eelstab.pages.dev









Varför inleddes den industriella revolutionen just i england

Industriella revolutionen

Den industriella revolutionen (den inledande från fler sedermera följande) fanns enstaka omvälvning ifrån jordbrukssamhälle mot industrisamhälle såsom innebar stordrift samt masstillverkning tillsammans maskinella redskap för hjälp samt liksom inleddes inom Storbritannien cirka 1760 inom textilindustrin, särskilt bomullsindustrin samt fortsatte mot start från 1830-talet.

Den kunde innebära ett kraftig ökning från hur många såsom producerades, inom något fall tillsammans med ett faktor från 100.[1]

Den fabriksrelaterade revolutionen innebar även ett radikal förändring inom samhället tillsammans nya förhållanden från mekanisk, finansiell, social samt politisk innebörd. inom forskningen beskrivs den fabriksrelaterade revolutionen ofta liksom den ekonomiska historiens "big bang", tillsammans tanke vid varenda dem stora förändringar på grund av såväl människor likt miljö såsom följde inom dess spår.[2] dem stora förändringarna började inom Storbritannien samt var främst inom textilindustrin, särskilt bomullsindustrin.

Inom jordbruket infördes rationellare brukningsmetoder samt stordriften växte vid smådriftens bekostnad.[3] England fanns även väldigt rikt vid järn samt kol vilket dem använde på grund av den fabriksrelaterade revolutionen.

Den fabriksrelaterade revolutionens framsteg fick allt större innebörd då ångdrivna ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig samt järnvägar blev allt vanligare.

beneath 1800-talet spreds omvälvningen mot övriga västra europa, Nordamerika samt Japan samt senare mot resten från världen. Konsekvensen blev grundlig förflyttningar från befolkningen, ifrån ruralt område mot städernasindustrisamhällen vilket byggdes upp (se urbanisering).

Ironbridge inom Shropshire, nära gränsen mellan England samt Wales, existerar den lokal man brukar leda mot liksom den ”industriella revolutionens vagga”.

Varför inleddes den industriella revolutionen just i England och just i slutet av 1700-talet? Den industriella revolutionen inleddes i England på grund av en kombination av faktorer som till exempel en stabil regering, tillgång till råvaror och energikällor, tillgång till investeringskapital, samt en stor och växande marknad för varor

Ironbridge existerar idag en världsarv.

Från hantverk mot fabriksproduktion

[redigera | redigera wikitext]

Det började inom produktionen från textilier

[redigera | redigera wikitext]

Början från den fabriksrelaterade revolutionen förändrade framför allt textilindustrin inom Storbritannien.[4] beneath 1700-talet inom Storbritannien plats detta vanligt tillsammans med tillverkning från bland annat plagg samt hantverksprodukter inom hemmen vid ruralt område.

Man växlade mellan tillverkning inom hemmen beneath vinterhalvåret samt jordbruksarbete beneath sommarhalvåret. Detta kallas till protoindustrialisering. Hemindustrin utvecklades ursprunglig mot små verkstäder tillsammans med en fåtal person som arbetar, således kallade manufakturer. Senare organiserade man hantverksfabriker, var man tog artikel vid fördelarna tillsammans med arbetsdelning (specialisering) samt stordrift, dock ännu bedrev tillverkningen hantverksmässigt samt tillsammans enkla redskap.

Hantverksfabrikerna förlades mot ruralt område på grund av för att detta var fanns god passage vid arbetskraft, energi samt ingredienser.

Denna förändring hade sitt ursprung i Storbritannien och brukar kallas den industriella revolutionen

Den inledande praktiskt operativ ångmaskinen, likt fanns tillräckligt kraftig till för att pumpa vätska ur gruvor, konstruerades från engelsmannen Thomas Newcomen 1712 utifrån Denis Papins principer. Newcomens ångmaskin ägde nedsänkt verkningsgrad vilket gjorde för att den fanns klumpig samt ägde upphöjd kolförbrukning.

1734 uppfanns den flygande skytteln.

Den existerar ej enstaka maskin, dock den gjorde ändå för att detta gick dubbelt sålunda fort för att väva. en ofta anfört tidigt modell vid autentisk industrialisering existerar James HargreavesSpinning Jenny, 1764, enstaka maskin liksom tillverkade garn från åtgärda smala vägar från kardad ull alternativt bomull genom för att tvinna dem.[5] tillsammans med hjälp från den kunde enstaka person som arbetar producera upp mot hundra trådar samtidigt.

beneath den inledande tiden drogs dessa maskiner till grabb. Den inledande Spinning Jenny förstördes från handspinnare såsom fick reda vid för att den ägde uppfunnits. dem plats rädda på grund av för att bli arbetslösa sålunda dem bröt sig in inom Hargreaves verkstad samt slog sönder maskinen.

Andra modell vid produktivitetsökande maskiner existerar Richard Arkwrightsvattenspinnmaskin ("waterframe"), Samuel Cromptons spinnmaskin (”mule-jenny”) samt Edmund Cartwrights mekaniska vävstol.

dem åstadkom inledningsvis samt främst inom bomullsindustrin ett enorm ökning från produktionen, vars tillväxt utövade en starkt stimulerande påverkan vid andra fält från näringslivet.

Svaret kan med nödvändighet endast bli skissartat – även om jag gör det ovanligt långt

Ångmaskinen uppfanns

[redigera | redigera wikitext]

Skotten James Watt uppfann 1765 enstaka nästan helt fräsch ångmaskin, var kondensationen från ångan ägde plats utanför cylindern inom enstaka kylare. Denna uppfinning, samt nästa uppfinningar, gav ett många högre verkningsgrad vilket ledde mot mer kompakta konstruktioner. Därmed fick ångmaskinen flera fler tillämpningar samt detta behövdes ej längre lika många vatten-, vind- alternativt muskelkraft såsom tidigare.

Ångmaskinerna drevs från träkol vilket gjorde träkol mot ett efterfrågad artikel.

För järnhanteringen inträdde enstaka fräsch era då man lärde sig för att nyttja stenkol istället på grund av träkol till smältningen, ångmaskiner började användas mot masugnsdriften samt puddelprocessen började tillämpades. Detta motiverade inom sin tur gruvhanteringen mot ökad produktion.

Kedjeverkan fortsatte vid detta sättet ifrån detta en området mot detta andra.

I slutet av 1700-talet påbörjades en av historiens mest genomgripande förändringar av världen

En ytterligare betydelsefull uppfinning, likt kom för att utveckla transportmöjligheterna, samt vid sålunda vis även spelade enstaka nyckelroll inom den fabriksrelaterade revolutionen, fanns John Loudon McAdams uppfinning makadam, likt innebar för att landtransporter blev tillförlitliga oavsett väderlek året runt.

Nytt transportmedel

[redigera | redigera wikitext]

Även den nya uppfinningen ångloket kom för att spela enstaka betydande roll inom den fabriksrelaterade revolutionen samt 1830 började järnvägar för att byggas.

detta ansågs från flera liksom rent ut sagt farligt för att färdas inom 18 km/h.[6] tillsammans järnvägen samt ångloken ökade även efterfrågan vid kol. Sedermera kom ångbåtarna.

Så skedde – ursprunglig inom England samt senare inom andra länder – övergången ifrån hantverk samt förlagssystem tillsammans med hemindustri mot fabrikssystem samt storindustri, varmed inträdde massproduktion på grund av massanvändning ovan allt större områden.

Industriarbetarna skildes fullständigt ifrån jordbruket samt ägnade all sin arbetstid åt fabriken.

Innan ångmaskinen infördes, plats fabrikerna ännu små samt lokaliserade invid vattenfall. då mekanisk drivkraft, mot modell ångmaskiner liksom drev mekaniska vävstolar, alltmer tog ovan detta hantverksmässiga arbetet liksom tidigare gjorts tillsammans med enkla redskap, växte verkstäderna mot fabriker.

Tillverkningen blev ”fabriksmässig” tillsammans med flera hundra person som arbetar likt skötte maskinerna beneath enstaka fabriksledning samt produkter kunde för tillfället produceras inom stora mängder liksom sedan såldes mot allmänheten.[7] Sedan ångkraften kommit mot användning, flyttades dem inom allmänhet in mot städerna, samt den tekniska såväl liksom den ekonomiska koncentrationen verkade snabbt.

Medan befolkningen inom England samt Wales fördubblades beneath tiden 1760–1830, samlades den övervägande delen från dem inom stora städer. Arbetsfördelningen samt industrins verksamma organisation samt lokalisering utvecklades ännu många mer än tidigare. Den fabriksrelaterade lönearbetarklass såsom idag uppstått beneath maskinteknikens tillväxt fanns dels inom behov från, dels ej inom behov från yrkesskicklighet.

Denna egendomslösa industriarbetarklass saknade inom massiv utsträckning enstaka sak såsom dem tidigare hantverksarbetarna inom allmänhet hade: hoppet för att behärska att nå ett mål eller resultat enstaka ekonomiskt självständig ställning. Avståndet mellan arbetsgivarna samt arbetarna blev större samt arbetarnas beroende från arbetsgivarna blev även större än tidigare.

Skråväsendet avskaffades helt. Yrkeslagstiftningen ifrån merkantilismens tidsperiod avskaffades successivt. Den ekonomiska liberalismens laissez faire-system infördes i enlighet med dem principer liksom Adam Smith utvecklat inom sitt klassiska verk Nationernas välstånd.

Försämringar till vanligt folk

[redigera | redigera wikitext]

Den fabriksrelaterade revolutionen fanns på grund av England ej bara ett tidsperiod från stora framsteg inom vilken bruttonationalprodukten växte oerhört många.

Den plats även enstaka period från fattigdom samt försämringar till vanliga människor. detta existerar oklart hur massiv sektion från missförhållandena liksom bör tillskrivas detta nya produktionssystemet samt hur massiv sektion såsom berodde vid allmän nedstämdhet, dåliga skördar alternativt spannmålstullar. Arbetslösheten likt massföreteelse, fanns känd långt före den fabriksrelaterade revolutionen.

för tillfället antog den dock mer elakartade former: genom användningen från maskinteknik blev stora grupper från person som arbetar, särskilt äldre, arbetslösa, samt detta ökande ömsesidigt beroendet mellan allt större antal från person som arbetar, vilket följde från detta nya produktionssystemet, ledde mot enstaka både kvantitativ samt kvalitativ ökning från missförhållandet.

enstaka avsevärd sektion från detta sysselsättning vilket tidigare utförts från vuxna manliga person som arbetar, kunde idag utföras från maskiner skötta från kvinnor alternativt små människor. Just därför fanns detta liksom barnarbetet inom fabrikerna ökade mot sålunda massiv omfattning. Hatet mot maskinerna blev starkt bland arbetarna.

Talrika samt långtgående våldsamheter mot tekniska anläggningar förekom. dem maximalt omtalade från dem existerar ludditoroligheterna 1816–1817, vilka dock troligtvis snarare fanns ett yttring från allmänt missnöje än från speciell bitterhet mot maskinerna. Barn- samt kvinnoarbetet, samt dem vedervärdigheter likt följde inom samband tillsammans med dem, resulterade inom starka folkrörelser.

De många stora befolkningarna liksom samlades inom dem svällande storstäderna, mot modell Manchester, orsakade ett oerhörd trångboddhet samt farliga hygieniska missförhållanden, mot vilka ett kampanj tog hastighet ursprunglig mot mitten från 1800-talet, efter för att sjukdomen kolera ägde härjat. Sedan 1700-talet ägde detta funnits fackföreningar inom England såsom enstaka tidsperiod förgäves arbetade till enstaka förbättrad tillämpning från gällande, dock ej användbar, lagar, särskilt Elisabets lärlingslag tillsammans med fasta löner.

kalenderår 1824, äntligen befriade ifrån detta genom 1799–1800 års lagar genomförda totalförbudet, utvecklades fackföreningarna senare vid detta sätt vilket gjort dem mot förebild på grund av varenda världens fackföreningar. samt efter 1840-talets mitt växte konsumentkooperationen sidled tillsammans med fackföreningarna. Den fabriksrelaterade revolutionens ekonomiska samt sociala verkningar måste även äga påverkat den inledande stora rösträttsreformen 1832, vars otillfredsställande karaktär klart illustrerades från den politisk-sociala arbetarrörelsen chartism.

Spridningen mot andra länder

[redigera | redigera wikitext]

Utvecklingen inom Storbritannien spreds inom start från 1800-talet mot Belgien, Tyskland samt land i västeuropa, på grund av för att senare spridas ovan bota jordklotet, var detta nya produktionssystemet infördes. Industrialismen gav arbetarfrågan fräsch aktualitet, samt inom industrialismens spår följde den socialistiska rörelsen.

Inom jordbruket följdes den fabriksrelaterade revolutionen från rationellare brukningsmetoder samt stordriftens tillväxt vid bekostnad från smådriften.

I Kontinentaleuropa samt inom Nordamerika kom identisk rörelse igång inledningsvis beneath detta sista årtiondet från 1700-talet samt dem inledande årtiondena från 1800-talet. inom landet fanns detta ungefär ifrån kalenderår 1800.

beneath den denna plats tiden skedde enstaka påtaglig regional specialisering, var hantverksprodukter tillverkades inom Dalarna, järn inom Bergslagen, textil inom Borås samt Norrköping. Den regionala specialiseringen berodde bland annat vid ingång vid ingredienser, arbetskraft samt tillgångar.

Textilindustrin inom Storbritannien plats inom massiv utsträckning beroende från import från bomull ifrån slavplantager inom Nordamerika samt delar från Sydamerika.

Råmaterial

[redigera | redigera wikitext]

När man skulle tillverka järn behövdes många träd samt järnmalm samt inom Europa beneath 1700-talet ägde nästan varenda länder utom Ryssland samt land förbrukat sina tillgångar från järn samt virke. ett från anledningarna mot för att detta engelska landskap ser ut liksom detta utför idag, tillsammans med lite träd, existerar just för att beneath fabriksrelaterade revolutionen högg man ner nästan all täckt område på grund av för att behärska tillverka träkol.

Ryssland samt landet plats dem länder vilket producerade maximalt järn beneath 1800-talet samt exporten besitter betytt många till den fabriksrelaterade utvecklingen samt välståndet inom landet.

Den industriella revolutionen (den första av fler sedermera följande) var en omvälvning från jordbrukssamhälle till industrisamhälle som innebar stordrift och masstillverkning med maskinella hjälpmedel och som inleddes i Storbritannien cirka 1760 inom textilindustrin, särskilt bomullsindustrin och fortsatte till början av 1830-talet

Under perioden 1850–1890 kom den svenska exportindustrin för att utvecklas många snabbt. land exporterade ingredienser, främst havre, virke samt järn. Exporten från havre kom för att driva vid kommersialiseringen från jordbruket. Exporten från virke skedde främst ifrån Norrland.

Norrland fanns ett från Sveriges verkliga tillväxtregioner beneath den på denna plats tiden, tillsammans enstaka grundlig inflyttning från arbetskraft ifrån resten från landet.

Framför allt Sundsvall kom för att utvecklas mot en viktigt centrum på grund av träexporten. Den gamla timmerstaden brann ner mot grunden 1888 samt en helt nytt centrum tillsammans med imponerande byggnader inom berg byggdes tillsammans med valuta ifrån den framgångsrika trä- samt sågindustrin.

Sverige sålde 80 andel från järnet mot England liksom sedan förädlade detta mot stål, dock senare lyckades engelsmännen genom enstaka färsk teknik, den sålunda kallade Thomasprocessen, tillverka järn från fosfor-rik järnmalm såsom England ägde många från.

Man använde stenkol till för att smälta järnmalmen. på grund av detta järn vilket tillverkades inom landet måste stenkolen importeras ifrån England.

Urbaniseringen

[redigera | redigera wikitext]

När utvecklingen skett således snabbt inom städerna tog urbaniseringen kraft. Lantbrukare behövdes ej längre ute vid fälten, efter agrara revolutionens uppfinningar, samt inom dem industrialiserade städerna behövdes detta människor.

Därför flyttade lantbrukare mot städerna till för att ett fåtal arbete vid fabriker. Dessa arbete plats krävande samt då fabriksägarna ägde en därför stort utbud från arbetskraft fick arbetarna väldigt nedsänkt ersättning, vilket tvingade dem mot för att arbeta långa skift. detta fanns i enlighet med fabriksägarna inga behov från skyddsanordningar nära maskinerna.

ifall enstaka person som arbetar förolyckades fanns detta nya för att ta in ifrån gatan. Detta förändrades senare då fabriksarbetet fordrade mer specialisering, då man ville skydda sin arbetskraft eftersom träning fanns kostsamt.

Agrara revolutionen

[redigera | redigera wikitext]

I start från 1700-talet bodde landsbygdsbefolkningen inom byar samt nästan varenda försörjde sig vid jordbruk.

Jorden fanns uppdelad inom remsor, tegar, samt varenda bonde ägde några tegar runt angående byn. Tegarna plats många små samt detta plats svårt för att bruka jorden utan för att råka anlända in vid någon annans teg. till för att upprätthålla ordning fanns detta en byalag likt bestämde då olika arbeten skulle utföras samt vem likt skulle utföra det: mot modell då bönderna skulle höstså, vårså alternativt lägga marken inom träda.

Redan vid 1500-talet genomfördes skiftesreformer från jordbruket inom England genom för att man slog ihop tegarna mot stora åkrar. dem gamla byorganisationerna splittrades. inom landet genomfördes detta sålunda kallade storskiftet runt sekelskiftet 1800, enskiftet samt detta laga skiftet inom mitten från 1800-talet.

Detta ledde mot för att dem gamla radbyarna inom stort sett försvann mot förmån till enskilt belägna gårdar tillsammans med sammanhängande jordinnehav.

De större ägorna möjliggjorde experiment tillsammans med nya odlade växter, nya mer verksamma jordbruksmetoder samt redskap. detta existerar detta liksom gett upphov mot termen ”den agrara revolutionen”

Parallellt tillsammans skiftesrörelsen inom landet avyttrade även staten stora landinnehav mot privata jordägare.

Skiftesrörelsen samt avyttringen kom för att leda mot för att detta svenska jordbruket kommersialiserades, statens påverkan samt inkomster ifrån arrende minskade samt tillföll istället privata jordägare.

Stigande spannmålspriser runt sekelskiftet 1800 ledde även mot ökade investeringar ifrån dem självägande bönderna inom ökad spannmålsproduktion.

Omfattande konstruktioner från kanaler 1780–1820 samt investeringar inom vägnätet ledde mot ett ökad integration från marknaden samt minskade transaktionskostnader. Bland annat blev detta ej längre nödvändigt till bönderna för att hålla stora spannmålslager, vilket minskade lagerförluster.

Industriella revolutionen inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Industrialisering nådde landet beneath inledande hälften från 1800-talet.

inom Storbritannien började industrialiseringen tillsammans med textilindustrin; även inom land inleddes den tidiga protoindustrialiseringen tillsammans fabriksmässig produktion från textil inom hemindustrier vid ruralt område. Den verkliga industrialiseringsvågen kom dock inledningsvis igång beneath 1850-talet.[8] Faktorer liksom bidrog mot den fabriksrelaterade revolutionen inom land (liksom ursprungligen inom England) fanns kortfattat följande: resurser mot ingredienser, arbetskraft, förståelse, tillgångar, energitillgångar, tekniska uppfinningar samt transportmöjligheter.

I Storbritannien (liksom inom flera andra europeiska länder), ägde skogstillgångar, järnmalm, samt sten- samt träkol förbrukats beneath inledande halvan från 1800-talet sålunda för att landet inom princip blev tomt vid naturtillgångar.[9] inom Norden fanns större passage vid råvaror, samt blickarna vändes bland annat mot dem virkesrika skogarna inom Norrland.

Storbritannien avlägsnade sålunda vid 1840-talet tullmurarna samt övergick mot frihandel, vilket avsevärt motiverade den svenska exporthandeln.[10]

I avsikt för att påskynda industrialiseringen antogs 1848 inom land enstaka aktiebolagslag vilket gjorde detta enklare på grund av industrier för att skaffa tillgångar. Lagen innebar begränsat ansvar samt därmed gick enbart värdet från aktierna förlorade nära ett eventuell konkurs.

Den inledande industrialiseringen skedde tillsammans privat tillgångar. tillsammans med 1864 års förordning angående fullständig näringsfrihet liberaliserades emellertid kreditmarknaden. nära 1870-talets slut fanns 35 affärsbanker inom riket.[10]

Skogsindustrin

[redigera | redigera wikitext]

Norrländska vattensågar ägde funnits sedan 1500-talet, samt lagar ifall flottning ägde införts vid 1700-talet inom fiskeristadgarna.

Exportmöjligheterna gjorde för att flera sågverksbolag uppstod samt antalet vattensågar utvidgade många snabbt nära 1800-talets mitt längs tillsammans Mellannorrlands kust. Vattensågarna ersattes snart från ångsågar, var landets inledande ångmaskin på grund av industriellt bruk, ursprungligen avsedd både på grund av kvarndrift samt drift från sågverk, stod tydlig inom Tunadal strax norr ifall Sundsvall någon gång beneath vintern 1849–1850.

tid 1860–1865 sågades mer virke tillsammans ångsågar än vattensågar.


  • varför inleddes den  fabriksrelaterade revolutionen just  inom england

  • Ångsågat virke ägde högre standard samt därmed högre kostnad, samt ångsågarna kunde placeras nära utskeppningshamnar nära havet istället på grund av längs tillsammans vattendrag, vilket reducerade transportkostnaderna. Den insikt liksom fanns sedan tidigare inom region ifall skogsbruk, flottning samt sågverk fanns betydande till skogsindustrins genombrott.

    Omfattande inflyttning från arbetskraft mot sågverksdistriktet skedde ifrån olika delar från Norden.

    år 1900–1920 ökade blad samt pappersmassa sin andel från Sveriges export, ifrån runt 8 procent mot nära 40 procent. dem norrländska träpatronerna byggde upp stora tillgångar, samt byggde stora gårdar samt slott, dock anklagades från inlandets skogsägare till tvivelaktiga affärsmetoder, kallat baggböleri. Export från trävaror plats konjunkturkänslig samt ägde starkt fluktuerande handelsplats, samt lönesänkningar gjorde för att träpatronerna samt staten kom inom konflikt tillsammans arbetarna, exempelvis nära landets inledande stora strejk, Sundsvallsstrejken 1879, samt nära konflikten inom Ådalen 1931, vilket resulterade inom dödligt skott från person som arbetar.

    Sågverksepoken samt inflyttningsvågen mot Norrland bröts efter elektrifieringen samt 1930-talets nedstämdhet, varefter ett fåtal stora sågverk överlevde.

    Järn- samt stålframställning

    [redigera | redigera wikitext]

    Järnbruk ägde placerats inom skogrika områden inom olika delar från landet sedan 1600-talet, vilka utvann malm fraktad främst ifrån Bergslagen.

    Detta utgjorde tidigt ett grundlig sektion från Sveriges export, samt försedde såväl utländsk likt svensk verkstadsindustri tillsammans med råvara.

    Viktiga svenska gruvdistrikt besitter beneath historien varit Klackbergs gruvfält (känt ifrån 1303 såsom Stålberget, verksamt mot 1967), Grängesbergs gruvor (verksamma vid 1500-talet mot 1989) samt dem lappländska malmfälten, var malmbrytning inleddes 1741, samt kom igång vid allvar inom samband tillsammans för att järnvägen Malmbanan tid 1902 satte hamnarna inom Narvik samt Luleå inom förbindelse tillsammans med malmfälten.

    Den industriella revolutionen

    enstaka massiv andel från Europas järnbrytning äger sedan dess skett inom landskap från den statliga gruvkoncernen LKAB, grundad 1890.

    Under 1830-talet infördes Lancashireprocessen inom land, liksom ett härdfärskningsmetod till beskrivning från smidesjärn (välljärn) genom uppvärmning samt färskning från tackjärn vid ett härd.

    Bruksdöden ägde lokal beneath detta sena 1800-talet samt detta tidiga 1900-talet, då ett mängd mindre bruk lades ned samt större järnverk istället grundades.

    detta ägde blivit mer lönsamt för att nyttja skogen till skogsindustri. Bruksdöden drabbade främst Bergslagen dock även andra bruksorter inom landet.

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    Noter

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^Bra Böckers Lexikon 2000; Bokförlaget utmärkt Böcker; 1997; grupp 12; Uppslagsordet Industrialism.
    2. ^”Industrialiseringen samt dess följder (avsnitt 3 från podden Samhällsanalysen)”.

      relaterat till göteborg högskola. Arkiverad ifrån originalet den 17 månad 2019. https://web.archive.org/web/20191217211624/https://es.handels.gu.se/samh%25C3%25A4llsanalysen. Läst 18 månad 2019. 

    3. ^Industrialism inom Nordisk familjebok (andra upplagan, 1910)
    4. ^Bra Böckers Lexikon, 1997, Uppslagsordet industrialism
    5. ^Jennystol inom Nordisk familjebok (andra upplagan, 1910)
    6. ^Levande saga 8, fabriksrelaterade revolutionen
    7. ^Store norske leksikon/ den industrielle revolusjon
    8. ^”Högskolan Dalarna”.

      24 oktober 2005. http://dalea.du.se/theses/archive/35bf30e8-d669-47c4-ac30-5f11ba7a1f5a/c6d9f5ed-75a7-4b89-a2aa-d7dce7b749e1.pdf. Läst 10 augusti 2011. [död länk]

    9. ^Mckay, John P. (2004). A History of World Societies. Charles Hartford. sid. 737. ISBN 0-618-30195-X 
    10. ^ [ab] Olsson, U.

      (1993) spännande upplevelse landet - enstaka finansiell samt social bakgrund.

      Varför uppstod den industriella revolutionen just i Storbritannien? Det är en av de största och mest problematiska frågor som historievetenskapen överhuvudtaget känner

      Kapitel: Industrilandet, s 49-94. utgåva 1:3. Utbildningsradion & Bokförlaget god skrivna verk 1993, Berlings, arlö 1996.

    Vidare läsning

    [redigera | redigera wikitext]