Vad säger islam om drömmar

Allah existerar detta arabiska termen till Gud.

detta existerar alltså ej en namn vid Gud utan termen for tillvarons yttersta bas, Gud.

Av dem troende muslimerna uppfattas Gud liksom enstaka personlig auktoritet, uppenbarad på grund av människan genom Muhammed inom Koranen.

Den absoluta monoteismen uttrycks genom den inledande satsen inom trosbekännelsen: "La ilaha illallah" - "det finns ingen Gud utom Gud".

Ingenting är kapabel placeras istället till Gud. Inget inom naturen, inga vetenskapliga rön samt ej heller något människan lyckas producera förmå nå Guds väldighet eftersom Gud finns på baksidan allting samt existerar alltings upphov. "Gud existerar större" än allt. Därför ses varenda försök för att sätta något istället till Gud vilket ett sålunda grov olydnad, för att detta ej finns någon förlåtelse till den.

Tron vid Guds betydelse existerar något vilket totalt bemäktigar muslimen samt denne svarar tillsammans med lydnad samt tillbedjan.

enstaka muslim underkastar sig Gud inom allt. termen islam betyder just underkastelse.

Genom skapelsen samt inom naturen besitter Gud demonstrerat sin betydelse. dock han äger även inom mening talat angående vem Gud existerar samt vad Gud önskar tillsammans med skapelsen samt människan. Trosbekännelsens andra sats lyder: "wo muhammad rasulullah" - "och Muhammed existerar Guds profet".

Gud äger genom profeterna samt slutligen samt främst genom Muhammed demonstrerat människan den rätta vägen. Detta vet muslimen genom för att allt nedtecknades inom Koranen.

Människan - Guds tjänare

Människan existerar i enlighet med Koranen Guds tjänare. denna bör råda ovan skapelsen, värna angående naturen samt allt levande.

denna bör utbreda Guds goda ordning inom världen. denna äger fått förmågan för att tillsammans med sina sinnen njuta från detta vilket existerar vackert samt för att uppleva lycka. denna bör utnyttja denna gåva.

Människan står ej beneath synden utan kunna tillsammans med ledning från Guds mening undvika ondskan samt leva en rättfärdigt liv.

Människan existerar även fri för att välja handlingssätt samtidigt likt denna besitter ansvar inför Gud till sina handlingar samt sin tro. detta kunna tyckas motsägande för att muslimen härleder allt, både framgångar samt misslyckanden, mot Gud samtidigt såsom dem menar sig äga frihet för att själva välja sina handlingar.

dock detta finns ett utdragen tradition inom islam angående hur Gud förutbestämmer allt hos människan, predestinationsläran. Idag tonas den läran ned. Istället lyfter man fram synen vid människans frihet för att egen välja.

Gud besitter fastlagt reglerna for detta vilket existerar riktig samt fel samt kräver från varenda muslim för att denne följer reglerna.

vid domens solens tid bör människan svara inför Gud till sina gärningar. dem goda belönas tillsammans paradiset samt dem onda döms mot helvetet.

dock Gud existerar barmhärtig samt muslimerna förlitat sig vid för att barmhärtigheten existerar sålunda massiv för att varenda litet försök för att bättra sig bör artikel nog på grund av för att belönas. dock detta finns enstaka gräns på grund av barmhärtigheten. Den heter avgudadyrkan (shirk). Den muslim likt underkastar sig någon ytterligare kraft alternativt passion istället till Gud alternativt liksom smädar Gud besitter ingen väg tillbaka mot Gud.

De fem plikterna (eller pelarna)

En muslim betygar sin underkastelse beneath Gud genom för att fullgöra dem religiösa plikterna.

Härigenom - samt genom för att islam samt därmed Gud utgör grundläggande principer eller fundament till allt såsom sker runt människan - förstärks ständig tron vid Gud samt blir mot något såsom ej ifrågasätts. dem fem plikterna alternativt pelarna är:

• Trosbekännelsen - Shahada
• Bönen - Salat
• Fattigskatten - Zakat
• Fastan - Sawm
• Vallfärden - Hajj

Trosbekännelsen

"Det finns ingen Gud utom Gud samt Muhammed existerar Guds sändebud".

Dessa mening existerar dem inledande liksom viskas inom en barns öron efter födelsen samt dem sista ett muslim önskar uttala då dödsstunden kommer. Den likt uttalat orden samt tror vid dem existerar muslim. inom islam förekommer ej dop alternativt någon ytterligare upptagningsceremoni på grund av för att bekräfta medlemskap samt trosgemenskap.

Bönen

Vid fem tidpunkter ifall dygnet kallas muslimerna mot bön.

Kallelseropen ljuder ifrån moskéernas minareter.

Den inledande bönen sker inom gryningen samt den sista efter solens minskning. Bönen kunna förrättas vid vilken ställe vilket helst, dock bäst inom ett moské.

Fredagens eftermiddagsbön existerar den viktigaste. Den bör förrättas inom moskén. Då hålls även enstaka predikan från imamen, böneledaren.

Om bönen sker inom ett moské bör muslimen bära anständig klädsel samt ta från sig skorna nära entrén.

Moskéernas underlag existerar ständigt täckta tillsammans med bönemattor, enstaka slags avgränsning mot världen. ifall bönen sker vid ytterligare lokal äger muslimen ofta tillsammans sig enstaka personlig små bönematta alternativt ser mot för att platsen existerar avgränsad tillsammans med någon lågväxtväxt alternativt träd. då man ber bör ansiktet artikel vänt mot Mekka.

Många muslimer använder radband, oftast tillsammans 99 bönekulor vilket representerar dem 99 olika ordbeskrivningar vid Gud liksom finns inom Koranen.

Fattigskatten

Enligt Koranen bör den vilket äger inkomster alternativt tillgångar utöver livets absoluta nödtorft dela tillsammans med sig mot fattiga samt nödlidande.

Zakat beräknas mot 2,5% från inkomsten samt blir betald idag från den enskilde direkt mot något välgörande ändamål alternativt mot särskilda zakatkommittéer.

I länder dar islam blivit enstaka samhällsordning existerar zakat ett statlig avgift samt medlen fördelas från staten.

Fastan

Under årets nionde kalendermånad, Ramadan, avstår muslimen ifrån för att förtära samt dryck beneath dygnets ljusa sektion.

Sexuellt umgänge existerar ej heller tillåtet. Även ifall man får förtära beneath natten existerar fromma muslimer sparsamma tillsammans med matintaget.

Den såsom ej äger tillfälle för att följa fastereglerna försöker för att kompensera detta vid annat sätt, t.ex. tillsammans gåvor mot fattiga. beneath Ramadan ökar deltagandet inom andaktslivet.

dem religiösa programmen inom TV samt radio får mer utrymme. Restauranger samt logi begränsar sitt öppethållande.

Fastan syftar mot för att förstärka muslimens engagemang på grund av Guds vilja. Fastereglerna iakttas olika dock även dem maximalt sekulariserade muslimerna brukar fasta dem sista dagarna.

En mörker beneath fastans senare sektion kallas "Maktens natt" samt räknas likt den då Muhammed tog emot sin kallelse.

Fastan avslutas tillsammans med enstaka fest, då man äter gott, klär sig fint, besöker släktingar, ger presenter, skickar hälsningskort m.m.

Vallfärden

Det existerar enstaka plikt alternativt snarare ett merit på grund av varenda muslim såsom äger finansiell chans för att ett gång inom existensen genomföra vallfärden mot Mekka.

beneath en antal dagar inom Mekka lever muslimen inom enstaka stark troskoncentration genom för att utföra dem heliga riterna.

Upplevelserna ger pilgrimerna ett föraning angående allas gemenskap inom paradiset.

LÄS MER:Islams grunder

LÄS MER:Islams fem pelare

LÄS MER:Islam

LÄS MER:Introduktion mot islam

LÄS MER:Mekka - världens centrum

PODCAST:Islams fem pelare

Uppgifter samt frågor

Frågor mot texten:

1. Vem existerar Gud i enlighet med islam?
    
2. Varför avbildas ej Gud?
    
3. Vilken existerar människans roll inom skapelsen?
    
4. Hur existerar människans förhållande mot detta onda?
    
5. Vad innebär domens dag?
    
6. Vilka existerar dem fem plikterna?
    
7. Vilka syften äger fattigskatten samt fastan?
    
8. Bönen existerar muslimens dagliga gudstjänst.

   Vilken innebörd förmå den äga till muslimernas förhållande mot Gud?
    

9. Tvagningen före bönen existerar ett religiös reningsrit. vad menas tillsammans för att den existerar religiös?
    

Text: Lennart Koskinen (teologie läkare inom tros- samt livsåskådningsvetenskap, läromedelsförfattare samt f.d. biskop), Sören Levén (läromedelsförfattare samt f.d.

lärarutbildare), Börje Andersson (läromedelsförfattare) samt Åke Magnusson (läromedelsförfattare) 
Materialet existerar enstaka omarbetad utgåva från ett ord vilket tidigare ingått inom läromedlet Vad bör man tro? Religionskunskap till gymnasieskolan (tidigare utg. från Almqvist & Wiksell).