Vad är riccia i biologi

För andra betydelser, titta Rike (olika betydelser).

Inom biologin används riken (latin: regnum, pl. regna, engelska: kingdom) vilket näst högsta, tidigare högsta, nivån på grund av ordnad indelning från organismer. Riken indelas inom antingen stammar (djur) alternativt divisioner (svampar samt växter).

Stammar samt divisioner indelas inom sin tur inom klasser samt vidare inom bland annat ordningar, familjer samt arter.

Tidigare ägde man bara numeriskt värde riken till biologiska organismer: djurriket samt växtriket. till för att indelningen förbättrad bör spegla organismernas tillväxt äger man föreslagit tre, fyra, fem samt slutligen mot samt tillsammans sex riken.

nära indelning inom sex riken besitter rikena varit arkebakterier, eubakterier, protister, svampar, växter samt vilt.

Numera använder man enstaka indelning inom tre domäner: arkéer, eubakterier samt eukaryoter.

The name Riccia was given in honour of P

Eukaryoterna indelas inom sin tur inom rikena vilt, växter, svampar samt varierande indelningar från främst dem tidigare protisterna.

Definition samt tillhörande terminologi

[redigera | redigera wikitext]

När Carl von Linné införde enstaka rangordnad nomenklatur inom biologin inom inledande upplagan från Systema Naturae 1735 gav han den högsta nivån namnet ”rike”, vilket följdes från ”klass”, ”ordning” (vilket närmast motsvarade detta oss idag benämner ”familj”), ”släkte” samt ”art”.^[1] Senare infördes numeriskt värde ytterligare nivåer således för att rangordningen blev rike, fylum (stam alternativt division), klass, ordning, släkt, släkte samt art.^[2] vid 1960-talet infördes ytterligare enstaka nivå ovanför rike, nämligen domän, således för att rike ej längre existerar den högsta nivån.

Svenska	Latin	Engelska
Domän	Regio	Domain (empire)
Rike	Regnum	Kingdom
Fylum (stam/division)	Phylum	Phylum
Klass	Classis	Class
Ordning	Ordo	Order
Familj	Familia	Family
Släkte	Genus	Genus
Art	Species	Species

Prefix är kapabel läggas mot således för att underrike samt infrarike existerar dem numeriskt värde nivåerna omedelbart beneath rike.

Även parvrike äger använts på grund av för att beteckna ytterligare enstaka lägre nivå.^[3] Överrike förmå betraktas såsom ett synonym mot domän, alternativt såsom enstaka mellanliggande nivå. inom vissa struktur sätts även enstaka nivå gren (latin: ramus) in mellan underrike samt infrarike, mot modell Protostomia samt Deuterostomia inom Cavalier-Smiths system.^[4].

Den moderna uppfattningen

[redigera | redigera wikitext]

Livets tre domäner

[redigera | redigera wikitext]

Ungefär ifrån mitten från 1970-talet samt vidare besitter detta varit enstaka ökande betoning vid genetiska jämförelser vid molekylnivå (i start ribosom-RNA gener) likt den viktigaste faktorn nära kategorisering – genetisk likhet fick prioritet framför utseende samt beteende.

Taxonomiska nivåer, inklusive riken, skulle artikel grupper från organismer tillsammans med gemensamt ursprung, antingen monofyletiska (alla tillsammans med enstaka gemensam förfader) alternativt parafyletiska (bara vissa från dem tillsammans med ett gemensam förfader). Grundat vid sådana RNA-studier ansåg Carl Woese för att allt liv kunde föras mot ett från tre stora grupper samt refererade mot dessa likt modellen tillsammans tre primärriken (”three primary kingdoms”) alternativt urrikesmodellen (”urkingdom”).^[5][6] Namnet ”domän” till den högsta nivån föreslogs 1990.^[7] Woese delade prokaryoterna (tidigare klassificerade såsom riket Monera) inom numeriskt värde grupper såsom denne kallade Eubacteria samt Archaebacteria alternativt Archea samt betonade härigenom för att detta fanns lika massiv skillnad mellan dessa numeriskt värde grupper likt mellan dem samt varenda eukaryoter.

Enligt genetiska uppgifter, trots för att eukaryotgrupper såsom varelse, växter samt svampar är kapabel tyckas titta väldigt olika ut, existerar dem närmare släkt tillsammans med varandra än tillsammans Eubacteria alternativt Archaea. Man fann även för att eukaryoterna fanns närmare släkt tillsammans med Archaea än tillsammans med Eubacteria samt även angående detta besitter ifrågasatts, sålunda äger detta upprätthållits från senare forskning.^[8] detta råder ingen konsensus vad beträffar hur flera riken likt ingår inom Woeses schema.

Hur flera riken finns detta inom Eukaryota?

[redigera | redigera wikitext]

I ett översiktsartikel från Alastair Simpson samt Andrew bekräftelse 2004 konstaterades detta för att Protista plats ett ”uppsamlingspåse” (”grab bag”) vilket innehöll samtliga eukaryoter liksom ej plats varelse, växter alternativt svampar. dem plats från meningen för att bara monofyletiska grupper skulle accepteras formellt inom klassifikationen samt för att detta för tillfället, medan detta ägde varit opraktiskt tidigare (och varit nödvändigt tillsammans ”bokstavligen dussintals från eukaryotriken”), blivit möjligt för att dela eukaryoterna inom ”bara några erhålla större grupper likt samtliga sannolikt existerar monofyletiska”.

vid denna bas visade diagrammet mot motsats till vänster (omritat ifrån deras artikel) eukaryoternas riktiga ”riken”.^[9] ett sortering likt följde identisk tillvägagångssätt upprättades 2005 åt International samhälle of Protistologists från ett kommitté såsom ”samarbetade tillsammans med specialister ifrån flera områden”.

Denna sortering delade eukaryoterna inom sex ”supergrupper”.^[10] inom den publicerade klassificeringen undveks medvetet användandet från formella taxonomiska nivåer, således även ”rike”.

Liv Domän Eukarya Excavata — Diverse flagellförsedda protozoer Amoebozoa — huvudsakligen lobartade amöbor samt slemsvampar Opisthokonta — vilt, svampar, choanoflagellater, etc. Rhizaria — Foraminiferer, Radiolarier, samt olika andra amöboida protozoer Chromalveolata — Stramenopiles (eller Heterokonta), Haptophyta, en typ av encelliga alger som lever i vattenmiljöer (eller kryptomonader) samt Alveolata Archaeplastida (eller Primoplantae) — landväxter, grönalger, rödalger, samt glaukofyter

I detta på denna plats systemet besitter dem flercelliga djuren Metazoa identisk ursprung likt dem encelliga choanoflagellaterna samt svamparna vilket bildar Opisthokonta.^[10] Växterna anses artikel mera avlägset besläktade tillsammans med varelse samt svampar.

Men, identisk tid såsom protologistsällskapets klassifikation publicerades (2005), uttrycktes tvivel vid om några från supergrupperna plats monofyletiska, speciellt gällde detta Chromoalveolata,^[11] samt enstaka översyn 2006 påpekade bristen vid bevis till flera från dem sex grupperna..^[12]

Senare besitter Rhizaria betraktats liksom hörande samman tillsammans Stramenopila samt Alveolata inom ett klad kallad SAR-supergruppen,^[13] sålunda för att Rhizaria ej längre anses existera ett från eukaryoternas huvudgrupper.^{[14][15][16][17][18]} Bortsett ifrån detta förefaller detta ej finnas konsensus.

I.B. Rogozin et al. noterade 2009 för att ”eukaryoternas inre fylogeni existerar en extremt svårt samt kontroversiellt problem”.^[19] nära slutet från 2010 föreföll detta vilket ifall detta rådde konsensus för att modellen ifrån 2005 tillsammans sex supergrupper ej återgav eukaryoternas sanna släktskap alternativt hur dem skulle indelas; detta finns dock ingen enighet ifall vad likt skall ersätta systemet.^[15][16][20]/y68H57./

Historisk utveckling

[redigera | redigera wikitext]

Klassificerandet från dem levande organismerna existerar äldre.

Aristoteles (384–322 f.Kr.) klassificerade djurarter inom sin Peri zoon historias (Περί ζώων ιστορίας), medan hans skola Theofrastos (c.371–c.287 f.Kr.) skrev en sidled sysselsättning Peri fyton historia (Περί φυτών ιστορία) ifall växterna.^[21]

Carl von Linné (1707–1778) lade 1735 grunden mot den moderna biologiska nomenklaturen, liksom för tillfället regleras från dem internationella nomenklaturreglerna.

han särskilde numeriskt värde riken från levande organismer: Regnum Animale (djurriket) samt Regnum Vegetabile (växtriket). Linné inkluderade även bergarter samt mineral inom sitt klassifikationssystem samt placerade dem inom en eget rike Regnum Lapideum.

	liv Regnum Vegetabile Regnum Animale

Antonie van Leeuwenhoek, ofta kallad ”mikroskopins fader”, sände 1674 ett kopia från sina inledande observationer från encelliga organismer mot Royal samhälle inom London.

mot dess ägde existensen från liknande organismer varit helt okänd. Trots detta medtog ej Linné några mikroorganismer inom sitt ursprungliga struktur.

Till ett start klassificerades mikroorganismer likt växter alternativt varelse, dock mot mitten från 1800-talet ägde detta blivit uppenbart på grund av flera för att den föreliggande tvådelningen inom en växtrike samt en djurrike snabbt ägde blivit suddigt inom kanterna samt omodernt.^[22]Ernst Haeckel föreslog 1866 en tredjeplats organismrike, Protista, på grund av ”neutrala organismer” vilket plats varken varelse alternativt växter.

han reviderade detta nya rikets definition en antal gånger innan denne valde enstaka indelning grundad vid ifall organismerna fanns encelliga (Protista) alternativt flercelliga (växter samt djur).^[22]

	liv Riket Plantae Riket Protista Riket Animalia

Utvecklandet från elektronmikroskopet avslöjade viktiga skillnader mellan dem organismer liksom ej äger ett klar cellkärna (prokaryoter) samt dem encelliga samt flercelliga organismer vars celler besitter enstaka klar cellkärna (eukaryoter).

Vad är Biologi 2? Vi tittar på skolverkets definition: Kurskod: BIOBIO02

Herbert F. Copeland föreslog 1938 enstaka uppdelning vid fyra riken genom för att upphöja protistklasserna bakterier (Monera) samt grönblå alger^[23] (Phycochromacea) mot fyla inom detta nya riket Monera.^[22]

Betydelsen från skillnaden mellan prokaryoter samt eukaryoter blev successiv uppenbar. vid 1960-talet populariserade bekräftelse Stanier samt Cornelius van Niel en många tidigare förslag ifrån Édouard Chatton för att erkänna denna delning genom enstaka formell klassifikation.

Detta fordrade till inledande gången enstaka nivå ovan rike, en överrike alternativt imperium (”empire”), senare kallat domän.^[24]

liv	Domän Prokaryota Domän Eukaryota Rike Protista Rike Plantae Rike Animalia

Skillnaden mellan svampar samt andra organismer såsom betraktades liksom växter ägde länge erkänts från vissa: Haeckel ägde flyttat ut svamparna ur Plantae samt fört ovan dem mot Protista efter sin inledande klassificering,^[22] dock ignorerades inom stort från sina samtida.

Robert Whittaker erkände en ytterligare rike till svamparna samt detta från honom 1969 föresklagna femrikessystemet äger blivit enstaka populär standard samt tillsammans med ett viss förfining används detta ännu inom flera verk, liksom detta bildar bas till nya flerrikessystem. detta baserar sig huvudsakligen vid skillnader inom ämnesomsättning: hans Plantae fanns huvudsakligen flercelliga autotrofer, hans vilt flercelliga heterotrofer samt hans svampar flercelliga saprotrofer.

dem numeriskt värde kvarvarande rikena, Protista samt Monera, inbegrep encelliga organismer samt enkla cellkolonier.^[25] Femrikessystemet är kapabel kombineras tillsammans tvådomänssystemet:

liv	Domän Prokaryota Domän Eukaryota Rike Fungi Rike Protista Rike Plantae Rike Animalia

I Whittakers struktur inkluderades enstaka sektion alger inom Plantae.

inom andra struktur (till modell Margulis system) innefattade Plantae bara landväxter (Embryophyta).

Trots utvecklingen ifrån numeriskt värde riken mot fem hos dem flesta vetenskapsman, fortsatte flera författare för att därför sent liksom 1975 för att upprätthålla ett traditionell tvårikesindelning inom växter samt vilt samt delade växtriket inom underrikena Prokaryota (bakterier samt grönblå alger), Mycota (svampar samt förmodade släktingar) samt Chlorota (alger samt landväxter).^[26]

Carl Woeses tre domäner samt sex riken

[redigera | redigera wikitext]

Detta existerar ifrån Carl Woeses upptäckter:^[5][7]

liv	Domän Bacteria Domän Archaea Rike Archaeabacteria Domän Eukarya Rike Protoctista Rike Fungi Rike Plantae Rike Animalia

Cavalier-Smiths system

[redigera | redigera wikitext]

Åtta riken

[redigera | redigera wikitext]

Thomas Cavalier-Smith ansåg ursprunglig, eftersom detta nästan rådde konsensus vid den tiden, för att skillnaden mellan Eubacteria samt Archaebacteria fanns således massiv (speciellt inom beaktande från detta genetiska avståndet till ribosomgener) för att dem behövde separeras inom numeriskt värde skilda riken, samt sålunda dela domänen Bacteria inom numeriskt värde riken.

Widely distributed in both tropical and temperate regions of the world, this genus is represented in India by about 33 species (Puri, 1973)

Eubacteria delades inom numeriskt värde underriken: Negibacteria (gramnegativa bakterier) samt Posibacteria (grampositiva bakterier).

Tekniska framsteg inom elektronmikroskopin möjliggjorde separationen från Chromista ifrån riket Plantae. Faktum existerar för att chromisternas kloroplaster existerar belägen inom detta endoplasmatiska nätverketslumen inom stället på grund av inom cytosolen.

Vidare innehåller bara chromister klorofyll c. Efter detta äger flera ickefotosyntetiserande protiststammar likt ansetts för att äga tappat bort eller missat sina kloroplaster sekundärt blivit överförda mot Chromista.

Vidare upptäcktes några protister liksom saknar mitokondrier.^[27] eftersom mitokondrier plats kända vilket resultatet från endosymbios från ett protobakterie, antog man för att dessa amitokondriata eukaryoter fanns sådana från primitiva skäl samt utgjorde en viktigt steg inom eukaryogenesen.

vilket utfall från detta separerades dessa amitokondriata protister ifrån Protista inom överriket (och riket) Archezoa.

The plant body of Riccia grows predominantly on damp soil and moist, shady rocks, particularly during and after rain

Detta blev känt vilket Archezoa-hypotesen. Detta överrike stod inom motsättning mot överriket Metakaryota liksom samlade dem fem övriga eukaryota rikena (Animalia, Protozoa, Fungi, Plantae samt Chromista).

Sex riken

[redigera | redigera wikitext]

Cavalier-Smith publicerade 1998 ett sexrikesmodell^[4] såsom äger reviderats inom därpå nästa arbeten.

Den utgåva såsom publicerades 2009 framträda nedan.^[14] (Jämfört tillsammans den utgåva såsom denne publicerade 2004,^[28] äger Alveolata samt Rhizaria flyttats ifrån riket Protozoa mot riket Chromista.) Cavalier-Smith accepterar ej längre betydelsen hos den fundamentala Eubacteria/Archaebacteria-splittringen vilket framlagts från Woese samt andra samt liksom supportas från sentida forskning.^[8] Hans rike Bacteria inkluderar Archaebacteria vilket en fylum inom underriket Unibacteria likt endast innehåller en fylum till: Posibacteria.

Cellers livscykler och differentiering, utveckling från ägg till vuxen

dem numeriskt värde underrikena Unibacteria samt Negibacteria inom riket Bacteria (och detta enda riket inom domänen Prokaryota) åtskils genom sina membrantopolgier. Övergången mellan en samt numeriskt värde membran tros artikel mer fundamental än detta långa genetiska avståndet mot Archaebacteria, likt ej anses äga någon speciell biologisk signifikans.

Cavalier-Smith accepterar ej kravet vid för att taxa skall existera monofyletiska (”holofyletiska” i enlighet med hans terminologi) till för att existera giltiga. denne definierar Prokaryota, Bacteria, Negibacteria, Unibacteria samt Posibacteria likt giltigt parafyletiska (och därför ”monofyletiska” i enlighet med hans bruk från ordet) taxa, vilket markerar viktiga framsteg från biologisk signifikans (betraktat ifrån detta biologiska nischbegreppet).

På identisk sätt inkluderar hans parafyletiska rike Protozoa föregångarna mot Animalia, Fungi, Plantae samt Chromista. Framgångarna inom fylogenin tillät Cavalier-Smith för att inse för att varenda fyla såsom troddes existera archezoer (det önskar yttra primitivt amitokondriata eukaryoter) faktiskt ägde tappat bort eller missat sina mitokondrier sekundärt samt på grund av detta mesta omvandlat dem mot andra organeller: hydrogenosomer.

Detta betyder för att varenda för tillfället levande eukaryoter dem facto existerar metakaryoter, inom den innebörd likt givits från Cavalier-Smith.

Riccia, a genus of thallose liverworts in the order Marchantiales, is widely distributed both in tropical and temperate regions of the world

Några från detta övergivna riket Archezoas medlemmar, liksom fylat Microsporida omklassificerades vilket svampar. andra omklasificerades mot Protozoa likt Metamonada vilket idag tillhör underriket Excavata.

Diagrammet nedan föreställer inget evolutionärt träd:

Virus

[redigera | redigera wikitext]

En pågående argumentation rör om virus, obligat intracelluläraparasiter såsom ej existerar kapabla för att föröka sig utanför enstaka värd förmå innefattas inom organismvärlden.^[29][30] en principiellt skäl på grund av för att räkna in dem kommer ifrån upptäckten från ovanligt stora samt komplexa virus, såsom Mimivirus, vilket besitter typiska cellulära gener.^[31]

Sammanfattning

[redigera | redigera wikitext]

En sammanställning ovan dem olika föreslagna klassifikationsschemana vilket beskrivits ovan summeras inom nästa tabell:

Klassificeringen inom riken används ännu allmänt vilket enstaka användbar teknik för att gruppera organismer.

• Det råder på grund av närvarande ej konsensus vad gäller antalet riken inom Eukarya.^[46]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]