Slutvärde av årligen återkommande belopp

Nuvärdesmetoden, även känd likt diskonteringsmetoden, kassaflödesmetoden samt kapitalvärdesmetoden, används på grund av för att uppskatta ett investerings lönsamhet. Hos större svenska företag samt myndigheter existerar detta möjligen den vanligaste metoden^[1] till investeringskalkylering, tillsammans tillsammans med payback-metoden.

Den existerar nära relaterad mot enstaka rad andra metoder, mot modell slutvärdesmetoden, annuitetsmetoden samt internräntemetoden.

Ett nominellt belopp om 100 kr idag med 10% ränta per år i tio år har följande slutvärde: Slutvärdet är 259 kr (100*1,10^10)

Nuvärde, även kapitalvärde, existerar detta beräknade värdet från ett investerings framtida kassaflöde, diskonterat tillsammans hänsyn mot ett given kalkylräntesats.

Nettonuvärde existerar differensen mellan nuvärde samt investeringskostnad.

Kapitalvärdeskvot existerar enstaka begrepp likt oftast används inom betydelsen nettonuvärdeskvot, detta önskar yttra nettonuvärdet delat tillsammans investeringskostnaden.

Emellanåt är kapabel uttrycket även betyda nuvärdeskvot, vilket existerar nuvärdet delat tillsammans grundkostnaden.

Översikt

[redigera | redigera wikitext]

Nuvärdesmetoden går ut vid för att antingen beräkna enstaka investerings nuvärde samt jämföra detta tillsammans investeringskostnaden, eller för att beräkna nettonuvärdet direkt.

Den inledande varianten existerar ofta den vilket beskrivs inom, åtminstone äldre, svensk kurslitteratur. Den andra existerar vanlig inom amerikansk kurslitteratur.

Kapitalvärde = a x tabell C [n år:r %] - G Kapitalvärde = a x tabell C + R x tabell B - G Nuvärde av enstaka olika

inom praktiken existerar dem båda varianterna helt jämställda – man utför identisk sak.

Nuvärdesberäkningen är kapabel jämföras tillsammans med för att sätta in valuta vid en konto. Den besvarar frågan ”Hur många valuta måste jag sätta in idag till för att äga x valuta angående y år”. angående man vänder vid frågan får man istället en slutvärde.

Beräkningen existerar vilket enstaka ränta-på-ränta-beräkning, fast tvärtom. Nuvärdet från ett enstaka framtida inbetalning (I) får man således genom nästa formel (beteckningarna förklaras nedan):

Metoden kunna användas både på grund av för att besluta angående ett viss placering bör genomföras, alternativt på grund av för att jämföra olika investeringsalternativ.

detta går dock bara för att jämföra alternativ tillsammans med lika utdragen finansiell livslängd. angående livslängden existerar olika, existerar annuitetsmetoden bättre; den träffar inom princip ut nuvärdet ovan livslängden.

En placering existerar lönsam angående nuvärdet existerar större än investeringskostnaden, detta önskar yttra nettonuvärdet existerar större än noll.

nära ett jämförelse är kapabel detta antingen existera detta alternativ liksom besitter störst nuvärde, störst nettonuvärde alternativt störst kapitalvärdeskvot likt existerar maximalt lönsam.

Beräkningar

[redigera | redigera wikitext]

För beräkningar från nuvärde samt nettonuvärde behöver oss vissa indata. inom den denna plats artikeln används nästa beteckningar:

NV	Nuvärde
NNV	Nettonuvärde
q	Kapitalvärdeskvot. förmå antingen beräknas såsom nettonuvärdeskvot, NNK, alternativt nuvärdeskvot NK. Det värde som räknas fram heter kapitalvärde
I	Inbetalningar.
U	Utbetalningar.
G	Investeringskostnad (grundinvestering).
a	Årligt inbetalningsöverskott (I - U). ifall dessa existerar olika anges dem vilket ai, var i anger vilket kalenderår detta existerar fråga ifall.
R	Restvärde. Värdet från maskinen/värdepappret/tillgången nära beräkningens slut.
p	Kalkylränta. Vilken räntenivå oss bör nyttja på grund av diskonteringen.
n	Investeringens ekonomiska livslängd.
C	Totalt årligt kassaflöde, vilket inkluderar investeringskostnader, inbetalningsöverskott samt skrotvärde. på grund av en visst tid anges detta Ci. C0 existerar kassaflödet nära investeringstillfället (oftast = -G).
g	Tillväxtfaktor.

Beräkningen från nuvärde samt nettonuvärde görs i enlighet med nedanstående formler.

För att kunna beräkna nuvärde används två tabeller; en som visar nuvärdefaktorn av enstaka betalningar på samma belopp vid olika år och räntesatser, och en som används när nuvärde av flera årligen återkommande lika stora betalningar ska beräknas

Exempel: Obligation

[redigera | redigera wikitext]

Du önskar spara enstaka summa valuta inom statsobligationer beneath 3 kalenderår. Nya treåriga obligationer ger 6 % ränta, dock ni är kapabel även köpa 7 kalenderår gamla obligationer såsom löpte ovan 10 tid. dem ägde en nominellt belopp vid 1000 kronor mot 4 % ränta, detta önskar yttra ger 40 kronor angående året.

Hur många bör ni erlägga till dem? Antag för att detta existerar inom start från året, samt räntan blir betald nära övergången mellan två år.

Du bör alltså ej erlägga mer än 946 kronor styck. angående priset existerar lägre än därför existerar dem mer lönsamma än nya obligationer. nära priset 938 kronor blir nettonuvärdet 8,54 kronor, samt kapitalvärdeskvoten ungefär 0,9 %.

Återkommande belopp

[redigera | redigera wikitext]

Om varenda inbetalningsöverskott existerar lika stora, såsom inom exemplet ovan, går detta för att nyttja ett snabbare formel.

Den besvarar frågan ”Hur mycket pengar måste jag sätta in idag för att ha x pengar om y år”

Den använder sig från annuitetsfaktorn.

Exemplet skulle då ge nästa uträkning:

Den på denna plats varianten existerar enklare ifall investeringens ekonomiska livslängd existerar utdragen.

Eviga investeringar

[redigera | redigera wikitext]

Vissa långsiktiga investeringar förmå äga därför utdragen livslängd för att dem förmå approximeras likt eviga.

detta är kapabel exempelvis gälla aktier. enstaka aktiekurs skulle behärska existera enstaka värdering från framtida utdelningar. detta kunna även gälla egendomar, var hyran kunna ses såsom ett ”evig” lön. inom sådana fall faller restvärdet försvunnen, samt beräkningen blir ett geometrisk serie.

Ofta existerar detta betydelsefull för att ta hänsyn mot för att olika inkomster samt utgifter ökar ovan tiden.

Då är kapabel Gordons formel, vilket tar hänsyn även mot tillväxtfaktorn, användas.

Exempel: Aktie

[redigera | redigera wikitext]

En riktkurs till enstaka aktie kunna beräknas tillsammans ovanstående formel. säga för att utdelningen på grund av innevarande kalenderår existerar 13,50 kronor.

Företaget existerar moget, samt utdelningen växer möjligen tillsammans 3,5 % ifall året inom medelvärde. ni önskar dock äga 10 % utdelning till för att täcka till kursfluktuationer.

En lämplig riktkurs kunna då artikel 214 kronor.

Nuvärde av lika stora återkommande belopp varje år

Exempel: Fastighet

[redigera | redigera wikitext]

Även priset vid ett fastighet är kapabel beräknas tillsammans med ovanstående formel. Antag för att ett viss given fastighet ger en årligt driftnetto, detta önskar yttra hyra minus driftskostnader, vid 100.000 kronor. ni besitter en avkastningskrav vid 5,5 % samt beräknar tillsammans med ett inflation vid 2,5 %.

Ett lämpligt kostnad bör artikel 3,4 miljoner kronor.

Kapitalvärdeskvot

[redigera | redigera wikitext]

Vid jämförelser mellan olika investeringar är kapabel detta existera mer intressant vilken placering såsom ger maximalt valuta åter per satsad topp, än detta absoluta beloppet utan hänsyn mot grundinvesteringen.

en sätt för att utföra detta på denna plats vid existerar för att dela nuvärdet alternativt nettonuvärdet tillsammans med grundinvestering.

Detta ger nettonuvärdeskvot respektive nuvärdeskvot. Båda begreppen kallas ibland på grund av kapitalvärdeskvot, liksom alltså är kapabel artikel tvetydigt.

Nettonuvärdeskvoten (NNK) samt nuvärdeskvoten (NK) beräknas alltså vid nästa sätt:

För för att ett placering bör artikel lönsam, bör nettonuvärdeskvoten existera ovan noll samt nuvärdeskvoten bör artikel ovan en.

detta alternativ såsom äger högst kvot existerar maximalt lönsam.

När du har summerat nuvärdet av alla framtida betalningar ska de jämföras med den ursprungliga grundinvesteringen

Framförallt nettonuvärdeskvoten används exempelvis nära investeringsbedömningar från infrastruktur. Kvoterna används bland annat även till för att ranka olika produktionsalternativ till nya varor.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

• Nurmis, Peter; Ogi Chun (1997) [1994]. ”Formler”. Övningskompendium, Kalkylering & rationalitet (3:e uppl.).

  Stockholm: Stockholms Universitet/Reproenheten 

• Andersson, Göran (2001) [1983]. Kalkyler såsom beslutsunderlag (5:e uppl.). Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-44-01910-6 
• Brealey, Richard A.; Stewart C. Myers (1996) [1981] (på engelska). Principles of corporate finance (fifth ed.).

  McGraw-Hill Companies, Inc. ISBN 0-07-114053-0