Är finska och ungerska lika
Ungerska
Ungerska (magyar nyelv) existerar en finsk-ugrisktspråk[1] såsom framför allt talas inom Ungern, var detta existerar officiellt tungomål.
Andra släktingar är estniska, samiska och ungerskaUtöver detta talas magyariska även inom Transsylvanien inom nuvarande Rumänien, Slovakien, Vojvodina inom Serbien, Transkarpatiens oblast inom Ukraina, Kroatien, Slovenien samt Österrike. Språket skrivs tillsammans detta latinska alfabetet.[2]
I Slovakien, var magyariska talas från omkring 520 000 människor (eller tio andel från befolkningen), existerar språket koncentrerat mot landets södra delar, längs tillsammans med gränsen mot Ungern.
Språkets närmaste släktingar existerar mansiskan samt chantiskan, liksom talas mellan Uralbergen samt floderna Ob samt Irtysj inom Sibirien.
Sedan 1 maj2004 existerar ungerskan en från EU:s officiella tungomål. tillsammans med 12,5 miljoner talare existerar ungerskan den uraliska språkfamiljens största medlem.
Fonologi
[redigera | redigera wikitext]Följden inom detta 44-bokstaviga magyariska alfabetet existerar följande:[3]
Basen existerar detta latinska alfabetet, dock ungerskans alfabet äger dock utökats tillsammans med vissa specifika bokstavskombinationer samt accenter.
enstaka akut accent ovan enstaka vokal markerar för att den bör uttalas långt.
Till gruppen hör också det ugriska språket ungerskadå bokstäverna ö samt ü bör uttalas långt ersätts prickarna tillsammans med dubbla brådskande accenter.
Konsonanter
[redigera | redigera wikitext]Ungerskan besitter nästa konsonantsystem (ovanliga grafem existerar markerade inom fetstil):
Nästan varenda konsonanter äger enstaka dubbel motsvarighet likt skrivs genom för att dubblera bokstaven, exempelvis bb, pp samt ss, alternativt genom för att dubblera den inledande bokstaven inom enstaka digraf, exempelvis ssz, nny samt ddzs.
Jämför svenskans t inom hat samt hatt.
Förr inom tiden uttalades ly samt j vid olika sätt, vilka nuförtiden inom standardspråk uttalas vid identisk sätt.
Affrikatorna /cç/ samt /ɟʝ/ förekommer vilket klusilerna ([c] samt [ɟ]) inom formellt anförande.
Vokaler
[redigera | redigera wikitext]Fonem | Vanligaste ljudvärdet inom IFA | Vanligaste grafemet | [bakre] | [rundad] | [sluten] | [öppen] | [lång] |
---|---|---|---|---|---|---|---|
/a/ | [ɒ] | a | + | + | - | + | - |
/aː/ | [aː] | á | + | - | - | + | + |
/o/ | [o] | o | + | + | - | - | - |
/oː/ | [oː] | ó | + | + | - | - | + |
/u/ | [u] | u | + | + | + | - | - |
/uː/ | [uː] | ú | + | + | + | - | + |
/e/ | [ɛ] | e | - | - | - | + | - |
/eː/ | [eː] | é | - | - | - | - | + |
/i/ | [i] | i | - | - | + | - | - |
/iː/ | [iː] | í | - | - | + | - | + |
/ø/ | [ø] | ö | - | + | - | - | - |
/øː/ | [øː] | ő | - | + | - | - | + |
/y/ | [y] | ü | - | + | + | - | - |
/yː/ | [yː] | ű | - | + | + | - | + |
Längdskillnaden hos slutna vokaler existerar ej ständigt regelbunden.
Flera dialekter saknar fonemen /iː/, /uː/ samt /yː/. Vardagligt anförande skiljer sig ibland ifrån detta skrivna (exempelvis uttalas unió[uːnioː].
Även ifall detta ej förekommer inom huvudstaden Budapest således skiljer ungefär hälften från samtliga ungersktalande vid fonemen /e/ samt /ɛ/. en modell existerar termen mentek vilket representerar fyra olika mening vid regional standard: [mentek] "ni går", [mentɛk] "de gick", [mɛntek] "jag räddar" samt [mɛntɛk] "de existerar förskonade".
inom Budapest faller samtliga dessa ihop mot [mɛntɛk].
Förr existerade detta inom ungerskan ett vokal, ë (vilken representerade [ɛ]), dock efter språkreformerna beneath 1800- samt 1900-talet avskaffades den. inom ungerskan finns detta vid bas från landets centralisering ej särskilt flera dialekter. en undantag existerar dock Csángó-folket inom östra Rumänien, vilket besitter levt var nästan lika länge vilket Ungern äger funnits.
Grammatik
[redigera | redigera wikitext]Ungerskan besitter ett grammatik liksom liknar övriga finsk-ugriska tungomål.
Verb
[redigera | redigera wikitext]Ungerskans verb besitter numeriskt värde primära konjugationer: subjektiv böjning liksom vänder sig mot subjektet inom enstaka sats samt objektiv böjning vilket vänder sig mot objektet inom ett sats.
Därtill kommer mindre nyttja former.
I den subjektiva formen förses verbet tillsammans med subjektiva personändelser kombinerade tillsammans med numerus, dvs inledande, andra samt tredjeplats individ får egna ändelser på grund av singularis respektive flertal, totalt 6 olika ändelsegrupper. Grundformen på grund av verb likt används inom ordböcker existerar tredjeplats individ singularis, samt den formen äger ingen ändelse, tillsammans med undantag till dem således kallade -ik-verben (se nedan) vilket anges tillsammans med sin -ik-ändelse.[4]
Person | ändelser | exempel | svenska |
---|---|---|---|
Första individ singularis (jag) | -k, (-ok, -ek, -ök) | Látok | Jag ser |
Andra individ singularis (du) | -sz, -l (-ol, -el, -öl) | Látsz | Du ser |
Tredje individ singularis (han/hon/hen) | - (ingen ändelse), -ik | Lát | Hen ser |
Första individ flertal (vi) | -unk, -ünk | Látunk | Vi ser |
Andra individ flertal (ni) | -tok, -tek, -tök | Látok | Ni ser |
Tredje individ flertal (de) | -nak, -nek | Látnak | De ser |
I vissa fall används ett sålunda kallad bindevokal inom ändelsen likt o inom látok var ändelsen alltså existerar -ok.
Det existerar möjligt för att överspecificera formerna, exempelvis én látok (jag ser, tillsammans "jag" utskrivet liksom én), bladte látsz, ő lát osv, trots för att detta framgår från ändelsen för att verbet avser ett viss individ samt numerus. Detta används bara då detta behöver understrykas för att "det existerar verkligen jag såsom ser" osv.
I tredjeplats individ singularis äger dem flesta verb ingen ändelse, dock enstaka många använd verbgrupp existerar dem således kallade -ik-verben, vilket inom tredjeplats individ singularis äger enstaka -ik-ändelse, exempelvis dolgozik (hen arbetar), eszik (hen äter) iszik (hen dricker) osv.[5]
När verbet besitter en bestämt objekt används dem objektiva böjningarna, återigen inom personändelser kombinerade tillsammans numerus, ytterligare 6 olika ändelsegrupper:
Person | ändelser | exempel | svenska |
---|---|---|---|
Första individ singularis (jag) | -m (-om, -em, -öm) | Látom a vonatot | Jag ser tåget |
Andra individ singularis (du) | -d (-od, -ed, -öd) | Látod a vonatot | Du ser tåget |
Tredje individ singularis (han/hon/hen) | -ja, -je, -i | Látja a vonatot | Hen ser tåget |
Första individ flertal (vi) | -juk, -jük | Látjuk a vonatot | Vi ser tåget |
Andra individ flertal (ni) | -játok, -itek | Látjátok a vonatot | Ni ser tåget |
Tredje individ flertal (de) | -ják, -jék, -ik | Látják a vonatot | De ser tåget |
Substantiv
[redigera | redigera wikitext]Ungerskans substantiv äger inga genus, dock väl 18 kasus (samt 6 kasus på grund av singularformer) såsom bildas tillsammans med hjälp från ändelser.
tillsammans undantag på grund av prepositionenmint (än) används bara postpositioner. Postpositioner vilket böjs inom något kasus kunna användas likt prepositioner, dock detta bruk används bara inom dem fall liksom talaren önskar betona orden inom meningen annorlunda.
Ungerska kasus vid substantiv
[redigera | redigera wikitext]I ungerskan existerar nominativ en omarkerat kasus (exempelvis az alma, äpplet) samt ackusativformen indikeras tillsammans suffixet -t (az almát, såsom inom jag äter äpplet).
Hälften från dem nästa kasus uttrycker enstaka tredelad kombination från ursprung-plats-riktning alternativt yta-inuti-närhet vilket ger 3x3 dvs 9 ytterligare kasus, samt detta finns en speciellt elativ såsom uttrycker ett kombination från ursprung samt inuti: inifrån alternativt ur, ex hajóból "inifrån/ur skeppet".
Detta existerar enstaka förenklad beskrivning från ungerskans 18 + 6 kasus, fullständiga kasus besitter sex olika deklinationer.[6]
kasus | ändelse | mening | exempel | svenska |
---|---|---|---|---|
Nominativ | - (inget till singularis) -k (för pluralis) | hajó, hajók | skepp, (många) skepp | |
Ackusativ | -t | hajókat | Flickan köpte skeppet | |
Dativ-genitiv | -nak, -nek | åt | hajónak | åt skeppet |
Inessiv | -ban, -ben | i | hajóban | (han var) inom skeppet |
Elativ | -ból, -ből | ur | hajóból | (gick ut) ur skeppet |
Illativ | -ba, -be | in inom | hajóba | (gick) in inom skeppet |
Adessiv | -nál, -nél | hos, nära | hajónál | (stod) nära skeppet |
Ablativ | -tól, -től | riktning ifrån | hajótól | (gick) ifrån skeppet |
Allativ | -hoz, -hez, -hőz | riktning mot | hajóhoz | (gick) mot skeppet |
Superessiv | -n | på | hajón | (ovan) vid skeppet |
Delativ | -ról, -ről | riktning ned ifrån, ifall | hajóról | om skeppet (en volym om skeppet), ned ifrån skeppet |
Sublativ | -ra, -re | riktning upp vid, mot | hajóra | (gick) upp vid skeppet |
Terminativ | -ig | fram mot (spec angående tid) | tízig | fram mot klockan tio |
Kausal-final | ért | för | hajóért | för (ett) skepp |
Komitativ | -val, -vel | med | hajóval | (jag ankom) tillsammans skepp |
Translativ | -vá, -vé | (göra) mot | hajóvá | (göra) mot skepp |
Essiv formalis | -ként, -képp(en) | såsom | hajóként | såsom båt |
Essiv-modal | -ul, -ül | såsom | hajóul | såsom båt |
Temporal | -kor | vid (om tid) | hétkor | vid (klockan) sju |
kasus | ändelse | mening | exempel | svenska |
---|---|---|---|---|
Iterativ | -nta, -nte | varje (om tidpunkter) | éventa | årligen |
Distributiv | -nként | per, vid, ifall | percként | per 60 sekunder |
Komitativ | -stul, -stül | tillsammans tillsammans | feleségstül | som fru (till) |
Multiplikativ | -szor, -szer, -ször | gånger | sokszor | många gånger |
Lokativ | -t, -tt | i | Pécsett | i Pécs (ålderdomlig form) |
Adjektiv
[redigera | redigera wikitext]Adjektiven inom magyariska besitter identisk grundform inom singularis samt flertal, exempelvis a csúnya macska (den fula katten) vs a csúnya macskák (de fula katterna).
När en adjektiv emellertid står självständigt inom predikativ (som inom svensk predikatsfyllnad) alternativt då detta används såsom en substantiv, kommer detta för att böjas inom numerus liksom en substantiv.
Finska (suomen kieli) är ett finsk-ugriskt språk framförallt talat i Finland, där det tillsammans med svenskan är officiellt språkExempel: a macska csúnya volt (katten plats ful) vs a macskák csúnyák voltak (katterna fanns fula) - notera hur adjektivet csúnya idag får numerus csúnyák. inom vissa fall kunna även adjektiv liksom slutar vid vokal ett fåtal ytterligare ett bindevokal, exempelvis szomorúak (ledsna).[7]
Adjektiven kunna kompareras inom fyra regelbundna former såsom använder ett kombination från prefix samt suffix (ändelser), samt var enstaka bindevokal används före suffixet ifall adjektivet slutar vid ett konsonant:[8]
Form | prefix/suffix | exempel | svenska |
---|---|---|---|
Positiv | - | nagy | stor |
Komparativ | -bb | nagyobb | större |
Superlativ | leg--bb | legnagyobb | störst |
Översuperlativ | legesleg--bb | legeslegnagyobb | större än störst |
Vissa adjektiv besitter ett oregelbunden komparation, exempelvis szép, szebb, legszebb (vacker, vackrare, vackrast), alternativt sok, több, legtöbb (många-mycket, flera-mera, flesta-mest).[9]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Ungrarna skiljde sig cirka 3000 kalenderår före Kristus ifrån dem andra finsk-ugrisk-talande stammarna, vilket besitter lett mot för att bland andra finnar, ester samt mordviner, vars förfäder levde tillsammans många längre, inom dygn ej längre förstår ungerskan.
Efter för att språken skiljt sig åt levde den magyariska stammen inom c:a 1600 tid vid dem sydryska stäpperna var dem tog upp en antal mening ifrån persiska (farsi), kaukasiska samt turkiska. då man slog sig ned inom nuvarande Ungern runt tid 896 etablerade man nya kontakter vilket ledde mot lånord ifrån slaviska, tyska samt medeltida latin.[10]
Likheter mellan magyariska samt finska
[redigera | redigera wikitext]Det finns en antal mening likt besitter enstaka samt identisk innebörd inom ungerskan samt finskan, samt liknar varandra:[11]
- Vatten: magyariska = víz; finska = vesi (vete-, vede-)
- Liv: magyariska = élet; finska = elämä
- Blod: magyariska = vér; finska = veri (vere-)
- Hjärta: magyariska = szív; finska = sydän
- Lever: magyariska = máj; finska = maksa
- Hand: magyariska = kéz; finska = käsi
- Slicka: magyariska = nyal; finska = nuolla (Ordet tunga (även språk) heter nyelv vid magyariska, vilken är kapabel hittas inom finskans niel(lä) inom betydelsen svälja.
Medan tunga (även språk) heter kieli vid finska.)
- Öga: magyariska = szem; finska = silmä
- Bi: magyariska = méh; finska = mehiläinen
- Honung: magyariska = méz; finska mesi (Även angående detta ifrån detta svenska språket tagna termen hunaja existerar mer brukligt inom finskan idag. Saft vid finska heter till övrigt mehu, orden bi samt honung visar för att man inom sitt gemensamma urhem idkat honungsinsamling.)
- Pil: magyariska = nyíl; finska = nuoli (Fågel heter madár vid magyariska, dock fågel heter lúd vars mening besitter sitt gemensamma ursprung inom finskans mening på grund av bevingat djur liksom existerar lintu.
- Horn: magyariska = szarv; finska sarvi
- Sten: magyariska = kő; finska = kivi
- Träd: magyariska = fa; finska = puu
- Natt: magyariska = éj; finska = yö
- Vi: magyariska = mi; finska = me
- Ni: magyariska = ti; finska = te
på grund av drygt 5000 kalenderår sedan inom urhemmet fanns nära sidan från insamlandet även jakten nödvändig, titta även detta gemensamma termen på grund av horn. Liknande namnförskjutningar likt hittas mellan fågel samt bevingat djur hittar man även inom detta magyariska termen till orm liksom heter kígyó, medan kyy betyder särskilt huggorm vid finska.
Ungerskans vas betyder järn vid svenska, medan vaski vid finska existerar koppar. Används idag inom termen vaskikäärme (sv: kopparorm), medan koppar inom allmänt brukar existera detta ifrån svenska språket tagna termen kupari. en sista modell vid hur ordens innebörd förändras existerar termen ár såsom existerar magyariska samt betyder kostnad, medan finskans arvo betyder värde.)
I ungerskan samt finskan äger även enstaka sektion konsonantskiftningar skett, exempelvis mellan h samt k.
Finskan besitter dessutom bevarat ändelsen -i inom sitt tungomål.
Finska är ett finskt-ugriskt språk, och språkgruppen som finska tillhör kallas för östersjöfinska språkFinskt ordinitialt k motsvaras från h inom ungerskan angående detta var följs från bakre vokal:
- Fisk: magyariska = hal; finska = kala
- Tre: magyariska = három; finska = kolme
- Sex: magyariska = hat; finska = kuusi
Ungerskan äger även diverse lånord, bland andra följande:
- Turkiska lånord: alma (äpple), bor (vin), apa (far), anya alternativt anyu (mor), sisak (hjälm) samt baksis (dricks)
- Tyska lånord: kvártély (militärt kvarter), kugli (klot), spicli (spion [vardagligt]), táska (väska), dzseki (jacka), tipp (tips), heccelni (hetsa), vicc (vits, rolighet) samt andra mening tillsammans med armé anknytning (exempelvis hapták ifrån Habtacht, egzecéroz ifrån exezieren, mars!
ifrån marschieren samt kuss ifrån kuschen)
- Tjeckiska lånord: király (kung), kukorica (majs) samt stadsnamn tillsammans med ändelsen -grád (Visegrád)
- Latinska lånord: centrum (centrum) samt skandallum (skandal, [ålderdomligt])
- Franska lånord: csekk (check), bál (bal), garázs (garage), balkon (balkong) samt restaurant (restaurang)
- Romska lånord: csávó (karl), csaj (tjej), kéró (hus) samt lóvé (pengar) (Dessa mening existerar slang.)
- Finskt lånord: szauna (bastu)
- Svenskt lånord: ombudsman (ombudsman)
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^”Glottolog 4.4 - Hungarian”. glottolog.org.
https://glottolog.org/resource/languoid/id/hung1274. Läst 5 juli 2021.
- ^”ScriptSource - Hungarian written with Latin script”. scriptsource.org. https://scriptsource.org/cms/scripts/page.php?item_id=wrSys_detail&key=hu-Latn. Läst 5 juli 2021.
- ^”Hungarian language, alphabet and pronunciation”. omniglot.com. Finskans närmaste släktspråk är meänkieli, som talas i norra Sverige, och kvänska, som talas i norra Norge
https://omniglot.com/writing/hungarian.htm. Läst 5 juli 2021.
- ^Storlind, Eugen (2002). ”Verb (anger handlingar)”. Ungersk grammatik. Helsingborg: Storlinds förlag. sid. 26-27. Libris8408018. ISBN 91-87352-17-6
- ^Lavotha, Ödön; Csilla Lavotha (1973). ”Konjugation”. Ungersk grammatik.
Lund: Almqvist & Wiksell, Studentlitteratur. sid. 102-103. Libris7218104. ISBN 91-20-03877-1
- ^Lavotha, Ödön; Csilla Lavotha (1973). ”Formlära”. Ungersk grammatik. Lund: Almqvist & Wiksell, Studentlitteratur. sid. 37. Libris7218104. ISBN 91-20-03877-1
- ^Dugántsy, Mária (2005). ”Nomina”. Ungersk grammatik 1 (2).
Uppsala: Finsk-ugriska avdelningen. sid. 13. Libris10648299. ISBN 9197210420
- ^Storlind, Eugen (2002). ”Adjektiv (egenskapsord)”. Ungersk grammatik. Helsingborg: Storlinds förlag. sid. 47-51. Libris8408018. Likheter mellan ungerska och finska
ISBN 91-87352-17-6
- ^Lavotha, Ödön; Csilla Lavotha (1973). ”Adjektiv”. Ungersk grammatik. Lund: Almqvist & Wiksell, Studentlitteratur. sid. 80. Libris7218104. De finsk-ugriska språken är tillsammans med turkspråken, baskiskan, kalmuckiskan, nentsiska, de kaukasiska språken och maltesiskan de enda språken i Europa som inte tillhör den
ISBN 91-20-03877-1
- ^Dugántsy, Mária (2005). ”Ordlära - Szótan”. Ungersk grammatik 1 (2). Uppsala: Finsk-ugriska avdelningen. sid. 9. Libris10648299. ISBN 9197210420
- ^”Unkari - sukulaiskieli” (på finska). Suomi – Unkari Seura. 28 augusti 2008.
https://suomiunkari.fi/kieli/unkari-sukulaiskieli/. Läst 5 juli 2021.