Hur många vindkraft finns det i sverige

Vindkraft inom Sverige tillsammans med tillväxt från den moderna vindkraften började inom mitten från 1970-talet dock detta dröjde innan den började användas inom större skal.

ursprunglig tid 2007 plats elproduktionen ovan 1 TWh/år.

Det sker ett snabb teknikutveckling. Den tydligaste trenden existerar för att vindkraftverken blir större inom samtliga avseenden såväl då detta gäller installerad resultat, höjd samt rotordiameter. Sett inom en internationellt perspektiv besitter vindkraftsprojekt inom land förhållandevis höga navhöjder.

detta förmå förklaras tillsammans med för att nya vindkraftsparker ofta byggs inom skogslandskap vilket fullfölja detta viktigt för att anlända upp inom höjd till för att minska turbulens samt nå vindar liksom bromsats mindre från skogen. land existerar indelat inom fyra elområden. Vindkraftens installerade inverkan fördelad vid elområdena 2018 ifrån norr mot söder framgår från bilden ovan Installerad utfall per elområde.

färsk produktion lokaliseras inom massiv utsträckning mot dem norra delarna från landet var detta finns utrymme för att bygga stora vindkraftparker.^[1]

Större vindkraftverk fanns 2022 inom 180 från landets 290 kommuner. Piteå samhälle äger störst installerad utfall ifrån vindkraft tillsammans 1946 MW. Näst störst påverkan äger Örnsköldsviks samhälle tillsammans 690 MW.

tredjeplats störst besitter Sollefteå samhälle tillsammans 542 MW vindkraft^[2] beneath 2023 installerades 2,0 GW fräsch vindkraft. nära utgången från 2023 fanns 5 506 större vindkraftverk inom land tillsammans med enstaka sammanlagd konsekvens 16 251 MW.^[3] 75 från vindkraftverken fanns havsbaserade.^[2] Vindkraften bidrog 2023 tillsammans med 34,5 TWh el vilket plats 21 % från elproduktionen samt 26 % från elanvändningen.^[4] beneath 2024 beräknas i enlighet med tubintillverkarnas orderböcker 1,0 GW fräsch vindkraft installeras inom land.

2026 beräknas elproduktionen inom land ifrån vindkraft existera 55 TWh.^[3]

Svenska kraftnät beräknar inom Långsiktig marknadsanalys 2024 tillsammans med mellan 82 samt 120 TWh elproduktion ifrån vindkraft 2035 beroende vid scenariealternativ. Andelen från elanvändningen ifrån vindkraft varierar då mellan 35 samt 45 andel.

till 2045 beräknar Svenska kraftnät tillsammans med 103–237 TWh vindkraft beroende vid scenariealternativ vilket innebär 40–69 andel från elanvändningen ifrån vindkraft.^[5] SWECO analyserade kalenderår 2017 den tekniska potentialen på grund av havsbaserad vindkraft inom svenska farvatten mot cirka 3 000 TWh/år. ^[6]

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Inspirerat från den vindkraftsutveckling likt pågick inom västvärlden föreslog 1951 års statliga Bränsleutredning för att enstaka försöksanläggning på grund av vindkraft skulle byggas nära Ölands Södra udde.^[7] detta skulle dock dröja mot oljekrisen 1973 innan Styrelsen på grund av mekanisk tillväxt (STU) började undersöka förutsättningarna på grund av vindkraft beneath ledning från tekn.

dr. Olle Ljungström (1918–2013).^[8] kommitté till energiproduktionsforskning (NE) tillkom 1975 samt fick mot arbetsuppgift för att genomföra bland annat denna sektion från detta energiforskningsprogram vilket beslutats från riksdagen. inom detta start arbetet ingick tekniska studier, vindprospektering samt för att låta Saab-Scania 1977 bygga en försöksaggregat angående 60 kW nära Kalkugnen nära norra Upplandskusten nära Älvkarleby.

De inledande stora vindkraftverken byggdes på grund av energiforskningsprogrammet från Karlskronavarvet inom Maglarp inom Skåne 1982 (byggherre Sydkraft) samt från KMW nära Näsudden vid Gotland (byggherre Vattenfall) 1983.^[9] Den förra fanns inom drift fram mot 1993 samt plats då detta vindkraftverk inom världen vilket ägde producerat maximalt el.

Efter folkomröstningen ifall kärnkraften 1980 avtog detta politiska intresset på grund av förnybar elproduktion, varför den tidigare offensiva vindkraftssatsningen till utdragen tidsperiod gick ovan inom en skede från undersökning, analys samt bevakning. Maglarp-Näsudden slutfördes samt utvärderades. Bland dem forskningssatsningar likt fortsatte noteras elteknikforskningen nära Chalmers, likt gjort pionjärinsatser beträffande flera från dem lösningar likt senare slagit igenom inom branschen.

undersökning angående aerodynamik nära Flygtekniska Försöksanstalten (numera FOI) äger bland annat resulterat inom vingprofiler likt används inom enstaka massiv sektion från världens vindkraftverk. vetenskapsman nära Uppsala högskola utvecklade den datormodell på grund av vindkartering.

Energimyndigheten presenterade idag statistik om vindkraft för 2022

Ett ökat nyfikenhet till vindkraft började utföra sig gällande inom land inom start från 1990-talet, inom inledande grabb såsom en utfall från dem framgångar vilket vindkraften fått utomlands. 1991 infördes investeringsstöd på grund av vindkraftverk, vilket blev starten på grund av ett utbyggnad från vindkraften.^[10] Sedan dess besitter ökningstakten legat nära inom medelvärde 30 andel per kalenderår.

detta ökade intresset ledde även mot fabriksrelaterade utvecklingsprojekt samt försök mot kommersiell etablering.

Norsk-svenska Kvaerner Turbin, likt tagit ovan efter Näsudden-leverantören KMW, utvecklade en nytt 3 MW-maskineri, vilket monterades vid detta befintliga Näsudden-tornet. en systerverk uppfördes inom Tyskland.

beneath namnet Näsudden II kom även denna Vattenfallsägda anläggning för att beneath ett tidsperiod inneha världsrekordet inom elproduktion till vindkraftverk. Utvecklingen fortsatte inom detta norsk-svenska Scanwind, vilket uppförde en tiotal verk utanför Trondheim. Sedan General Electric övertagit verksamheten byggdes 2012 en 4,1 MW-verk inom relaterat till göteborg hamn kallat Big Glenn tillsammans götet Energi vilket klient.

Typen plats avsedd på grund av havsbasering. GE äger därefter avvecklat detta övertagna konstruktionskontoret.

Med mekanisk inspiration ifrån Maglarps-projektet uppförde Nordic Windpower 1992 utanför Lysekil vindkraftverket Nordic 400, tillsammans med 400 kW inverkan. 1995 tillkom Nordic 1000 (1 MW) vid Gotland, likt detta inledande från dem EU-stödda projekten på grund av för att förbättra vindkraftverk inom MW-storlek.

land plats då ännu ej tillsammans med inom EU. Ytterligare tre verk byggdes inom landet, tillsammans Vattenfall samt olika privata företag såsom kunder. Efter olika ägarbyten gick Nordic Windpower inom konkurs 2004. Därefter byggdes inom olika konstellationer 126 Nordic 1000-verk inom USA, Colombia samt Kina, detta sista 2012.

Sverige fanns tidigt engagerat inom havsbaserad vindkraft samt Sydkraft byggde 1990 världens inledande havsbaserade vindkraftverk vid en trebent stålfundament utanför Nogersund inom Blekinge.^[11]

Förutsättningar till lokalisering från vindkraft

[redigera | redigera wikitext]

Sverige ligger inom detta sålunda kallade västvindbältet, var den primära energin kommer genom dem ifrån Atlanten invandrande lågtrycken.

Lokalt uppkommande vindsystem liksom sjöbrisen äger energimässigt mindre innebörd.

Vinden varierar ständigt dock inom en längre tidsperspektiv besitter den tydliga mönster. Mellan olika kalenderår varierar energiinnehållet inom vindarna inom Skandinavien tillsammans storleksordningen ± 10 procent.^[13] från årsenergin infaller ⅔ beneath vinterhalvåret, då även nödvändigheten existerar störst.^[14] Samtidigt existerar detta beneath just vinterhalvåret liksom förekomsten från längre perioder från stiltje inträffar, mot resultat från förlängda högtryck, beneath vilket produktionen ifrån vindkraften är kapabel artikel försumbar inom flera dygn.^[15] inom norra Europa samt Östersjöområdet inträffar detta beneath inom medelvärde 50-100h per kalenderår beneath perioden november-januari.^[15]

På senare kalenderår äger utbyggnaden dominerat inom inlandets skogsområden, ifrån Småland inom söder mot nordligaste landet.

Sveriges samt Europas största landbaserade vindkraftpark byggs idag inom Markbygden väster ifall Piteå. Orsaken existerar resultatet från enstaka grundlig vindkartering från Hans Bergström, professor emeritus nära enheten Meteorologi vid avdelningen till geovetenskaper nära Uppsala högskola. Parken tillsammans med enstaka yta vid 450 kvadratkilometer förväntas artikel helt färdigbyggd kring kalenderår 2026.

Vindkraftparken kommer då den existerar färdigbyggd behärska skicka upp mot cirka 12 TWh per tid. Etapp 1 existerar belägen inom den nordöstligaste delen från samt uppdelad inom dem tre delprojekten Skogberget, Ersträsk samt Markbygden en. Etapp 1 omfattar tillåtelse till upp mot totalt 314 vindkraftverk, varav ungefär 275 existerar färdigbyggda. Etapp 2 ligger utanför Koler samt Långträsk inom områdets västra delar.

Enercon äger inom området startat mark- samt anläggningsjobb samt fundament. Inom begränsad anländer själva vindkraftverken. Fram mot slutet från 2021 kommer 160 verk för att äga byggts denna plats. Den tredjeplats samt avslutande etappen existerar uppdelad inom dem numeriskt värde delarna Hästliden samt Önusberget. vid Önusberget äger markjobb till anläggning från vägar samt kranplaner startat.

Byggandet från 700 MW, vilket motsvarar ungefär 130–150 vindkraftverk kommer därefter. Hästliden existerar kvar existerar beneath projektering.^[16]

Sveriges högst belägna vindkraftverk finns inom Glötesvålen, såsom byggts vid 1 010 m ö.h. 40 km väster ifall Sveg inom Härjedalen.

Till havs existerar vindförhållandena ofta betydligt förbättrad än vid nation, dock kostnaderna till anläggning samt drift existerar högre.

Lillgrunds vindkraftpark inom Öresund utanför malm byggdes 2007 samt existerar den största havsbaserade parken. Den besitter 48 verk samt 0,3 TWh inom årsproduktion.^[17] inom Vänern finns den "insjöbaserade" Vindpark Vänern, tillsammans 10 vindkraftverk.

Kartering samt mätning

[redigera | redigera wikitext]

I land äger inom inledande grabb den vindkartering såsom vid uppgift från Energimyndigheten blev tagna fram från Uppsala högskola tillsammans användning från datorsimulering utgående ifrån den således kallade MIUU-modellen utnyttjats.

Karteringen äger uppskattar medelvinden inom ±0,8 m/s tillsammans 95 andel säkerhet.^[18] detta innebär för att produktionen inom en vindkraftverk förmå bestämmas inom ±20 andel nära 7 m/s medelvind. inom större plan genomförs även mastmätningar.^[19][20]. en års mastmätningar ger okorrigerat även medelvinden tillsammans identisk variation samt säkerhet.

Genom för att rätta till den geostrofiska vinden är kapabel felet reduceras mot ±0,4 m/s alternativt 10 andel inom produktion.^[21]

En fräsch europeisk vindatlas presenterades 2020. Den visar fanns dem bästa områdena till färsk vindkraft finns. Den svenska forskningen besitter bidragit tillsammans med nya kunskaper angående hur skogen påverkar vinden, samt mer specifikation angående vindens variationer.

Felet påverkade samtliga tabeller och berodde på ett tekniskt fel

detta visar sig för att skogen äger många förbättrad förutsättningar på grund av vindkraft än vad man tidigare trott. Projektet New europeisk Wind Atlas (NEWA) äger man använt olika modeller på grund av vindkartering från landet samt övriga Europa. Genom för att jämföra samt förbättra modellerna besitter man kunnat minska osäkerheten inom vindkarteringen. Den svenska delen från projektet besitter letts från universitetslektor Stefan Ivanell nära enheten till vindenergi, avdelningen till Geovetenskaper nära Uppsala högskola.

Genom för att nyttja Lantmäteriets laserscanning från svensk träd får man ett många upphöjd noggrannhet inom beräkningarna, vilket äger resulterat inom ett betydligt förbättrad perception ifall vindkraftens potential inom skogen. dem upptäckte för att skogen påverkar mer än oss tidigare trott. dem kunde konstatera för att träd tiotals kilometer försvunnen äger innebörd till hur vinden uppför sig.

vid sikt kommer kunskapen angående vindkraften inom träd för att höjas ytterligare, dock detta uppdrag avslutas ursprunglig nära utgången från 2022. ^[22] 

Buller

[redigera | redigera wikitext]

Svensk rättspraxis, vilket grundar sig vid Naturvårdsverkets samt Socialstyrelsens rekommendationer,^[23][24] existerar för att ljud ifrån vindkraftverk ej får överskrida den ekvivalenta ljudnivån 40 dBA nära bostadshus då detta blåser 8 m/s vid 10 meters höjd.

detta innebär för att avståndet ifrån en enstaka vindkraftverk mot närmaste bostadshus behöver existera omkring 600 m.^[25] Förekomst från skogsområde äger små innebörd till ljudutbredningen.

Enligt Naturvårdsverket bör ljudnivån ifrån vindkraft nära hem ej existera högre än 40 dBA samt vidare bör ljudnivån artikel 5 dB lägre ifall vindkraftverken ger ifrån sig klart hörbara toner.

inom områden tillsammans med lågt bakgrundsljud samt friluftsområden bör den i enlighet med verket ej överstiga 35 dBA.^[26] Yrkanden angående 35 dBA besitter hittills ej godtagits från Miljööverdomstolen, såsom skulle behärska ändra rättspraxis.^[27] Även ett yttervägg tillsammans med ganska dålig ljudisolering dämpar 25 dB, vilket innebär för att vindkraftsljudet ej hörs inomhus angående vindkraftverket byggts i enlighet med ovanstående riktlinjer.^[28][29]

Tillåtet buller ifrån vindkraftverk anges således såsom likvärdig ljudnivå.

detta innebär för att ljudet inom medelvärde ej får artikel högre än angiven nivå. enstaka forskargrupp äger föreslagit skärpningar från kraven således för att nivån ej bör erhålla överskridas beneath 90 andel från tiden samt för att amplitudmodulerat ljud (att ljudnivån varierar periodiskt tillsammans med turbinrotationen) bör sänka gränsen tillsammans med 5 dB.^[30]

För luftfart samt trafik tillåts 55 decibel inom medelvärde.

[3] Diagram som visar elproduktion med vindkraft i Sverige 2003-2023

Den nivån underskrids omedelbart intill tornfoten mot en vindkraftverk inom drift. detta beräknas för att 1,7 miljoner svenskar utsätts på grund av trafikbuller ovan 55 dB. för att således olika värden tillämpas på grund av vindkraft samt vägtrafik motiveras tillsammans med för att bägge värdena ger identisk andel störda, 10–20 andel. enstaka förklaring existerar för att vindkraften ofta finns inom ett tyst omgivning medan trafiken försiggår var detta existerar bullrigt.

Luftföroreningar

[redigera | redigera wikitext]

Elproduktionen från en vindkraftverk existerar förnybar samt bidrar ej tillsammans några luftföroreningar. Produktionen från vindkraftverk äger även enstaka begränsad energianvändning, detta utför för att jämfört tillsammans med fossilbaserad elproduktion existerar utsläppen ifrån vindkraftverkets livscykel små.

Elproduktion tillsammans med kol genererar utsläpp av ämnenofta föroreningar inom storleksordningen 820 gram CO2eq/kWh.

Vid slutet av 2020 fanns det 4 333 vindkraftverk

Elproduktion tillsammans vindkraft genererar utsläpp av ämnenofta föroreningar inom storleksordningen 12 gram CO2eq/kWh.^[31] Vattenfall äger slutfört ett livscykelanalys från vindkraftsparken Blakliden/Fäbodberget likt just för tillfället byggs inom Åsele samt Lycksele kommuner. detta preliminära resultatet visar vid enstaka delning från klimatpåverkan jämfört tillsammans äldre vindkraftverk.

Livscykelanalysen på grund av Blakliden/Fäbodberget visar vid 6-7 gram CO₂e/kWh. Utvecklingen från större samt effektivare turbiner går bota tiden vidare samt inom takt tillsammans med för att vindkraft för tillfället byggs inom stora delar från Europa existerar detta rimligt för att anta för att den totala klimatpåverkan ifrån fräsch vindkraft förmå anlända ner vid dem siffror likt oss för tillfället ser nära Blakliden/Fäbodberget.

^[32]

Andra hälsorisker

[redigera | redigera wikitext]

Det äger föreslagits för att vindkraftverk förmå alstra höga nivåer från infraljud, detta önskar yttra ljud tillsammans med således nedsänkt frekvens för att detta normalt ej förmå uppfattas, samt såsom skulle behärska äga enstaka negativ hälsopåverkan. inom enstaka ”syntesrapport" såsom Naturvårdsverket gett ut angående vindkraftens konsekvens vid människors intressen konstateras dock för att dem infraljudsnivåer såsom uppmätts ifrån vindkraftverk ej existerar högre än dem infraljudsnivåer såsom människor utsätts på grund av dagligen ifrån andra ljudkällor inom omgivningen.^[33]

Det finns även teorier ifall för att vindkraftverk skulle behärska orsaka andra symptom, innefattande skadlig infraljudspåverkan vid innerörat, ”vibroakustisk sjukdom” samt ”vindkraftssyndrom”.

i enlighet med Naturvårdsverkets syntesrapport besitter inget sådant kunnat beläggas vetenskapligt.

Hinderljus

[redigera | redigera wikitext]

Av hänsyn mot flyget finns detta krav för att vindkraftverk bör förses med utrustning tillsammans med hinderljus.^[34] inom landet behövs medelintensivt rött blinkande ljus beneath gryning, kväll samt morgon nära enstaka totalhöjd (höjd mot högsta bladspets) från högst 150 m.

beneath dagen behövs inget ljus, utan detta räcker för att verket existerar målat tillsammans med enstaka "vit" färg. nära ett höjd ovan 150 m behövs istället högintensivt blinkande vitt ljus, likt bör existera tänt läka dygnet. till för att minska störningen introduceras utrustning, vilket tänder hinderljusen ursprunglig då något flygplan kommer inom närheten.^[35][36]

Olyckor kopplade mot svensk vindkraft

[redigera | redigera wikitext]

I femte månaden i året 2022 skriver Svensk Vindenergi ifall 13 vindkraftsolyckor inom land sedan 2015, varav åtta gäller fallande objekt såsom rotorblad.^[37][38] inom juli 2022 skriver SVT Nyheter ifall sex vindkraftsolyckor senaste året.^[39]

Vindkraften inom svensk opinion

[redigera | redigera wikitext]

SOM-institutet besitter mätt inställningen mot olika energikällor sedan 1999.

inom granskning på grund av kalenderår 2023 ökar dem vilket önskar satsa mer vid vindkraft något. vid frågan "Hur många bör oss inom landet satsa vid nedanstående energikällor beneath dem närmaste 5–10 åren?" önskar 77 % satsa mer vid solkraft, 61 % satsa mer vid vindkraft, 45 % satsa mer vid vattenkraft samt vågkraft, 36 % satsa mer vid atomenergi, 30 % satsa mer vid biobränsle, 12 % satsa mer vid naturgas samt 2 andel satsa mer vid olja samt kol.

69 % önskar satsa mer vid havsbaserad vindkraft. inom Sydsverige önskar 75 % satsa mer vid havsbaserad vindkraft. ^[40]

I enstaka Sifoundersökning ifrån 2020 anser tre från fyra personer, 73 andel, för att detta vore utmärkt för att bygga ut vindkraften sålunda den motsvarar cirka halva elanvändningen.

I Sverige installerades 357 vindkraftverk under 2020, med 1,4 GW i installerad effekt

19 andel anser för att detta vore dåligt.^[41]

Enligt ett utredning utförd från EU 2010 tillsammans med 26 000 deltagare ansåg 84 andel från dem svarande för att vindkraft kommer för att äga enstaka positiv inverkan vid vår livsstil dem kommande 20 år. atomenergi (39 procent) plats den teknik likt ansågs äga minimalt positiv resultat bland dem olika tekniker vilket fanns för att välja vid, vilka plats rymdforskning, solenergi, genmodifiering samt nanoteknologi.

inom land tillfrågades 1 000 personer från vilka 86 andel ansåg för att vindkraft besitter ett positiv effekt.^[42]

Svensk Vindenergi finansiell Förening existerar ett branschorganisation till företag såsom arbetar tillsammans med vindkraft – samt förnybar energi.^[43] Svensk Vindkraftförening existerar öppen på grund av varenda dock existerar främst enstaka producentförening.^[44]

Vindkraftsmotståndet

[redigera | redigera wikitext]

Vindkraftsmotståndet besitter kanaliserats inom olika lokala föreningar, samt vid riksplanet verkar sedan 1999 Föreningen Svenskt Landskapsskydd samt sedan 2022 Motvind Sverige^[45].

enstaka uppmärksammad rum folkomröstning hölls inom Dalarna 2020 – folkomröstningen angående vindkraft vid Ripfjället.

Utveckling från vindkraftens kostnader

[redigera | redigera wikitext]

Utbyggnaden inom landet från vindkraft tog hastighet några tid in vid 2000-talet. Merparten från dem investeringar vilket gjordes 2005 bestod från enstaka verk tillsammans med ett installerad toppeffekt vid 0,8 MW.

sidled tillsammans med utvecklingen från större vindkraftparker äger vindkraftverken även blivit större. Energimyndigheten bedömde inom sin vindkraftrapport på grund av 2017^[1] för att kostnaden till energi ifrån fräsch vindkraft sjunka tillsammans med 44 andel ifrån 2008 mot 2016, ifrån 78 öre/kWh mot 43 öre/kWh. inom identisk sammanfattning konstaterar man samtidigt för att den typiska investeringskostnaden nedsänkt vid runt 10 000 kr/kW kalenderår 2005, ökade mot drygt 16 000 kr/kW tid 2009, till för att därefter sjunka mot 11 000 kr/kW tid 2016 (SEK 2016, reala kostnader).

Anledningen mot denna diskrepans anges mot för att produktionskostnaderna främst sjunka 2008-2016 mot resultat från ökad kapacitetsfaktor samt sjunkande kalkylränta (WACC).^[1]

I identisk sammanfattning beräknas produktionskostnaden på grund av vindkraft kalenderår 2020 för att uppgå mot cirka 36 öre/kWh. detta motsvarar ett reduktion vid 16 andel beneath perioden 2016–2020, vilket anses existera inom linje tillsammans med kostnadsutvecklingen sedan 2008.

beneath dem tolv år 2008-2020 kommer kostnaden på grund av el ifrån fräsch vindkraft inom därför fall äga sjunka tillsammans nästa 50 procent.^[1]

Elpriser

[redigera | redigera wikitext]

Priset till el sätts vid elbörsen Nord Pool. landet existerar indelat inom fyra elområden. vid elbörsen träffas utbud samt efterfrågan samt en kostnad fastställs dagen före på grund av varenda 60 minuter samt varenda enhet.

Prissättningen görs genom därför kallad prissättning vid marginaler, vilket innebär för att priset bestäms utifrån hur många detta kostar för att producera den sista kilowattimmen likt behövs på grund av för att möta efterfrågan.^[46] Produktionsanläggningar tillsammans lägst budpris antas först.^[46] då detta existerar starka vindar trycks elpriset ner från detta stora utbudet från vindkraftsel.

Den reglerbara kraftproduktionen är kapabel då välja för att minska sin produktion samt spara vid bränsle mot perioder tillsammans mindre vindkraft samt högre elpriser. inom land görs detta huvudsakligen genom för att vattenkraften sparar vid dricksvatten inom sina periodisk, viss reglering görs även tillsammans hjälp från för att kraftvärmeverk samt inom någon mån atomenergi drar ner samt sparar vid bränsle.^[47]

Elpriset varierar starkt mellan år beroende vid nederbörd, bris, temperatur, konjunktur, samt priset vid fossila drivmedel samt utsläppsrätter.

inom elområde 3 var den mesta elen inom land förbrukas fanns genomsnittspriset 58 öre/kWh (2023), 138 öre/kWh (2022), 67,2 öre/kWh (2021), 22,1 öre/kWh (2020), 40,5 öre/kWh (2019), 45,8 öre/kWh (2018), 30,1 öre/kWh (2017), 27,8 öre/kWh (2016), 20,6 öre/kWh (2015), 28,8 öre/kWh (2014), 34,1 öre/kWh (2013), 28,2 öre/kWh (2012).^[48]

Under 2003 infördes en struktur tillsammans med elcertifikat på grund av för att gynna förnybar el.

Biobränsleeldade kraftvärmeverk, viss vattenkraft, vindkraft, solenergi, geotermisk energi, vågenergi samt torv inom kraftvärmeverk fick riktig för att tilldelas elcertifikat inom 15 år.^[49] Norge gick tillsammans med 2012. Länderna skulle mellan 2012 samt 2020 öka den förnybara elproduktionen tillsammans med tillsammans 28,4 TWh/år^[49].

Målet uppnåddes inom förtid. Vindkraften stod på grund av 63 andel från utbyggnaden, vattenkraft till 21 andel samt biokraft till 15 procent.^[50] 2017 avgjorde den svenska riksdagen ifall en nytt svenskt syfte till förnybar elproduktion vid 18 TWh mot 2030, sammanlagt 46,4 TWh/år. Utbyggnaden gick många snabbare än planerat. Målet på grund av 2030 uppnåddes nästan 10 tid inom förtid, mars 2021.

Anläggningar liksom tagits inom drift efter 2021 ej får elcertifikat.^[51] Certifikatpriserna besitter sjunka beneath dem senaste år samt nedsänkt inom månad 2022 beneath 0,1 öre/kWh.^[52]

Fler samt fler företag såsom ej existerar verksamma inom energisektorn dock likt konsumerar stora mängder energi inom sina verksamheter, besitter fått upp ögonen till möjligheterna för att artikel tillsammans med samt bidra mot enstaka miljövänlig produktion från sina produkter samt tjänster genom för att nyttja förnybar el.

Genom för att antingen själva direktinvestera inom vindkraft alternativt genom för att teckna långa elhandelsavtal, tillförs färsk produktionskapacitet. tillsammans med ett Power Purchase Agreement (PPA) elimineras enstaka rad denkbar risker till den slutlige investeraren. detta fullfölja detta enklare för att attrahera investerare liksom mot modell pensionsbolag.

PPA agerar därför enstaka betydande roll inom finansieringen från elproducerande tillgångar likt ej ägs från dem sedvänja kraftbolagen.

Planering från vindkraftverk

[redigera | redigera wikitext]

Riksdagens planeringsram

[redigera | redigera wikitext]

Riksdagen besitter antagit ett planeringsram på grund av 30 TWh/år vindkraft mot 2020, varav 10 TWh/år mot havs.

detta innebär för att detta inom samhällsplaneringen bör skapas förutsättningar på grund av för att bygga ut vindkraften ifrån 10 TWh/år (2013) mot denna omfattning. i enlighet med Energimyndigheten existerar den viktigaste förutsättningen för att producera ett "one-stop-shop", vilket betyder för att samtliga myndighetskontakter bör behärska ske vid en ställe.^[53]

Målet existerar en miljömål samt enstaka sektion från Sveriges program för att nå 50 procent förnybar energi kalenderår 2020.

mot övervägande delen finns dagens vindkraftverk vid nation. på grund av för att målet bör behärska nås behöver detta byggas omkring 2 000 nya vindkraftverk.

Riksintresse på grund av vindbruk

[redigera | redigera wikitext]

Områden vilket existerar särskilt lämpliga till enstaka viss aktivitet inom land bör i enlighet med Miljöbalken pekas ut vilket riksintresse.

Exempelvis finns detta riksintresseområden till rörligt friluftsliv, renskötsel samt försvar. Utpekandet innebär ej ett förberedelse för att området faktiskt bör användas på grund av syftet eller målet samt bör inom princip ske utan hänsyn mot konkurrerande intressen. Utpekandet innebär ej heller för att riksintresset existerar bekräftat, utan existerar enstaka meddelande mot domstolar samt myndigheter för att då en ärende blir aktuellt ta ställning mot angående detta faktiskt föreligger riksintresse, vilket inom sålunda fall ger ökad vikt åt intresset.

Energimyndigheten besitter ansvaret till för att peka ut riksintresseområden på grund av vindbruk. beneath 2010–2013 uppdaterade Energimyndigheten dem. vid nation förutsätts idag ett medelvind ifall minimalt 7,2 m/s vid 100 meters höjd i enlighet med senaste vindkartering, storlek vid enhet angående minimalt 5 km² samt avstånd mot bebyggelse minimalt 800 meter.

mot havs samt inom större sjöar bör vinden artikel minimalt 8,0 m/s, områdets storlek minimalt 15 km² samt vattendjupet högst 35 meter. Undantag görs på grund av nationalparker samt på grund av områden från riksintresse på grund av obruten kust samt fjäll, Natura 2000-områden samt natur- samt kulturreservat.

2013 års riksintresse till vindbruk omfattar 281 områden vid nation samt 29 mot havs samt inom insjöar.

Den totala ytan existerar 7 868 km2 samt utgör drygt 1,5 andel från Sveriges yta inklusive svenskt vatten.^[54]

Den kommunala översiktsplaneringen

[redigera | redigera wikitext]

Planmonopolet inom landet innebär för att detta existerar kommunerna likt besitter huvudansvaret till den fysiska planeringen från landet. till planeringen vid enstaka omfattande nivå existerar översiktsplanerna detta viktigaste redskapet.

Under år 2007–2010 kunde kommunerna söka bidrag hos Boverket till för att jobba in vindkraften inom översiktsplanerna. Totalt plats detta 212 kommuner samt 13 länsstyrelser såsom fick sådant stöd. Resultatet innebär för att beredskapen på grund av för att bygga ut vindkraften blev förbättrad, ej minimalt genom den medvetande såsom den demokratiska processen förhoppningsvis skapar hos medborgarna.^[55]

Försvarsmaktens krav

[redigera | redigera wikitext]

Försvarsmakten äger sedan 2010 börjat hävda allt mer grundlig restriktioner mot vindkraftverk.

dem omfattar för tillfället enstaka tredjedel från läka landets yta samt hälften från dem södra delarna. enstaka analys genomförd från Försvarets Forskningsinstitut visade för att restriktionerna ej äger någon motsvarighet inom jämförbara länder.^[56] ett resultat blir för att utbyggnaden förskjuts mot norr, vilket medför ökade kostnader på grund av kraftledningar samt ledningsförluster.^[57] Civilflygets krav existerar inom jämförelse betydligt mindre.

Tillstånd på grund av vindkraftverk

[redigera | redigera wikitext]

För för att bygga vindkraftverk behövs sedan 2009 inom vykort beskrivning tillåtelse i enlighet med följande:^[58]

Inget tillåtelse krävs

• Fristående vindkraftverk tillsammans totalhöjd (höjd mot högsta bladspets) beneath 20 m samt rotordiameter beneath 3 m.

  Kallas miniverk.

Bygglov i enlighet med PBL

• Vindkraftverk i enlighet med ovan vilket monteras vid byggnad.
• Enstaka fristående vindkraftverk tillsammans med totalhöjd 20–50 m. Kallas gårdsverk.

Bygglov plus registrering i enlighet med miljöbalken

• Vindkraftverk tillsammans med mer än 50 m totalhöjd, dock maximalt en verk tillsammans med mer än 150 m totalhöjd alternativt sex verk tillsammans 120 m totalhöjd.

  Kallas medelstora anläggningar.

Tillstånd i enlighet med miljöbalken samt tillstyrkan ifrån kommunen

• Två alternativt flera vindkraftverk, totalhöjd ovan 150 m. Sju alternativt flera vindkraftverk, totalhöjd ovan 120 m. Kallas stora anläggningar.

För samtliga kategorier gäller för att bygglov, registrering i enlighet med miljöbalken samt tillstyrkan hanteras från kommunen.

status i enlighet med miljöbalken ges från länsstyrelsen.

Energimyndigheten besitter inom enstaka redogörelse föreslagit för att bestämmelserna beträffande tillstyrkan ifrån kommunen bör ses ovan, eftersom kommunens beslut ej går för att bestrida, detta saknas tillämpningsföreskrifter samt för att detta äger förekommit krav vid finansiell belöning liksom saknat stöd inom lagstiftningen.^[59]

Under tidsperioden 2014–2018 avslogs totalt 59 från 187 tillståndsansökningar (32 procent).

dem vanligaste anledningarna plats avsaknad från kommunal tillstyrkan, artskyddsfrågor samt försvarsmaktens intressen.

Projektportföljen

[redigera | redigera wikitext]

Svensk Vindenergi äger sammanställt hur läget ser ut inom januari 2024 till kommande projekt.^[3]

Land	Hav	Totalt
Under byggnation	Under byggnation:
Projekt	25	0	25	Alla status existerar klara samt turbiner existerar beställda.
Vindkraftverk	471	0	471
Effekt (MW)	1 973	0	1 973
Normalårsproduktion (TWh)	6,5	0	6,5
Aviserade	Aviserade:
Projekt	11	0	11	Projekt tillsammans status samt tydligt tillsammans investerare,
Vindkraftverk	133	0	133	men var investeringsbeslut ännu ej besitter tagits.
Effekt (MW)	853	0	853
Normalårsproduktion (TWh)	2,8	0	2,8
Tillståndsgivna	Tillståndsgivna:
Projekt	44	4	48	Projekt tillsammans miljötillstånd,
Vindkraftverk	784	167	951	där nätkoncession (tillstånd till elnät) återstår.
Effekt (MW)	4 721	2 279	7 000
Normalårsproduktion (TWh)	15,14	9,77	24,90
Tillståndsprövas	Tillståndsprövas:
Projekt	54	22	76	Projekt likt lämnat in begäran angående miljötillstånd
Vindkraftverk	898	2 708	3 606	till länsstyrelsen alternativt regeringen.
Effekt (MW)	5 977	44 566	50 542
Normalårsproduktion (TWh)	20,32	190,52	210,83
Samråd	Samråd:
Projekt	53	28	81	Samrådsförfarandet i enlighet med miljöbalken existerar inlett.
Vindkraftverk	1 206	3 151	4 361
Effekt (MW)	8 418	55 643	64 061
Normalårsproduktion (TWh)	28,18	241,87	270,05

Vindkraft beneath byggnation 2017–2024

[redigera | redigera wikitext]

Informationen ifall projekten existerar hämtade ifrån öppna källor vilket Energimyndighetens marknadsstatistik, pressmeddelanden samt vindkraftföretagens hemsidor.

information angående produktion samt investeringens storlek existerar ej ständigt publika. Därför finns tomma fält inom tabellen nedan. på grund av för att ett fåtal fram summa äger uppskattningar gjorts.

Källa: ^[60]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]