Är gulsot och hepatit samma sak

De vanligaste sjukdomarna vilket orsakar gulsot

Viral hepatit

Viral hepatit existerar enstaka infektion vilket orsakar inflammation samt skador vid levern. detta finns flera olika typer från hepatit.

dem kallas hepatit A-, B-, C-, D- samt E-virus.

Hepatit A samt hepatit E sprids vanligtvis genom förbindelse tillsammans föda alternativt dricksvatten likt äger förorenats tillsammans avföring ifrån ett smittad person.

Man kunna även ett fåtal hepatit E genom för att förtära otillräckligt tillagat fläskkött, hjortkött alternativt skaldjur.

Infekterade personer får symtom 2 mot 7 veckor efter förbindelse tillsammans viruset.

Hepatit brukar även kallas för gulsot eftersom huden ofta blir gulfärgad om du får sjukdomen

Patienter tillsammans med hepatit A tillfrisknar vanligtvis efter några veckor utan behandling. inom vissa fall förmå symtomen artikel inom upp mot 6 månader.

Dessa symtom kunna omfatta

• gulaktiga ögon samt citrongul hud - gulsot
• mörkgul urin
• diarré
• trötthet
• feber
• ledsmärta
• aptitlöshet
• illamående
• buksmärta
• kräkningar

I sällsynta fall kunna hepatit A leda mot leversvikt.

Leversvikt vid bas från hepatit A existerar vanligare hos vuxna ovan 50 tid samt hos personer likt äger andra leversjukdomar.

Förutom den typiska kliniska bilden diagnostiseras hepatit A genom en blodprov på grund av förekomst från IgM-antikroppar mot hepatit A.

Hur förmå jag skydda mig mot viral hepatit A? Genom för att bli vaccinerad.

Efter för att äga övervunnit hepatit A får patienten även livslång immunitet.

Hepatit B

Akut hepatit B existerar ett kortvarig infektion. Hos vissa personer förmå symtomen existera inom några veckor.

Gulsot även kallat ikterus är ett tillstånd då ämnet bilirubin ansamlas i kroppen och gör så att huden, och bindhinnan (konjunktiva) som ligger framför sclera (ögonvitorna) tillsammans med andra slemhinnor antar en gulaktig färgton

inom vissa fall är kapabel symtomen artikel inom upp mot 6 månader. Ibland kunna kroppen bekämpa infektionen samt viruset försvinner.

Om kroppen ej är kapabel bekämpa viruset försvinner ej viruset samt kronisk hepatit B-infektion uppstår. dem flesta friska vuxna samt unge ovan 5 kalenderår liksom får hepatit B tillfrisknar samt utvecklar ej kronisk hepatit B-infektion.

Kronisk hepatit B existerar enstaka långvarig infektion.

Sannolikheten för att förbättra kronisk hepatit B existerar högre ifall patienten infekterades tillsammans viruset såsom en litet ungar. Cirka 90 andel från dem unge likt infekteras tillsammans med hepatit B utvecklar kronisk infektion.

Cirka 25-50 andel från dem unge vilket smittas mellan 1 samt 5 års ålder utvecklar kronisk infektion. Endast cirka 5 andel från dem personer likt smittas inledande gången vilket vuxna utvecklar kronisk hepatit B.

Hepatit B-infektion existerar vanligare inom vissa delar från världen, mot modell inom Afrika söder angående Sahara samt inom delar från Asien.

Gulsot orsakas av en förhöjd nivå av bilirubin i blodet, vilket kallas hyperbilirubinemi

inom dessa områden existerar 8 andel alternativt mer från befolkningen infekterad.

Sannolikheten för att erhålla hepatit B existerar högre angående en unge föds från ett mor tillsammans med hepatit B. Viruset är kapabel överföras ifrån mor mot små människor beneath födseln.

Risken för att erhålla hepatit B existerar större angående man

• har ett hiv-infektion, eftersom hepatit B samt virus sprids vid liknande sätt
• har levt tillsammans med alternativt haft sex tillsammans någon likt besitter hepatit B
• har haft mer än ett en person med vilken någon har en sexuell relation beneath dem senaste 6 månaderna alternativt äger enstaka bakgrund från enstaka sexuellt överfört sjukdom
• är män likt besitter sex tillsammans med män
• är injektionsmissbrukare
• arbetar inom en arbete såsom hälso- samt medicinsk vård var dem kommer inom förbindelse tillsammans blod, nålar alternativt kroppsvätskor vid jobbet
• bor alternativt arbetar vid enstaka institution till personer tillsammans med utvecklingsstörning
• har diabetes
• har hepatit C
• bor alternativt ofta reser mot delar från världen var hepatit B existerar vanligt förekommande
• har genomgått njurdialys
• bor alternativt arbetar inom fängelse
• har genomgått blodöverföring alternativt organtransplantation före mitten från 1980-talet

Akuta komplikationer från hepatit B

I sällsynta fall är kapabel akut hepatit B leda mot akut leversvikt.

Detta existerar en status var levern plötsligt sviktar. Personer tillsammans akut leversvikt kunna behöva ett levertransplantation.

Kroniska komplikationer från hepatit B

Kronisk hepatit B kunna leda till:

• Cirros - Ärrvävnad ersätter frisk levervävnad samt hindrar levern ifrån för att fungera normalt.

  Ärrvävnaden spärrar även delvis blodflödet genom levern. då cirrosen förvärras börjar levern för att svikta.

• Leversvikt - Levern blir allvarligt skadad samt slutar fungera. Leversvikt existerar detta sista stadiet från leversjukdom. Personer tillsammans leversvikt förmå behöva enstaka levertransplantation.
• Levercancer - Personer tillsammans kronisk hepatit B går vid regelbundna blod- samt ultraljudskontroller.

  ifall cancer upptäcks inom en tidigt skede ökar chansen för att den botas.

Diagnos från hepatit B omfattar sjukdomshistoria, kroppslig granskning samt blodprov på grund av för att upptäcka antikroppar mot hepatit B. Ultraljudsundersökningar utförs samt inom sällsynta fall existerar enstaka leverbiopsi nödvändig.

Behandling från hepatit B starta inledningsvis inom detta kroniska stadiet.

Antivirala medel (lamivudin, adefovir, entecavir) samt peginterferon alfa-a2 (Pegasys) används.

Hur kunna jag skydda mig mot viral hepatit B?

Vaccination ger detta maximalt verksamma skyddet mot hepatit B. Förutom hepatit B-virusvaccinet finns en kombinationsvaccin vilket även ger skydd mot hepatit A.

Den faktiska vaccineringen följer olika vaccinationsscheman.

Vanligtvis behövs 3 injektioner nära olika tidsintervall. Be din doktor för att ordinera samt administrera vaccinet.

Hepatit C

Akut hepatit C existerar enstaka kortvarig infektion. Symtomen kunna existera inom upp mot 6 månader.

Ibland kunna din lekamen bekämpa infektionen samt viruset försvinner.

Kronisk hepatit C existerar ett långvarig infektion. Kronisk hepatit C uppstår då kroppen ej är kapabel bekämpa viruset. Cirka 75 mot 85 andel från personer tillsammans akut hepatit C utvecklar kronisk hepatit C.

Tidig bedömning samt behandling från kronisk hepatit C förmå förhindra leverskador.

Utan behandling är kapabel kronisk hepatit C orsaka kronisk leversjukdom, cirros, leversvikt alternativt levercancer.

Personer liksom löper fara för att drabbas från hepatit C

• Användare från injicerbara droger
• fått blodöverföring alternativt genomgått organtransplantation före 1992
• patienter tillsammans hemofili liksom fick koagulationsfaktorer före 1987
• dialyspatienter
• Arbetar tillsammans blod alternativt infekterade nålar
• tatueringar alternativt piercingar
• Arbetar alternativt bor inom fängelse.
• födda från enstaka mor tillsammans med hepatit C
• infekterade tillsammans med hiv
• personer tillsammans med mer än ett en person med vilken någon har en sexuell relation beneath dem senaste 6 månaderna alternativt liksom tidigare äger haft ett sexuellt överförbar sjukdom
• män liksom äger alternativt äger haft sex tillsammans med män
• sexuella partner mot smittade personer.

Diagnosen hepatit C omfattar anamnes, kroppslig studie samt blodprov till för att upptäcka hepatit C-antikroppar, hepatit C-RNA-test samt upptäckt från virusets genotyp.

En ultraljudsundersökning utförs samt inom sällsynta fall existerar enstaka leverbiopsi nödvändig.

Vid behandling från hepatit C används nästa läkemedel: pegylerat interferon, antivirala medel - ribavirin, daclatasvir, elbasvir, ledipasvir, ombitasvir, dasabuvir.

Behandlingen varar 8-24 veckor. Den beror vid virusets genotyp, leverskadans svårighetsgrad samt tidigare behandling från hepatit C.

Hur förmå jag skydda mig mot viral hepatit C?

Det finns inget vaccin mot viral hepatit C, dock detta existerar kvar beneath tillväxt. Därför existerar detta nödvändigt för att följa vissa riktlinjer:

• Dela ej nålar alternativt annat ämne såsom används till för att tillverka droger.
• Använd handskydd ifall ni måste röra nära ett ytterligare persons blod alternativt öppna sår.
• Se mot för att din tatuerare alternativt piercare använder sterila instrument samt oöppnat bläck.
• dela ej personliga objekt liksom tandborstar, rakhyvlar alternativt nagelklippare
• Undvik promiskuöst beteende.

Hepatit D

Hepatit D-virus existerar ovanligt.

Infektion förmå endast ske nära infektion tillsammans med hepatit B-virus.

Du kunna skydda dig mot hepatit D genom för att skydda dig mot hepatit B. detta innebär för att ni måste ta hepatit B-vaccinet.

Akut hepatit D existerar enstaka kortvarig infektion. Symtomen vid akut hepatit D existerar desamma likt till varenda typer från hepatit samt existerar ofta allvarligare.

Kronisk hepatit D existerar enstaka långvarig infektion.

Kronisk hepatit D uppstår då kroppen ej förmå försvara sig mot viruset samt viruset ej försvinner.

Komplikationer uppträder oftare samt snabbare hos personer tillsammans kronisk hepatit B samt D än hos personer liksom bara äger kronisk hepatit B.

Neonatal gulsot

Gulsot existerar detta vanligaste tillståndet likt kräver läkarvård samt sjukhusvistelse hos nyfödda.

Det drabbar upp mot 60-85 % från varenda nyfödda barn.

Den gula missfärgningen från hud samt sclera hos nyfödda tillsammans med gulsot beror vid ackumulering från okonjugerat galla pigment.

Hos dem flesta spädbarn existerar okonjugerad hyperbilirubinemi en normalt övergående fenomen.

Vissa spädbarn förmå dock ett fåtal ett kraftig ökning från bilirubinnivåerna inom serum. Detta är kapabel artikel enstaka anledning mot bekymmer.

Okonjugerat galla pigment existerar neurotoxiskt samt förmå orsaka neonatal död samt livslånga neurologiska följder hos spädbarn såsom överlever (kernicterus).

Riskfaktorer till neonatal gulsot existerar bl.a:

• Ras: Förekomsten existerar högre hos östasiater samt amerikanska indianer samt lägre hos afrikaner/afrikanska amerikaner.
• Geografi: Prevalensen existerar högre inom befolkningar vilket bor vid upphöjd höjd, t.ex.

  besitter greker såsom bor inom Grekland ett högre prevalens än dem vilket bor utanför Grekland.

• Genetisk samt familjär risk: Prevalensen existerar högre hos unge tillsammans bror/syster vilket besitter haft signifikant neonatal gulsot, samt särskilt hos ungar vars äldre bror/syster äger behandlats på grund av neonatal gulsot.
  Symtomen vid Hepatit A är gulfärgning av hud och ögonvitor (gulsot), trötthet, feber, illamående, diarré och mörkfärgad urin

  Prevalensen existerar även högre hos unge tillsammans med mutationer/polymorfismer inom gener likt kodar på grund av enzymer samt proteiner likt existerar involverade inom bilirubinmetabolismen. Den existerar även högre hos unge tillsammans med homozygot alternativt heterozygot glukos-6-fosfatas dehydrogenas (G-6-PD) bristande samt andra ärftliga hemolytiska anemier.

  Kombinationer från dessa genetiska varianter förvärrar den neonatala gulsoten.

• Näring: incidensen existerar högre hos spädbarn vilket ammas alternativt får otillräcklig näring. Mekanismen på baksidan detta fenomen existerar ej helt klarlagd. ifall otillräcklig näring ingår bidrar dock ökad enterohepatisk bilirubincirkulation troligen mot för att förlänga gulsotsperioden.
• Moderliga faktorer: Spädbarn mot diabetiska mödrar äger ett högre incidens.

  Användning från vissa medicin är kapabel öka incidensen, medan andra medicin reducerar den. Vissa växtprodukter medicin liksom tas från enstaka ammande mor är kapabel uppenbarligen förvärra gulsot hos spädbarnet.

• Födelsevikt samt gestationsålder: Incidensen existerar högre hos till tidigt födda unge samt ungar tillsammans nedsänkt födelsevikt.
• Medfödda infektioner

Bilirubinvärden ovan 1,5 mg/dl (26 µmol/l) anses onormala.

Hepatit A är en av de vanligaste reseinfektionerna som kan förhindras med vaccination

Gulsot existerar kliniskt manifesterad nära värden ovan 5 mg/dl (86 µmol/l).

Behandling

Målet tillsammans behandling från okonjugerad hyperbilirubinemi existerar för att bibehålla bilirubinkoncentrationerna inom en intervall var risken på grund av bilirubinneurotoxicitet existerar låg.

Kausal behandling från hyperbilirubinemi baseras vid behandling från den orsakande sjukdomen.

detta existerar möjligt ursprunglig då enstaka precis bedömning från den underliggande sjukdomen besitter fastställts efter ett exakt differentialdiagnostisk granskning från patienten baserad vid anamnes, kliniska symtom, laboratorietester samt bilddiagnostiska tester.

Symtomatisk behandling omfattar optimering från enteral nutrition, ljusbehandling, utbytestransfusion samt farmakologisk intervention.

Fototerapi reducerar bilirubinkoncentrationerna.

detta fungerar genom för att ljus bryter ned galla pigment inom huden mot icke-toxiska varor likt utsöndras ifrån kroppen oberoende från leverfunktionen.

Ljusstrålning tillsammans ett viss våglängd påverkar okonjugerat galla pigment genom för att omvandla detta mot ett vattenlöslig struktur. Denna struktur förmå utsöndras ifrån kroppen via urinen.

Gilberts syndrom

Gilberts syndrom existerar ej enstaka sjukdom inom klassisk fras.

Normala bilirubinnivåer ligger mellan 2,0-17 mmol/l

detta existerar snarare enstaka vanlig samt godartad ärftlig variant från bilirubinmetabolism likt är kapabel inträffa hos upp mot 6 % från befolkningen. Den muterade genen kallas UGT1A1.

Personer tillsammans med Gilberts syndrom producerar ej tillräckligt tillsammans leverenzymer på grund av för att hålla galla pigment vid normala nivåer.

Detta leder mot för att överskott från galla pigment byggs upp inom kroppen. Hyperbilirubinemi uppstår.

Symtom

Ungefär 1 från 3 personer tillsammans Gilberts syndrom besitter inga symtom. dem får reda vid för att dem besitter tillståndet ursprunglig efter för att äga genomgått blodprov till andra sjukdomar.

Bland patienter tillsammans med symtom existerar detta vanligaste symtomet gulsot såsom orsakas från förhöjda nivåer från galla pigment inom blodet.

Gulsot kunna utföra huden samt ögonvitorna gula, dock detta existerar ej skadligt.

Det förekommer även ibland hos personer tillsammans med Gilberts syndrom:

• mörkfärgad urin alternativt lerfärgad avföring
• koncentrationssvårigheter
• yrsel
• mag-tarmproblem såsom buksmärtor, diarré samt illamående
• trötthet
• influensaliknande symtom, inklusive förhöjd kroppstemperatur samt frossa
• aptitlöshet

Diagnosen från sjukdomen fokuserar vid den typiska kliniska bilden samt blodprover:

• leverfunktionstest samt mätning från bilirubinnivåer.
• genetiska tester på grund av för att fastställa förekomsten från den genmutation såsom orsakar Gilberts syndrom

Prognos

Gulsot förmå ge en gulaktigt utseende såsom förmå existera oroväckande.

Gulsot samt Gilberts syndrom kräver dock ingen behandling.

Stenar inom gallblåsan

Gallblåsan existerar en litet päronformat kroppsdel vid motsats till vänster blad från buken, strax beneath levern. Dess funktion existerar för att lagra galla vilket bildas inom levern.

Stenar liksom bildas inom gallblåsan (cholecystolithiasis) kunna leda mot smärta inom övre högra delen från buken alternativt inom mitten från magområdet.

Du är kapabel uppleva smärta inom gallblåsan oftare efter för att äga ätit föda tillsammans upphöjd fetthalt, t.ex.

stekt föda. Smärta kunna dock uppstå nästan då liksom helst.

Smärtan liksom orsakas från gallsten varar vanligtvis bara några timmar, dock den kunna artikel svår.

Om gallsten lämnas obehandlad alternativt ej känns igen förmå symtomen förvärras.

Gulsot kallas för ikterus inom vården och beror på en ansamling av det gulfärgade ämnet bilirubin

Symtom förmå inkludera:

• hög temperatur
• snabb hjärtrytm
• gulfärgning från huden samt ögonvitorna (gulsot)
• kliande hud
• diarré
• frossa
• förvirring
• aptitlöshet

Ovanstående symtom förekommer nära gallblåseinflammation, då gallstenar går eller reser in inom gallgångarna (choledocholithiasis) alternativt nära pankreatit (inflammation inom bukspottkörteln).

Gallblåsstenar förmå artikel kolesterolstenar, likt bildas då detta finns till många kolesterol, alternativt pigmentstenar, såsom bildas då detta finns till många galla pigment.

Små stenar tillsammans förtjockad galla inom gallblåsan kallas gallblåseslam alternativt slam.

Diagnosen baseras vid ultraljud från buken alternativt datortomografi från buken. inom oklara fall baseras diagnosen vid radionuklidundersökning från gallblåsan samt laboratorietester tillsammans med fynd från hyperbilirubinemi (förhöjt bilirubin) samt förhöjda leverparametrar.

Behandling

Behandling från asymtomatiska patienter omfattar gallförtunnande medicin (deoxikolsyra samt ursodeoxikolsyra), spasmolytika (kramplösande läkemedel) samt analgetika mot smärta samt antibiotikabehandling från inflammation.

En berg såsom fastnat inom gallgången bör behandlas tillsammans med ERCP (endoskopisk retrograd kolangioskopi).

ERCP både identifierar stenen samt kunna avlägsna den.

Stenbrytning tillsammans ultraljud (litotripsi) existerar vid tillbakagång vid bas från dålig inverkan. då detta finns en stort antal stenar inom gallblåsan avlägsnas gallblåsan oftast genom kolecystektomi. Kolecystektomi utförs laparoskopiskt.