Hur många miljoner röstberättigade finns i usa
Presidentval inom USA
Presidentval inom USA existerar enstaka form eller gestalt från omväg omröstning, var elektorer utses utifrån hur väljarna röstar inom presidentvalet. en elektorskollegium, vilket inom sin tur samlas samt väljer presidenten samt vicepresidenten. Presidentvalet hålls ständigt inledande tisdagen efter 1 november, därefter sammanträder elektorskollegiet inom månad samt den ny- alternativt omvalda presidenten tillträder slutligen den nya mandatperioden vid installationsdagen 20 januari.
Hur många röstar i det amerikanska presidentvalet? Valdeltagandet i USA är inte lika högt som i exempelvis Sverige där 84,2 procent av alla röstberättigade röstade i riksdagsvalet år Hur avgörs det? Presidentvalet i USA avgörs av hur många elektorsröster en kandidat får – därmed kan den kandidat som får flest röster ändå förlora valetDet inledande valet hölls då George Washington valdes mot USA:s inledande president. Sedan hålls valen vart fjärde kalenderår. detta senaste valet hölls den 3 november Nästa omröstning existerar planerat mot den 5 november
Historia
[redigera | redigera wikitext]Metoden för att låta elektorer utse presidenten äger funnits sedan USA:s konstitution skrevs Den fanns enstaka kompromiss mellan dem liksom ville för att USA:s kongress skulle utse presidenten samt dem vilket ville äga ett direkt val bland medborgarna.
Antalet elektorer ifrån varenda stat sattes mot lika flera vilket statens representanter inom senaten samt representanthuset, vilket ansågs ge enstaka god balans mellan tätbefolkad stater samt små stater.
Valdagen existerar sedan talet ständigt enstaka tisdag på grund av för att ge valdeltagarna tillräckligt tillsammans tidsperiod på grund av för att behärska ta sig mot vallokalen sett ifrån söndagen (som plats samt existerar förenad tillsammans med religiöst firande).
Röstberättigade
[redigera | redigera wikitext]Röstberättigade inom valet existerar amerikanska medborgare likt vid valdagen uppnått 18 års ålder samt äger dokumenterat sig likt väljare. Vissa undantag ifrån rösträtten finns, olika på grund av varenda delstat, mot modell personer vilket existerar omyndigförklarade vid bas från förståndshandikapp samt personer liksom dömts på grund av mer alternativt mindre allvarliga förbrytelse.
inom Virginia samt Kentucky förlorar man sin rösträtt till all kommande ifall man blir dömd på grund av en förbrytelse. inom majoriteten från delstaterna får fångar likt avtjänar straff, alternativt villkorligt straff ej rösta.[1]
Antalet medborgare vilket utestängs ifrån rösträtt inom egenskap från dömda till förbrytelse ökade ifrån 1,2 miljoner tid mot 5,3 miljoner kalenderår inom presidentvalet kalenderår fanns antalet uppskattningsvis rekordhöga 5,85 miljoner.
Ungefär hälften från dessa ägde suttit från sina straff samt fullgjort efterföljande övervakning. inom valmanskåren likt totalitet innebar detta för att 2,5&#;% från dem potentiellt röstberättigade plats uteslutna ifrån rösträtt från sådana skäl. Bland afro-amerikanerna plats dock andelen 8&#;%. Störst antal rösträttsberövade ägde Florida, var 1,5 miljoner fanns berövade rösträtten vid bas från domar angående brottslig aktivitet.
Detta inkluderade ovan enstaka femtedel från afroamerikanerna inom Florida.[2]
Kvinnlig rösträtt tillämpades inledande gången inom års presidentval. Fram mot års presidentval plats röståldern 21 kalenderår, dock sänktes den mot 18 tid.
Kandidater mot presidentposten
[redigera | redigera wikitext]Enligt USA:s konstitution måste kandidater mot presidentämbetet existera medborgare från Förenta staterna sedan födseln.
för att existera född inom USA existerar däremot inget krav; presidentkandidaten John McCain föddes mot modell inom Panamakanalzonen. Kandidaterna måste även existera minimalt 35 tid gamla samt äga bott inom USA inom minimalt 14 tid.
Flera partier nominerar ett personlig kandidat, vanligen vid partiets nomineringskonvent.
mot dessa officiella partinomineringar finns detta oftast flera kandidater. Detaljerna inom urvalsprocessen skiljer sig åt mellan dem olika partierna. Vidare finns detta flera obundna presidentkandidater vilket ej hör mot något område.
Eftersom detta politiska systemet inom USA tillsammans sin majoritetsvalsprincip gynnar detta rådande tvåpartisystemet, besitter kandidater likt ej hör mot något från dem numeriskt värde stora partierna många små utsikter för att vinna.
Emellertid förmå liknande kandidater vinna avsevärd andel från rösterna. Senast skedde detta till Ross Perot, liksom inom års omröstning erhöll 18,5 andel från rösterna, dock inga elektorsröster. för att någon kandidat liksom ej tillhör demokraterna alternativt republikanerna vinner en avgörande antal elektorsröster existerar dock många sällsynt.
Detta inträffade senast inom års presidentval, var George efternamn fick 8,4 andel från elektorsrösterna.
Förval
[redigera | redigera wikitext]Respektive partis kandidater utses inom en förval, var omröstningen pågår beneath våren presidentvalsåret. inom förvalen skiljer man vid numeriskt värde olika röstningsmetoder, primary samt caucus:
- I primaries röstar man vilket inom detta egentliga presidentvalet tillsammans med valsedlar. Demokraterna behöver sammanlagt minst 50 platser för att
inom slutna primärval får bara registrerade väljare mot detta område likt håller valet välja, medan samtliga partiers registrerade väljare får välja inom öppna primärval.
- På en caucus träffas en partis registrerade väljare. Valdeltagarna ställer sig gruppvis beroende vid vilken kandidat dem stöder. Väljare liksom ej äger bestämt sig uppvaktas därefter från grupperna.
nära mötets slut beräknar valförrättarna antalet personer inom varenda samling samt sammanställer valresultatet.
Vad gäller antalet delegater enstaka kandidat får, finns detta skillnader mellan Demokraterna samt Republikanerna:
- Demokraterna besitter en jämnt fördelat anpassat struktur.
- Republikanerna fördelar delegaterna antingen genom jämnt fördelat struktur, liksom Demokraterna, alternativt genom ”The winner takes them all”-metoden.
inom en sådant struktur tilldelas segraren inom en förval delstatens varenda delegater.[3]
detta önskar yttra, varenda kandidat tilldelas delegater motsvarande valresultatet. Trots detta utses en ej försumbart antal delegater ej genom förval; kongressledamöter (i representanthuset alternativt senaten), andra valda befattningshavare samt partifunktionärer får delegatstatus per automatik.
Delstaterna Iowa samt New Hampshire äger speciell innebörd, då dem från tradition håller primary respektive caucus inledningsvis från samtliga delstater, vilket ger segrarna inom dessa omröstning massiv massmedial uppmärksamhet.
Därför prioriterar dem flesta kandidaterna för att erhålla en utmärkt effekt inom dessa delstater, till för att äga en lovande utgångsläge inför supertisdagen.[4]
Elektorsystemet
[redigera | redigera wikitext]Tekniskt sett väljs ej presidenten direkt från människor, elektorerna utses utifrån hur väljarna röstar inom presidentvalet inom varenda delstat, vilket ger fördelningen från elektorskollegiets röster.
detta praktiska valet från elektorer hanteras vid delstatsnivå inom dem ramar vilket konstitutionen ordinerar. Detta innebär för att såväl valsystem på grund av elektorerna såsom praktiska röstningsprocedurer skiljer sig åt mellan delstaterna.
dem flesta delstaterna använder en valsystem var den vilket får flest röster inom delstaten tilldelas samtliga elektorer ifrån delstaten.
För närvarande tillämpar numeriskt värde delstater, Maine samt Nebraska, en annat struktur var elektorerna utses inom valkretsar motsvarande dem liksom används inom valen mot representanthuset. Den kandidat vilket får flest röster inom en sådant region vinner enstaka elektorsröst ifrån detta distriktet.
Därutöver vinner segraren vid delstatsnivå ytterligare numeriskt värde elektorsröster.
Republikanerna behöver å sin sida 22 platser för att få majoritetVarje delstat äger vanligen lika flera elektorer såsom antalet representanter inom kongressen, alltså numeriskt värde elektorer på grund av dem numeriskt värde senatorerna samt en varierande antal på grund av ledamöterna inom representanthuset. Den folkrikaste delstaten, Kalifornien, äger 55 elektorer medan mindre tätbefolkad såsom Montana bara äger tre.
Dessutom besitter District of Columbia lika flera likt den stat vilket äger minimalt antal elektorer (för närvarande tre). till för att vinna valet behövs minimalt elektorsröster.[5]
Under valnatten visar upp dem stora mediehusen valundersökningar, både egna samt tredjepartsundersökningar, samt dem tar kontinuerligt sektion från inrapporterade konsekvens ifrån USA:s kommuner.
Joe Rogans podd är en av USA:s största med fler än 14 miljoner följare på Spotify, många av dem är unga manliga väljare, vilket är en målgrupp Trump under den senaste försökt nå ut tillBaserat vid dessa försöker dem förklara enstaka från kandidaterna liksom vinnare, samt existerar detta ej många jämnt brukar resultatet accepteras från kandidaterna samt den en erkänner sig förlorare samt den andra utropar sig mot vinnare. Normalt ringer den besegrade till för att gratulera innan kandidaten fullfölja detta officiellt.
De valda elektorerna träffas inom respektive delstatshuvudstad inom start från månad samt avger sina röster, enstaka på grund av valet mot president samt enstaka på grund av valet mot vicepresident. Vissa delstater besitter formella krav vid för att elektorerna måste välja vid den kandidat dem lovat, medan elektorer ifrån andra delstater ej äger sådana krav vid sig.
inom praktiken röstar dem tillsammans med erhålla undantagsfall vid sin kandidat ändå.[5]
Därefter görs ett ceremoniell kontrollräkning inom kongressen från rösterna likt lagts från elektorerna. Elektorsrösterna blir upplästa samt räknade inom alfabetisk ordning från numeriskt värde representanter plats ifrån representanthuset samt senaten.
Över 66,7 procent av amerikanerna röstade i årets rekordvaldetta existerar även sista chansen för att ogiltigförklara genomförda presidentval. Senatens ordförande läser upp slutresultatet samt utropar enstaka färsk president.[6]
Resultat
[redigera | redigera wikitext]Följande existerar ett tabell ovan utfall inom elektorskollegiet:
- Det politiska grupp kandidaten tillhör återfinns inom parenteser
- * Vinnaren vann mindre än den helt majoritet från den totala kvantiteten röster.
- † Den förlorande kandidaten vann ett relativ majoritet från den totala kvantiteten röster.
- ‡ Den förlorade kandidaten vann ett helt majoritet från den totala kvantiteten röster.
- ** Förloraren valdes mot vicepresident i enlighet med reglerna likt fanns innan detta tolfte tillägget inom USA:s konstitution.
Finansiella uppgifter
[redigera | redigera wikitext]Före tid avslöjade flera presidentkandidater sina tillgångar, aktieinnehav samt ytterligare resultat liksom förmå påverka allmänhetens tillit.
beneath detta året gick republikanska kandidaten George W. Romney en steg längre samt släppte sin självdeklaration på grund av dem senaste tolv åren.[7] Sedan dess besitter flera presidentkandidater - inklusive varenda storpartinominerade ifrån mot - släppt några från sina självdeklarationer.[8]
År bröt den republikanska presidentkandidaten Donald Trump tillsammans med traditionen samt blev den enda storpartikandidaten sedan Gerald Ford kalenderår för att ej utföra sin fullständiga självdeklaration offentlig.
Trump angav vilket skäl för att denne granskades från IRS.[9] Dock hindrar ingen team enstaka individ ifrån för att släppa sin självdeklaration beneath bedömning samt faktiskt släppte president Richard Nixon sina självdeklarationer medan denne granskades.[10]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^Som "betydande motkandidat" räknas denna plats ett vilket vann minimalt 1&#;% från den totala kvantiteten röster alternativt minimalt enstaka elektor ifrån samt tillsammans valet , alternativt mer än fem elektorer på grund av omröstning mot samt tillsammans valet Viktiga kandidater inom valet definieras likt kandidater såsom kunde vinna ett majoritet inom elektorskollegiet tackar vare för att dem fanns vilket röstbara kandidater inom tillräckligt flera delstater.
Kandidaterna existerar strukturerade ursprunglig efter detta område likt idag innehar ämbetet samt sedan i enlighet med antal delstater var dem finns tillsammans vid vallistorna.
- ^ [ab] Både Burr samt Jefferson fick lika flera röster inom elektorskollegiet. Den enda som ser ut att få mer röster än Trump - och Obama - är Joe Biden, som med över 74 miljoner röster är den kandidat som fått mest röster någonsin i ett presidentval i USA
Jefferson valdes mot President inom representanthuset vilket inom slutänden ledde mot för att detta tolfte tillägget mot USA:s konstitution skapades.
- ^Det bestreds ifall Missouris elektorsröster plats giltiga vid bas från då staten grundades. Den inledande siffran exkluderar deras röster, den andra beräknar tillsammans med dem.
- ^ [ab] ingen från dem fyra kandidaterna fick ett majoritet från rösterna inom elektorskollegiet, således valet avgjordes inom representanthuset.
- ^På bas från detta amerikanska inbördeskriget deltog ej dem stater vilket nedsänkt inom uppror.
- ^Greeley kom tvåa inom totala antalet röster, dock dog innan elektorskollegiet hann välja.
flera från elektorerna röstade på grund av Hendricks, Brown samt Jenkins. Tre elektorsröster till Greeley diskvalificerades.
- ^Byrd återfanns ej vid valsedlarna , hans röster inom kollegiet kom ifrån en fåtal elektorer liksom ej ägde blivit tvingade för att omrösta vid ett bestämd individ samt enstaka elektor såsom bröt mot detta han blivit beordrad för att göra.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^Felony Disenfranchisement Laws in the United StatesArkiverad 6 mars hämtat ifrån the Wayback Machine., &#;PDF
- ^Pilkington, Ed (13 juli ). ”Felon voting laws to disenfranchise historic number of Americans in ” (på engelska).
The Guardian. Läst 8 augusti
&#; - ^”About the Primary – Caucus – Convention System”. Arkiverad ifrån originalet den 18 september :// Läst 3 november &#;
- ^CNN Politics: RESULTS February 5 - SUPER TUESDAY
- ^ [ab] Q&A: The US Electoral College,
- ^&#;
- ^”St.
namn Gazette - Google News Archive Search”. . ?id=6hNdAAAAIBAJ&sjid=MVoNAAAAIBAJ&pg=,&dq=george-romney+and+tax-returns&hl=en. Läst 15 månad
&#; - ^Shaxson, Nicholas. ”Investigation: Mitt Romney’s Offshore Accounts, Tax Loopholes, and Mysterious I.R.A.” (på engelska). The Hive. Totalt finns det mandat, varav 35 alltså står på spel
Läst 15 månad
&#; - ^Rappeport, Alan (11 femte månaden i året ). ”Donald Trump Breaks With Recent History bygd Not Releasing Tax Returns” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN Läst 15 månad &#;
- ^Sahadi, Jeanne (11 femte månaden i året ). ”Nixon released his tax returns beneath audit.
Why can't Trump?”. CNNMoney. Läst 15 månad
&#;