddes vid xoanon, olivträstatyn från Athena Polias.

Dräkten ägde sytts från unga kvinnor ifrån atenska adelsfamiljer beneath året tillsammans syftet för att pryda Athenas kultstaty beneath detta kommande året, fram tills nästa festival. Detta finns avbildat vid Parthenonfrisen, enstaka fris likt dekorerade tempelhusets väggar.^[16] Vart fjärde tid ackompanjerades festivalen från dem panatenska festspelen var tävlingar inom olika sporter, toner samt recitation hölls.

ifrån mitten från talet gav atenarna enstaka panatensk antikt krukföremål, enstaka sorts keramikvas, innehållande olivolja mot vinnaren från dem panatenska festspelen. Denna antikt krukföremål fanns inom svartfigurig stil samt ägde Athena avbildad vid en sidan samt enstaka scen ifrån den grenen man vunnit inom vid den andra.

Stilen vid dessa amforor förblev svartfigurig även efter för att den rödfiguriga keramiken ägde tagit ovan mot slutet från talet.

Akropolisklippan existerar idag öppen på grund av gäst.

När vi besöker klippan kommer vi nära och kan verkligen se stenbyggnadernas sprickor och tusenåriga skavanker

Karta ovan byggnader

[redigera | redigera wikitext]

1. Parthenon – byggd år –
2. Gamla Athenatemplet
3. Erechtheion – byggd år – , joniskt tempel
4. Athenastatyn
5. Propyléerna – byggd år – , portalerna mot klippan
6. Athena Niketemplet – byggd cirka
7. Eleusinion
8. Artemis Brauronias helgedom
9. Chalkotheke
10. Pandroseion
11. Arrephorion
12. Atenas altare
13. Zeus Poleius
14. Pandion
15. Herodes Atticus odeion – uppfört vid talet
16. Eumenesstoan
17. Asklepieion
18. Dionysosteatern – scenkonst ifrån ca
19. Perikles odeon
20. Dionysosteaternstemenos
21. Aglaureion

Se även Artemis temenos – helgedom vigd åt Artemis, jaktens gudinna samt Augustus- samt Rom-templen – cirkulära byggnader tillägnade romarriket.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]