Är ett gran en monokot

Granen spred sig snabbt inom land efter invandring från öster för 3-5000 år sedan. Enstaka granbestånd kunna dock äga funnits långt tidigare inom landet.

Man besitter hittat spår från gran vilket är 17000 år äldre inom Norge, samt ännu levande granar likt är 9500 år gamla inom svenska fjällkedjan. Granen är en sekundärträdslag såsom föryngrar sig samt överlever god inom skugga. Den kommer därför ofta in vilket en underbestånd liksom successivt tar över efter pionjärträd liksom tall samt björk.

Utseende

Granen besitter korta, stärka barr samt tunn, slät bark.

Den blir ofta linjär samt högstammig.

Granen kan också föryngra sig med rotslående grenar, som kan växa mer busklikt

Grankronans form eller gestalt skiljer sig från söder, där den är mer nära samt kegelformad, mot norr, där den är smalare. Granen kunna också föryngra sig tillsammans med rotslående grenar, liksom är kapabel växa mer busklikt. Fenomenet är vanligt inom fjällkedjan samt skärgården.

Barren är från två typer - ljusbarr samt skuggbarr.

I södra och mellersta Sverige blir den dock sällan över 200 år, men avverkas vanligen långt tidigare

ett gran tillsammans skuggbarr är känslig för plötslig friställning. Rotsystemet är ytligt, vilket ökar risken för stormfällning samt torkstress.

Passande marker

Granen är skogbildande på såväl friska vilket blöta samt på bördiga liksom medelgoda marker.

På torr mark alternativt styv lera trivs den sämre. Granen är vildväxande inom läka landet utom på västkusten samt inom större delen från Skåne samt södra Blekinge.

Gran (Picea abies) är ett barrträd i gransläktet och familjen tallväxter

Den trivs dock även där, samt kultiveras allmänt inom bota landet. Granen besitter sitt största försprång framför tallen på bördiga marker.

Tillväxt

Granen besitter enstaka hög tillväxt på goda marker. Volymtillväxten är 5-15 m³sk per hektar samt år beneath omloppstider på 65-110 år.

Jämfört tillsammans tall växer den bättre på bördiga marker, lika god på medelgoda marker samt sämre på svaga marker. tillsammans med rätt plantmaterial (förädlade plantor) är kapabel tillväxten överstiga beståndsmaterial tillsammans med 10-20 %.

Virkesegenskaper

Virket är ypperligt för byggnads- samt konstruktionsvirke.

Granveden är efter uttorkning gulvit, något mer ljus än furu, samt utan färgskillnad mellan splint- samt kärnved. Granvirket är relativt mjukt, dock besitter god hållfasthet inom förhållande mot sin densitet.

Vad beror det på – finns svaren i vår förhistoria? Skogshistorikern Matts Lindbladh ger oss en introduktion till granens intåg i Sverige

mot skillnad från tallvirke är granvirke svårt för att impregnera. Den långa samt slanka fibern gör granen många attraktiv såsom råvara mot ark. Tätvuxen, jämn samt kvistren gran används såsom resonansbottnar inom bl.a. piano samt fiol.

Skador

Rottickan är den svåraste skadegöraren på myndig gran.

I ett historiskt perspektiv är granen ett av Sveriges yngsta skogsträd – ändå är det vårt vanligaste trädslag i dag

Rotröta orsakar årligen förluster inom miljardklassen. Honungsskivling kunna orsaka röta samt kunna döda granar liksom drabbats från torkstress. Vanliga barrsjukdomar på gran är skvattramrost, granrost samt granens gråbarrsjuka. Granen angrips från snytbaggar samt olika barkborrar, där granbarkborren är enstaka svår skadegörare på granar tillsammans reducerad vitalitet.

Viltskador förmå lokalt bli besvärande, t.ex. efter betning från rådjur alternativt fejning från större hjortdjur. Granen är känslig för försommarfrost.

Föryngring samt skogsskötsel

Granen lämpar sig för såväl intensivt liksom extensivt skogsbruk, för kalhyggesbruk såväl likt mot blädning samt andra kalhyggesfria skötselmodeller.

Nära 375 arter är specialiserade på gran

detta vanligaste är för att granen planteras efter markberedning. På frost- alternativt försumpningskänsliga ståndorter förmå enstaka skärm (lågskärm från björk alternativt högskärm från gran) lämnas. Granen är kapabel också självföryngras beneath granskärm på rätt ståndorter.

Granen tål hård gallring.

Normalt gallras granen 1-4 gånger innan slutavverkning nära 60-100 års ålder. Alltför sena gallringar bör undvikas inom stormkänsliga områden.

I Skogskunskap finns mängder tillsammans råd ifall föryngring, röjning samt gallring från gran.

Frökällor

Granplantor från lokala naturbestånd startar sin tillväxt tidigt på våren samt invintrar tidigt på hösten.

Granen har korta, styva barr och tunn, slät bark

dem utnyttjar växtsäsongen dåligt samt riskerar för att drabbas från försommarfrost. Normalt används provenienser liksom flyttas mot norr. Gran från Vitryssland, Baltikum samt Polen besitter enstaka senare skottskjutning samt högre tillväxt.

Granen äger varit föremål för skogsträdsförädling beneath lång tidsperiod.

Gran från fröplantager är därför förstahandsvalet nära odling.

Fenomenet är vanligt i fjällkedjan och skärgården

ännu råder viss bristande på granfrö för södra land, samt där är kapabel dem osteuropeiska provenienserna alternativt frö från inhemska "andra generationens osteuropeer" existera en alternativ.

Bra fröplantager ger frö vilket växer 10-15 % bättre än beståndsmaterial. inom nyare fröplantager är tillväxtvinsterna ännu högre.

Använd Plantval för för att hitta rätt frökälla.

Granens attribut inom siffror

Källa: Svenskt Trä

Egenskaper	Parallellt tillsammans fiberriktningen	Vinkelrätt mot fiberriktningen
Fuktkvot (%)	12
Torr-rådensitet (kg/m3)	380
Densitet (kg/m3)	440
Draghållfasthet (MPa)	90	2,5
Böjhållfasthet (MPa)	75
Tryckhållfasthet (MPa)	40	6
Skjuvhållfasthet (MPa)	9
Slaghållfasthet (KJ/m2)	50
Hårdhet (Brinell)	3,2	1,2
Elasticitetsmodul (MPa)	11 000	550
Värmeledningsförmåga (W/m °C)	0,24	0,11
Värmekapacitet (J/kg °C)	1650
Värmevärde (MJ/kg)	16,9

MPa = N/mm²