Hur många kolonier har storbritannien

Brittiska imperiet alternativt Brittiska väldet fanns tidigare den officiella benämningen vid Storbritannienskolonialvälde samt maktområden. detta fanns en internationellt struktur från kolonier, protektorat samt andra territorier såsom lagts beneath den brittiska kronan mellan talet samt talet.^[1]

Det fanns beneath talet vilket begreppet "Engelska imperiet" blev vanligt, vilket ersattes från "Brittiska imperiet" inom samband tillsammans med uppättandet från Kungariket Storbritannien inom femte månaden i året , då England samt Skottland gick samman.^[2]

På sin höjdpunkt fanns imperiet detta största liksom någonsin funnits, tillsammans med enstaka yta vid runt 34 miljoner km².

Dock plats Mongolväldet detta största sammanhängande imperiet.^[3][4][5][6] detta Brittiska imperiet plats världens främsta kraft inom ovan en århundrade.^[7]

Den brittiska politiken för att ge områdena inom imperiet ett upphöjd grad från självstyre^[1] ledde mot för att imperiet beneath talet utvecklades mot detta Brittiska samväldet, inom solens tid Samväldet, "Commonwealth of Nations".

Samväldet existerar inom ljus ett frivillig sammanslutning från självständiga länder. från brittiska besittningar återstår inom solens tid tio mindre områden samt numeriskt värde obebodda, vilket tillsammans utgör Storbritanniens utomeuropeiska territorier.

Storbritanniens utländska besittningar upptog enstaka areal från 33 &#;km² tillsammans med invånare. detta brittiska imperiet nådde sin största geografiska utsträckning mellan samt nära Versaillesfreden erhöll Storbritannien tidigare tyska områden såsom mandat ifrån Nationernas Förbund, samt Egypten blev den inledande ägande vilket uppnådde full självständighet samt oberoende ifrån britterna.

Det var ett system av kolonier, protektorat och territorier som i storlek bara har överträffats av Mongolväldet

Kronologisk översikt

[redigera | redigera wikitext]

Imperiets ursprung

[redigera | redigera wikitext]

England började beneath talet utföra sina inledande försök för att grunda bosättningar vid andra kontinenter. beneath talet ledde ekonomiska motiv samt rivaliteten tillsammans land i västeuropa mot ett snabb tillväxt från den engelska sjöfarten samt engelska bosättningar inom Västindien samt Nordamerika.^[1] fanns engelska kolonier inom New England, Virginia samt Maryland, samt bosättningar vid Bermuda, Honduras, Antigua, Barbados samt Nova Scotia.

Jamaica erövrades ifrån Spanien ifrån verkade Hudson Bay-kompaniet inom delar från detta vilket senare skulle bli Kanada. detta brittiska ostindiska kompaniet började grunda handelsposter inom Indien tid Den inledande permanenta bosättningen inom Afrika blev James Island inom Gambiafloden ().

Gemensamt till dem tidiga bosättningarna existerar dem nästan varenda grundades från kompanier samt enskilda magnater, ej från den brittiska kronan. Även angående kolonierna övervakades från kronan plats dem självständiga företag. Bildandet från detta brittiska imperiet fanns därför mot enstaka start ett ganska oorganiserad process var den brittiska kronan ibland ej ens plats särskilt villig för att delta.^[1] beneath samt talet ägde den brittiska kronan främst övervakning ovan koloniernas köp samt sjöfart.

inom enlighet tillsammans dåtidens merkantilistiska teorier sågs kolonierna liksom leverantörer från råmaterial åt England. dem fick därför monopol vid den brittiska marknaden på grund av ingredienser vilket bomull samt tobak, dock förväntades inom gengäld för att bedriva all sin affär tillsammans engelska skepp samt fungera likt handelsplats till brittiska varor.

Britterna tar makten ovan världshaven

[redigera | redigera wikitext]

Under inledande hälften från talet ägde land i västeuropa varit den inflytelserik kolonialmakten.^[8] Efter den brittiska segern inom sjuårskriget trängdes land i västeuropa åter samt britterna tog ovan herraväldet ovan haven.^[8] beneath talet fortsatte dem brittiska handels- samt krigsflottorna för att växa sålunda för att dem blev många större än någon ytterligare nations.^[8] inom Asien något som har transporterats eller flyttats kolonialkrig mellan kompanier tillsammans med nationella handelsmonopol.

på denna plats kom detta brittiska ostindiska kompaniet för att ta kontrollen. land i västeuropa ägde innan dess haft starka kolonialintressen inom Indien tillsammans med handelsstationer både längs landremsa vid havet samt inom dem inre delarna norr ifall subkontinenten.

Opiumkrigen

[redigera | redigera wikitext]

Detta segment existerar enstaka översikt från Opiumkrigen.

Opiumkrigen plats numeriskt värde konflikt inom mitten från talet, var Storbritannien samt land i västeuropa tvingade Kina för att acceptera opiumhandeln samt ge handelsprivilegier åt segrarna.

inledande opiumkriget (–) resulterade inom en fredsfördrag för att europeiska köpmän skulle ett fåtal arrendera samt bebygga mark inom hamnarna Kanton, stad i kina, Fuzhou, Ningbo samt Shanghai skulle existera öppna på grund av samtliga nationer samt för att främmande konsuler skulle erhålla bosätta sig var. Engelsmännen skulle dessutom erhålla Hongkong samt 21 miljoner dollar på grund av sina krigsomkostnader.

När det brittiska imperiet var som störst år sträckte det sig över alla världens kontinenter och omfattade nästan en fjärdedel av jordens yta

Andra opiumkriget (–) resulterade inom ett fred vid identisk villkor likt inom fördraget , dock tillsammans ökad krigsskadeersättning (60 miljoner francs mot Storbritannien samt 30 miljoner mot Frankrike).

Imperiet idag

[redigera | redigera wikitext]

Idag finns detta endast smulor kvar från detta stora imperiet likt ett gång härskade ovan enstaka tredjedel från världen, försvann begreppet kronkoloni mot förmån på grund av dependent territories,^[9] liksom ersattes tillsammans med utomeuropeiska territorier.

Idag består detta brittiska imperiet från flera småöar bortsett ifrån Gibraltar liksom ligger vid Iberiska halvön. detta äger ifrågasatts vem vilket egentligen äger områdena, detta äger speciellt gällt ögrupp i atlanten vilket besattes från Argentina vilket startade Falklandskriget. detta kriget existerar detta sista liksom Storbritannien utkämpat utan hjälp från stridande trupp ifrån något annat nation.

ett rest från detta brittiska imperiet vilket noteras än idag existerar dock detta engelska språkets starka ställning inom världen.

Besittningarnas politiska ställning

[redigera | redigera wikitext]

De brittiska besittningarnas politiska förhållande mot moderlandet fanns många växlande.

Medelhavet ökade i betydelse för Storbritannien på grund av Suezkanalens öppnande och vägen till Indien förkortades

beneath namnet kronkolonier brukade man summera dem kolonier, såsom ej ägde självstyre tillsammans ett ministär såsom plats ansvarig inför ett folkrepresentation. dem styrdes från ett guvernör liksom endast fanns ansvarig inför moderlandets statsmakt, vilken emellertid ofta ägde en verkställande råd nära sin blad samt inom flera kolonier även en lagstiftande råd, vars medlemmar vanligen plats delvis folkvalda.

Ibland avsåg kronkolonier enbart dem rent guvernörstyrda kolonierna mot skillnad ifrån kolonier tillsammans representativa institutioner samt kolonier tillsammans fullt självstyrelse (responsible government). Dessutom fanns protektorat samt från privata bolag (chartered companies) förvaltade områden.

Storbritannien erkände USA:s självständighet i september Brittiska imperiet var ett globalt system av kolonier, protektorat och andra territorier som lagts under den brittiska kronan och statsapparaten mellan talet och talet

Kejsardömet Indien intog enstaka särställning.

Territorier

[redigera | redigera wikitext]

Afrika

[redigera | redigera wikitext]

Besittningarna inom Afrika var: ön Ascension (som styrdes från enstaka garnisonskommendant), Basutoland, Bechuanaland-protektoratet, protektoratet Brittiska Somaliland, Brittiska Östafrika-protektoratet tillsammans med Uganda samt Zanzibarprotektoratet, mauritius tillsammans med Rodrigues, Cargados-, Chagos- samt Eagleöarna, Nyasaland-protektoratet, Rhodesia (som förvaltades från British South Africa Company), Sankt Helena tillsammans med ön Tristan da Cunha (som ej ägde speciell styrelse), Seychellerna, Swaziland, dem mot Sydafrikanska unionen federativt sammanslutna självstyrande kolonierna Kapkolonin, Natal, Transvaal samt Oranjefristaten samt dem västafrikanska besittningarna kolonin samt protektoratet Nigeria, kolonin samt protektoratet Gambia, kolonin Guldkusten tillsammans med protektoraten Ashanti samt nordlig territories samt kolonin samt protektoratet Sierra Leone.

Egypten ägde nominell självständighet beneath brittiskt protektorat. Sudan styrdes från enstaka brittisk generalguvernör, liksom sultanatetDarfur betalade tribut mot.

Amerika

[redigera | redigera wikitext]

I Amerika innehade Storbritannien nästa besittningar: den självstyrande kolonisammanslutningen (dominionen) Kanada, den självstyrande kolonin Newfoundland tillsammans Labrador, Bermuda-öarna, Brittiska Guyana, Brittiska Honduras, ögrupp i atlanten samt Västindiska öarna, vilka administrativt delades inom sex grupper (Bahama-öarna, Barbados, Jamaica tillsammans med Turks Islands, Leeward Islands, Trinidad samt Tobago samt Windward Islands).

Dessa kolonier inom Karibien likt producerade sockerrör samt såsom grundade sig vid slaveri ansågs vilket viktigare samt värdefullare. Nordamerikanska kolonier vilket exporterade tobak, bomull, ris, virke samt päls ägde ej lika stora finansiella framgångar dock dem erbjöd god odlingsmark. Dessutom flyttade dem flesta engelska nybyggare mot denna distrikt.

Nya kolonier inskaffades genom konflikt, mot modell New Amsterdam vilket innan tillhörde Nederländerna.

Sjuårskriget (–) utkämpades även inom Nordamerika samt existerar var känt likt Fransk-indianska kriget. beneath krigets lopp övertog Storbritannien större områden ifrån land i västeuropa.

Fram mot talet ägde Storbritannien även 13 kolonier vid Nordamerikas östkust, liksom inom juli slog sig fria samt bildade landet USA. Storbritannien erkände USA:s självständighet inom september

Asien

[redigera | redigera wikitext]

De brittiska besittningarna inom Asien, förutom kejsardömet Indien, Storbritanniens viktigaste ägande, fanns Cypern, Kelantan samt Trengganu, protektoraten Brittiska Nordborneo, Brunei samt Sarawak, Brittiska Hongkong samt Weihaiwei (som "arrenderades" ifrån Kina).

Storbritanniens nyfikenhet till Kina började nära slutet från talet främst vid bas från teodlingar. på grund av för att hålla sin handelsbalans jämn exporterade Storbritannien opium ifrån sina besittningar inom Indien mot Kina. detta orsakade ekonomiska bekymmer till Kina samt resulterade inom ett väpnad konflikt kallat inledande opiumkriget (–).

Under krigets lopp övertog Storbritannien större områden från Frankrike

Kriget vanns från britterna, något likt säkrade deras maktställning inom region.

Europa

[redigera | redigera wikitext]

I Europa ägde Storbritannien kronkolonierna Cypern, Gibraltar samt Malta. Storbritannien ägde även Helgoland ifrån tills ön överlämnades mot Tyskland. Irland anses från forskare oftast såsom ett koloni, även ifall detta, juridiskt sett, fanns en enskilt rike (från ) samt enstaka integrerad sektion från Förenade konungariket Storbritannien samt Irland (från mot ).^{[10][11][12][13]}

Oceanien

[redigera | redigera wikitext]

Storbritanniens besittningar inom Oceanien plats följande: den självstyrande kolonisammanslutningen Australien (kolonierna - för tillfället kallade original states - New South Wales, Victoria, Queensland, South Australia, Western Australia samt Tasmanien) tillsammans nordlig Territory (sedan ; plats förut anslutet mot South Australia) samt Brittiska Nya Guinea (sedan Territory of Papua), Dominion of New Zealand (Nya Zeeland tillsammans Auckland-, Chatham- samt Hervey-öarna samt övriga brittiska Söderhavsöar), Fijiöarna, protektoratet Tonga, enstaka mängd annekterade Stillahavsöar (bland annat Salomonöarna, Pitcairn samt Gilbert samt Elliceöarna) beneath ett "high commissioner of the western Pacific".

dem flesta öområden förvaltades inom detta Brittiska Västra Stillahavsterritoriet. Nya Hebriderna stod beneath gemensam förvaltning från engelska samt franska ämbetsmän.

Områden vunna inom Versaillesfreden

[redigera | redigera wikitext]

Efter inledande världskrigets slut slöts Versaillesfreden var Tyskland samt Osmanska riket (nuvarande Turkiet) fråntogs varenda sina kolonier.

Fram till talet hade Storbritannien även 13 kolonier på Nordamerikas östkust, som i juli slog sig fria och bildade landet USA

dem före detta tyska kolonierna samt protektoraten delades upp mellan Belgien, land i västeuropa, Japan samt Storbritannien samt skulle förvaltas liksom mandat beneath den nybildade internationella fredsorganisationen NF inom förberedelse till självständighet. ifrån Tyskland fick Storbritannien då Sydvästafrika (nuvarande Namibia), nuvarande Papua Nya Guinea, samt Tanganyika (del från nuvarande Tanzania).

ifrån Osmanska riket blev bland annat Transjordanien (nuvarande Jordanien) brittiskt protektorat, samt Irak samt dåvarande Brittiska Palestinamandatet blev brittiska NF-mandatområden.

Motto

[redigera | redigera wikitext]

Det brittiska imperiet ägde likt mottoThe Empire where the sun never sets (svImperiet var solen inte någonsin går ned), en främst symboliskt dock även faktakorrekt påstående^[14], då Imperiets vidsträckthet gjorde för att detta ständigt fanns solsken samt dagsljus någonstans inom detta Brittiska imperiet.

Detta motto ägde sitt ursprung inom tysk-romerske kejsaren samt spanske kungenKarl V, vilket sade "I mitt rike går solen inte någonsin ner".

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]